Skip to main content

​Chefer väljer bort unga med bristande skrivförmåga

Pressmeddelande   •   Aug 26, 2020 08:49 CEST

Chefer och universitets- och högskolelärare delar en gemensam allvarlig bild: unga skriver för dåligt. Foto: Marcus Jordö/UR.

Chefer och universitets- och högskolelärare delar en gemensam allvarlig bild: unga skriver för dåligt. Nära hälften av Sveriges chefer har valt bort unga arbetssökande (18–25 år) på grund av bristande skrivförmåga. Bland universitets- och högskolelärarna bedömer 46 procent av lärarna de unga studenternas skrivförmåga som dålig. Detta visar två undersökningar från Novus gjorda på uppdrag av UR. Undersökningarna presenteras i UR:s dokumentär Skrivglappet ikväll, 26 augusti, i SVT1 och på UR Play. 

Se dokumentären Skrivglappet på UR Play.

”Det påverkar deras möjligheter att få ett utökat ansvar, kundkontakt och möjlighet att avancera inom företaget”, svarar en chef i undersökningen på frågan om vilka konsekvenser det kan bli för en anställd när skrivförmågan är låg. ”Bristande meningsuppbyggnad och felstavning har lett till att felaktiga läkemedel skrivits ut” och ”Det har fått juridiska följder när en mening har varit omöjlig att förstå”, uppger andra chefer om konsekvenser för företagets del.

UR:s dokumentär Skrivglappet uppmärksammar den samhällsutmaning som bristande skrivförmåga kan innebära för ungas framtid. Dokumentären möter unga vuxna i arbetslivet och på högskolan som kämpar med det skrivna språket. På tröskeln till arbetslivet står en ung generation som inte blivit rustad för utmaningarna i skriftspråket.

Bristande skrivförmåga kan leda till att unga inte får de jobb som de sökt visar undersökningen. Nära hälften av Sveriges chefer (47%) har minst en gång valt bort personer i en rekrytering på grund av att den unga sökande har bristande förmåga att uttrycka sig i skrift, trots att den sökande i övrigt motsvarat rekryteringskraven. Undersökningen visar också att skrivande är en relevant förmåga i dagens arbetsliv: 89 procent av cheferna tycker att det är viktigt att unga de anställer kan uttrycka sig i skrift. Men var femte chef (21%) bedömer sina unga medarbetares skrivförmåga som dålig, och 18 procent anser att deras unga medarbetares skrivförmåga inte motsvarar de krav som finns i branschen. 

Bland de långsiktiga effekterna i pandemins spår återfinns en hårdare konkurrens på arbetsmarknaden. Något som drabbar unga som i brist på arbetslivserfarenhet har större krav på sig att bevisa andra färdigheter. Arbetslösheten har successivt ökat bland ungdomar (20–24 år) under våren och sommaren och ligger nu på 21,9 procent.

Bristande skrivförmåga blir även ett problem när unga går vidare till universitets- och högskolestudier. Nästan hälften (46%) av universitets- och högskolelärarna som svarat i undersökningen bedömer deras unga studenters förmåga att uttrycka sig i skrift som generellt dålig. Nästan sju av tio (69%) lärare anser att deras studenters skrivförmåga delvis eller inte alls motsvarar de krav som finns i utbildningen. Bland dem som bedömer unga studenters förmåga att uttrycka sig i skrift som dålig, upplever nästan tre av fyra att studenternas bristande skrivförmåga får konsekvenser för studenterna själva i deras studier. Exempel på det kan vara att studenterna blir underkända på tentor eller får sämre betyg.

– När dagens ungdomar kommunicerar med varandra ser vi ju tydligt hur talspråket alltmer tar sig in i skriftspråket. Det här behöver förstås inte vara dåligt, men när de unga har svårt att skifta till ett mer formellt skriftspråk blir det ett hinder för dem – både när det gäller högre studier och inom arbetslivet. Här ser UR en tydlig samhällsutmaning som vi vill bidra till att lösa. Därför gör vi nu en tydlig satsning med motiverande, kunskapshöjande program för att stötta elever och lärare i vad vi kallar ”skrivglappet”, säger Sofia Wadensjö Karén, vd på UR.

OM UNDERSÖKNINGARNA
Undersökningarna genomfördes av Novus på uppdrag av UR i december 2019 och januari 2020. I chefsundersökningen svarade drygt 1000 chefer. I universitet- och högskoleundersökningen svarade strax över 500 universitets- och högskolelärare. Mer om hur undersökningarna gjorts kan du ta del av i rapporterna.

UR SATSAR PÅ ATT BIDRA TILL ATT STÄRKA UNGAS SKRIVFÖRMÅGA
För att hjälpa elever på högstadiet att stärka sin skrivförmåga har UR producerat serierna Skrivutmaningen och Skrivjouren. Vi har även gjort dokumentären Skrivglappet för att uppmärksamma den samhällsutmaning som bristande skrivförmåga kan innebära för ungas framtid. Det lärarfortbildande Lärlabbet tar upp skrivandet i skolan, och hur man som lärare undervisar för att förbättra skrivförmågan hos eleverna. Alla programmen publiceras på UR Play 26 augusti.

OM DOKUMENTÄREN SKRIVGLAPPET
Har förmågan att skriva försämrats bland unga? I Skrivglappet hör vi vittnesmål från arbetslivet om att ung personal ibland inte har den skrivförmåga som krävs. Vi möter unga vuxna i arbetslivet och i högskolan som kämpar med det skrivna språket samtidigt som vi undersöker orsakerna till skrivglappet. Vi finner ett komplext lapptäcke av förändringar inom skola och samhälle. På tröskeln till arbetslivet står en ung generation som inte blivit rustad för utmaningarna i skriftspråket. Hur hamnade vi här? Har vi svikit våra unga?

OM UR

UR är en digital kanal för kunskap och lärande med uppgift att bredda, förstärka och komplettera andras utbildningsinsatser. Sveriges Utbildningsradio, UR är ett oberoende och självständigt public service-bolag som genom kunskap vill bidra till samhället.

www.ur.se