Två forskare från Umeå Plant Science Center (UPSC) har tilldelats prestigefyllda ERC Synergy Grants Det är Stéphanie Robert från Sveriges lantbruksuniversitet och Stephan Wenkel från Umeå universitet. Deras projekt syftar till att undersöka grundläggande aspekter av växtutveckling från olika vinklar, vilket banar väg för framsteg inom bioteknik och växtteknik.
Inlandsvatten släpper ut avsevärda mängder växthusgaser, men detta tas sällan med i klimatbedömningar. Ny forskning från Umeå universitet visar att bristen på hänsyn till kolflöden mellan land- och vattensystem leder till felaktiga bedömningar av klimatpåverkan och återkoppling på kolets kretslopp.
Om vi ska kunna begränsa klimatförändringarnas effekter är det bråttom. Det säger Ellen Dorrepaal vid Climate Impact Research Centre som forskar om hur växter och klimatet påverkar varandra. – Just nu är jag väldigt pessimistisk, säger hon.
Bäckar och älvar avger stora mängder koldioxid till atmosfären, men en ny studie publicerad i Nature Geoscience ledd av forskare vid universiteten i Umeå och Lausanne visar att flödet kan vara större än vad man tidigare trott.
Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond beviljar 9,4 miljoner till ett projekt som ska bidra till unga människors bildning och skapa intresse för vetenskap och teknik genom att visualisera och göra autentiska datamängder tillgängliga för en bred publik. Madelen Bodin, föreståndare på Curiosum science center vid Umeå universitet, leder projektet.
Beräkningar av hur mycket växthusgaser som frigörs när permafrostjord tinar bygger på studier på de ursprungliga mikroberna i permafrosten. Detta kan dock ha lett till stora underskattningar. En ny studie visar nämligen att jordmikrober utifrån kan orsaka betydligt större utsläpp av växthusgaser om de koloniserar permafrosten. Bakom studien står forskare från SLU, Umeå universitet och INRAE.
Barnen kommer att drabbas särskilt hårt om inte klimatförändringarna begränsas. Det visar årets rapport i serien The Lancet Countdown. Som enda svenska lärosäte leder Umeå universitet en av arbetsgrupperna bakom rapporten som publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet.
Det arktiska forskningspriset Jack Hildes-medaljen tilldelas Birgitta Evengård, professor vid Umeå universitet. Hon forskar om hälsoeffekter av klimatförändringarna. Priset delas ut vart tredje år.
Bildmuseet presenterar ett nytt verk av den brittiske konstnären och filmaren John Akomfrah, hans största projekt hittills. Purple är en trollbindande sexkanalig videoinstallation om människans relation till naturen och planeten. Välkommen till pressvisning på torsdag 12 april klockan 10:00-12:00, konstnären medverkar. Utställningen öppnar 13 april 2018 kl 19:00.
Kombinationen av lite vatten inuti laven och mycket vatten på ytan är en viktig förklaring till tagellavars framgång i våra nordliga skogar, vilka är relativt regnfattiga. Nya forskningsrön från Umeå universitet visar att tagellavar har egenskaper som gör att de inte tål att vara blöta under längre perioder. Resultaten är publicerade i tidskriften Fungal Ecology.
Fler arter av fåglar har uppkommit eller överlevt i områden med stabilt klimat jämfört med områden där klimatet har förändrats genom årmiljonerna. Det visar en ny studie där Umeå universitet har medverkat.
Abisko är en plats av särskilt intresse för Umeå universitet under det arktiska året. Climate Impacts Research Centre (CIRC) med partners välkomnar till invigning av en forskningsstig för allmänheten och en forskningsbaserad lärplattform. Pressen inbjuds att uppleva arktisk klimatforskning på nära håll, en guidad tur på Nuolja forskningsstig och att avnjuta midnattssol.
Ett nytt projekt i Abisko med aktivt deltagande av allmänheten syftar till att lära oss hur klimatforskning går till medan vi själva samlar in värdefulla data. CIRC-forskaren Keith Larson får närmare 500 000 kronor för etableringen av en forskningsstig som dessutom är det första kommunikationsprojekt vid Umeå universitet som beviljas medel av Formas.
Kvävenedfall kan leda till en ökad produktion av växtplankton i nordliga sjöar, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Responsen från sjöarna till kvävedepositionen starkt beroende av den enskilda sjöns innehåll av organiskt kol, halter som väntas öka med framtida varmare och blötare klimat. Dessa slutsatser drar Anne Deininger i sin avhandling som hon försvarar fredagen den 10 februari.
Varmare klimat väntas leda till ökad landavrinning och tillförsel av organiskt material till vattenekosystem för stora regioner på norra halvklotet. Forskning vid Umeå universitet och SLU visar att detta kan orsaka upp till sju gånger ökad halt av giftigt metylkvicksilver i djurplankton på grund av ändrad struktur i den akvatiska näringskedjan. Studien publiceras i tidskriften Science Advances.
Renar är kanske mest kända för att dra tomtens släde, men en ny studie ledd av forskare från Umeå universitet tyder på att de också kan spela en roll i att bromsa klimatförändring. Forskningsresultaten publiceras i dag i tidskriften Environmental Research Letters.
Arktiskännaren och Grönlandsexperten John Anderson, professor vid Loughborough University i England, har utsetts till innehavare av H. M. Konung Carl XVI Gustafs professur i miljövetenskap 2017–18. Värdar blir Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och Climate Impacts Research Centre vid Umeå universitet.
I nordliga vattendrag med lång vinter är isbildning viktig. Isbildningsförloppet varierar beroende på vattendragets storlek och läge vilket tidigare var i det närmaste okänt. Lovisa Lind, som disputerat vid Umeå universitet, har skapat en modell för isbildning och den kan vara till hjälp för naturvårdare, tekniker och forskare, särskilt på norra halvklotet.
Artutdöende, stora svängningar i populationstäthet och omfattande algblomningar i våra vatten är exempel på förväntade effekter av global uppvärmning och människodriven övergödning. Wojciech Uszko visar i sin avhandling hur relativt enkla matematiska modeller kan hjälpa oss att förstå mekanismerna bakom dessa fenomen och prognostisera konsekvenserna av miljöförändring på näringsvävars dynamik.
Vilken tid på året är det bäst att blomma? Varför är träden långsmala i norra Sverige men inte i Amazonas? Med hjälp av matematiska modeller kan vi öka förståelsen för hur växter och träd växer och hur de reagerar på miljöförändringar som uppvärmning och högre koldioxidhalter i atmosfären. Beräkningsmatematiker Magnus Lindh har lagt fram en avhandling i ämnet.