Upphandling för 1 009 miljarder

Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen uppgick år 2023 till 1 009 miljarder kronor, motsvarande 18,4 procent av BNP. Det är en ökning med 79 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Värdet av den offentliga upphandlingen ökade från 930 miljarder kronor* 2022 till över en biljon 2023, totalt 1 009 miljarder kronor - eller en ökning med 8,5 procent jämfört med 2022. Dock fortsätter andelen av offentliga upphandlingar att ligga stabilt runt 18 procent av BNP.

De upphandlingspliktiga inköpen för stat, kommuner och regioner uppskattas till 735 miljarder kronor för 2023. Till det kommer de offentligt ägda bolagens och de privata bolagens upphandlingspliktiga inköp som sammanlagt uppgick till 274 miljarder kronor 2023.

De offentligt ägda bolagens upphandlingspliktiga inköp uppgick till 247 miljarder kronor och de privata bolagens till 27 miljarder kronor under 2023.

- Det är värt att uppmärksamma att de upphandlingspliktiga inköpen för första gången passerar en biljon. Det understryker den offentliga upphandlingens stora betydelse i samhällsekonomin. Statistiken visar att den offentliga upphandlingen växer i takt med ekonomin och att andelen ligger stabil över tid, säger Andreas Doherty, analytiker på Upphandlingsmyndigheten.

Källa: SCB (uppgifter) och Upphandlingsmyndigheten (bearbetning) 2025.

Not: BNP till baspris exkluderar moms och andra produktskatter, men inkluderar produktsubventioner. Vid jämförelser mellan åren bör hänsyn tas till att beloppen inte är inflationsjusterade. Uppgifterna är avrundade till närmaste heltal eller decimal i det sista steget av beräkningen.

Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen beräknas bland annat utifrån nationalräkenskaperna. Det är SCB som ansvarar för nationalräkenskaperna som publiceras med cirka 18 månaders eftersläpning, därför avser skattningen av de upphandlingspliktiga inköpen år 2023.

Så beräknas värdet av den offentliga upphandlingen
Att beräkna värdet av det som i praktiken upphandlas i Sverige är svårt. Därför beräknas i stället värdet av de upphandlingspliktiga inköpen – det vill säga de inköp som omfattas av någon av upphandlingslagarna; lagen (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF), lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS), lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK) och EU:s kollektivtrafikförordning.

De upphandlingspliktiga inköpen avser uppskattat värde på de inköp som borde ha upphandlats oavsett om detta skett i praktiken eller inte (det vill säga inklusive direktupphandlingar).

Eftersom lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) är ett alternativ till upphandlingslagarna ingår även inköp inom valfrihetssystem i beräkningen. Valfrihetssystem regleras genom två särskilda lagar: lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) och lagen (2010:536) om valfrihetssystem hos Arbetsförmedlingen (LOVA).

Tidigare fanns även lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering (e-LOV), men denna avskaffades den 1 januari 2024 och ersattes av ett auktorisationssystem för elektronisk identifiering och digital post.

Mer om värdet av den offentliga upphandlingen, beräkningar och statistisk finns på vår webbplats, se vår Statistikdatabas.

*Nationalräkenskaperna revideras retroaktivt vilket påverkar det tidigare statistikunderlaget. Tidigare kommunicerade siffra var 921 miljarder kronor, nu reviderad till 930 miljarder kronor för 2022.