Nya inriktningsmål för den nationella upphandlingsstrategin

En fortsatt utveckling av de offentliga affärerna behövs, menar civilminister Erik Slottner och lanserar en ny färdplan fram till 2030 för offentliga affärer samt en komplettering av den nationella upphandlingsstrategin.

För att genomföra den nationella upphandlingsstrategin och möta vår tids komplexa samhällsutmaningar behöver synen på de offentliga affärerna förändras. Enligt regeringens nya färdplan behöver fokuset breddas från att enbart se inköp som en administrativ och juridisk process till att bli ett strategiskt verktyg för offentliga affärer.

- Offentlig sektor gör inköp för över 1 000 miljarder kronor, nästen en sjättedel av Sveriges BNP. För att vi ska få ut största möjliga medborgarnytta av våra skattepengar måste vi arbeta medvetet med hela inköpsprocessen. Allt ifrån behovsanalys och kravställning till annonsering, avtal och uppföljning. Det handlar även om att utveckla och utvärdera affären under avtalstiden och att föra dialog med leverantörer om genomförandet, säger civilminister Erik Slottner.

Större genomslag behövs
För ett ökat genomslag av den nationella upphandlingsstrategin behöver vi förbättra förutsättningarna för att genomföra upphandlingsstrategin och utveckla hur de offentliga affärerna styrs, samordnas och digitaliseras, menar Erik Slottner.

Regeringen har därför genomfört en översyn av befintlig nationell upphandlingsstrategi och föreslår en komplettering med tre nya inriktningsmål;

• De offentliga affärerna ska vara attraktiva för alla leverantörer, inklusive små företag och idéburna organisationer.
  
  
• Upphandlande aktörer ska säkerställa att endast seriösa leverantörer tilldelas offentliga kontrakt samt att leverantörerna följer avtal och gällande regelverk och har seriösa underleverantörer.
  
  
• Upphandlande aktörer ska säkerställa att behovet av nödvändiga varor och tjänster täcks vid kris och ytterst krig.

- Målen i den tidigare strategin är fortfarande relevanta, med under det senaste decenniet har samhället förändrats och de offentliga affärerna behöver anpassas därefter. Det innebär att vissa utmaningar inte har adresserats tillräckligt, exempelvis när det gäller välfärdsbrott och försörjningsberedskap, säger Erik Slottner.

Till varje nytt inriktningsmål kommer regeringen också med rekommenderade åtgärder som upphandlande aktörer kan använda som utgångspunkt för sitt arbete inom ramen för den nationella upphandlingsstrategin.

Förhoppningen är att den kompletterade strategin ska få större genomslagskraft, att den ska skapa förutsättningar för en förbättrad intern styrning med kontroll av inköpsverksamheten och motverka kriminalitet och osund konkurrens. Man önskar också underlätta för små- och medelstora företag samt idéburen sektor att göra hållbara offentliga affärer och även förbättra försörjningstryggheten och beredskapen.

- Givet utvecklingen i samhället och det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i är en komplettering av den nationella upphandlingsstrategin en naturlig utveckling av denna och vi ser positivt på att tre nya inriktningsmål införlivas i strategin. Detta förbättrar förutsättningarna att nå målen för de offentliga affärerna och den av regeringen beslutade färdplanen konkretiserar också hur man kan arbeta med att implementera den nationella upphandlingsstrategin, säger Anja Clausin, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.

- Vi ser också positivt på att Upphandlingsmyndigheten får i uppdrag att genomföra insatser för att främja genomförandet av färdplanen för de offentliga affärerna under 2025–2030, det blir ett viktigt arbete i att implementera den nationella upphandlingsstrategin, tillägger Anja Clausin.

Fakta:
Den nationella upphandlingsstrategin innehåller sju inriktningsmål. Dessa kan upphandlande myndigheter och enheter arbeta utifrån för att utveckla sitt strategiska arbete med offentliga inköp. De tidigare målen i den nationella upphandlingsstrategin var:

1. Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär.
2. Effektiva offentliga inköp.
3. En mångfald av leverantörer och en välfungerande konkurrens.
4. En rättssäker offentlig upphandling.
5. En offentlig upphandling som främjar innovationer och alternativa lösningar.
6. En miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling.
7. Offentlig upphandling som bidrar till ett social hållbart samhälle.

De sju inriktningsmålen i den nationella upphandlingsstrategin syftar till att lyfta det offentliga inköpet till en strategisk nivå. Det första inriktningsmålet, Offentlig upphandling som strategiskt verktyg för en god affär, är det övergripande målet som skapar förutsättning för ändamålsenlig styrning och organisering av de offentliga inköpen. Övriga sex mål beskriver vilka delar som behöver ingåför att de offentliga inköpen ska bidra till att utveckla verksamheten och samhället. Med dessa nya inriktningsmål består den nationella upphandlingsstrategin nu av tio inriktningsmål.