Ett nytt forskningsprojekt vid Umeå universitet syftar till att förbättra arbetsmiljön för renskötare, som ofta drabbas av skador och hälsoproblem. Projektet utvecklar en modell anpassad efter samebyars förutsättningar och involverar renskötare i forskningsprocessen.
En ny studie från Umeå universitet visar att dokumentationen av särskilt stöd i förskolan varierar beroende på organisationens nivå. Digitala system kan påverka arbetssätt, skapa hierarkier och formar synen på dokumentationens värde och relevans för barnens utveckling.
Professor Sofia Lundberg, Umeå universitet, tilldelas Nordeas vetenskapliga pris 2025 för sin forskning inom mikroekonomi med särskilt fokus på offentlig upphandling. Inger Eliasson, forskare och docent i pedagogik, Umeå Universitet, tilldelas Innovationspris för nyttiggörande för hennes högst relevanta studier för idrottsrörelsen och för att hon presentera resultaten på ett tilltalande sätt.
Louise Grip undersöker hur initiativ för heltid och sex timmars arbetsdag påverkar arbetande inom vårdsektorn. Studier visar att sex timmar förbättrar arbetsvillkor, medan heltidssatsningar oftast möter motstånd på grund av ökade krav och arbetsbelastning, utan personalens delaktighet.
Ann-Sofie Henrikson har tilldelats Samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2025 för sin förmåga att integrera forskning i undervisningen. Hon gör komplexa juridiska frågor relevanta och intressanta för studenter, med fokus på ekonomisk rättvisa och samhällsfrågor.
Ny forskning visar att skolkuratorers roll är otydlig trots lagens krav på hälsofrämjande arbete. Istället präglas deras arbete av akuta insatser. Avhandlingen pekar på behovet av tydligare riktlinjer och strukturer för att stärka elevhälsans funktion.
Marie Lundström författare och journalist på Sveriges Radio och Catherine Kudlick, framgångsrik forskare inom funktionshinderhistoria, har av Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet utsetts till hedersdoktorer 2025.
Wallenberg investerar 30 miljoner kronor i Umeåforskning om AI, makt och politik. Forskningsprojektet "AI, Power and Politics" analyserar AI:s påverkan på demokratiska system och samhälle, med fokus på opinionsbildning, legitimitet och etik i AI-användning.
Linnea Öhlund undersöker i sin doktorsavhandling hur digital teknik påverkar marginaliserade grupper och förstärker systemiskt förtryck. Forskningen syftar till att utveckla rättvisa digitala lösningar och öka medvetenheten om teknikens konsekvenser för samhälleliga orättvisor.
Vad händer när något djupt personligt, som sexualitet, kroppen och reproduktion, krockar med marknadskrafter, politik och moral? En ny avhandling har undersökt den svenska preventivmedelsmarknadens historiska förändring. Hur svenska företag mellan 1910 och 1979 utmanade restriktioner, formade normer och la grunden till den sexualpolitiska marknad vi fortfarande förhandlar kring idag.
Vad händer när man låter AI “lyssna” på över 15 000 timmar av svensk public service-radio? I en ny avhandling vid Umeå universitet utforskar Johan Malmstedt just detta, och avslöjar hur ljudbilden mellan 1980 och 1999 präglades av allt större variation – samtidigt som mönstren i sändningsschemat blev allt tydligare.
Studien ger viktiga insikter för vårt nutida samhälle. Idag genomgår världen en liknande omvandling. För att säkerställa att äldre inte blir ekonomiskt utsatta i framtiden behövs långsiktiga lösningar. Dessa lösningar bör inkludera livslångt lärande, universella pensionssystem och äldreomsorg som kan hantera både geografisk rörlighet och förändringar i familjestrukturen.
Ny forskning visar att unga innebandyspelare med hög fysisk prestation skadar sig mest. Studien pekar på att ökad belastning och fler riskmoment kan vara orsaken, och betonar vikten av balans mellan träning och återhämtning.
Ny forskning ska undersöka hur plats påverkar upplevelsen av ålder. Projektet, lett av Jenny Olofsson och Anna Sofia Lundgren, syftar till att förstå hur subjektiv ålder varierar beroende på geografisk miljö i Sverige och Europa.
Ny forskning från Umeå universitet visar att psykisk ohälsa har ökat de senaste decennierna, särskilt bland elever med svaga skolresultat. Sambandet mellan skolmisslyckanden och psykiatriska diagnoser har stärkts, liksom dödligheten i självmord och missbruk. Forskarna ser ett tydligt behov av att analysera skolans förändringar och deras påverkan på ungas välmående.
Umeå universitet blir först i Sverige med att erbjuda forskarutbildning i polisvetenskap. Utbildningen syftar till att stärka den vetenskapliga grunden för polisiära metoder och stödja utvecklingen av tryggare samhällen genom forskning och praktiknära studier.
En ny studie av Ebba Noland vid Umeå universitet visar på avgörande faktorer för tidigare rättspsykiatriska patienters återanpassning till samhället. Resultaten visar att strukturerat samhällsstöd spelar en central roll i att förebygga återfall i brott och missbruk.
Forskning från Umeå universitet visar att arbetsmiljön och organisationen har en avgörande betydelse för skolledare i valet att lämna sina jobb eller inte. Förhoppningen är att forskningen ska leda till att skapa stabilare skolor med bättre långsiktig kvalitet.
Att lära sig svenska är viktigt för nyanlända ungdomar. Inte minst för att underlätta övergången till gymnasiet. Men något som ofta glöms bort och lätt hamnar i periferin i det här sammanhanget är undervisningen i engelska. Det visar en ny avhandling av Jenny Bergström vid Umeå universitet.
Ny forskning av Joakim Wallmark vid Umeå universitet presenterar IRTorch, ett verktyg som förbättrar rättvisa och precision vid provanalyser. Genom avancerad statistik och IRT-modeller kan provresultat anpassas bättre till deltagarnas verkliga kunskaper, vilket gynnar utbildningsorganisationer.
