​Skrivglappet riskerar att stänga ute unga från arbetsliv och studier

Uppgifter från arbetsliv och universitet pekar på att många unga saknar den skrivförmåga som förväntas och krävs. Vilka är orsakerna till detta skrivglapp? Har vi svikit våra unga? I UR:s dokumentär Skrivglappet möter vi unga vuxna i arbetslivet och på högskolan som kämpar med skrivandet, och lärare och chefer som ger sin syn på saken.

Premiär 26/8 kl. 22.30 i SVT1 och på UR Play.

Frustrerade universitetslärare larmar om en växande grupp studenter som har problem med att klara sina utbildningar på grund av bristande skrivförmåga. Arbetsplatser får själva starta skrivutbildningar åt sina unga anställda, för att de unga inte har den skrivförmåga som krävs på en arbetsplats. På tröskeln till vuxen- och arbetslivet står en ung generation där många inte fått med sig färdigheten att uttrycka sig begripligt och funktionellt i text. Hur hamnade vi här? Har vi svikit våra unga?

Bakom detta skrivglapp finner vi ett komplext lapptäcke av förändringar inom skola och samhälle. Maria Westman, docent i didaktik, anser att unga inte har fått med sig vad de behöver från skolan. Gymnasieläraren och debattören Filippa Mannerheim vittnar om gymnasieelever som har grundläggande problem med sitt skrivande.

- Vi har elever som har svårt att stava enkla ord, vi har elever som har svårt att sätta ut inledningsversal eller versal på egennamn, för allt sådant ordnar datorn åt dem, säger Filippa Mannerheim.

- Det blir inte hållbart att lära ut hur man skriver grundläggande på en arbetsplats, säger teamledaren Ante Dybedahl i dokumentären.

I Skrivglappet träffar vi bland andra Max Dunström, 22 år, som får genomgå ett skrivtest för att bli anställd hos sin nya arbetsgivare och sedan en skrivutbildning för att klara arbetsuppgifterna.

Situationen märks även inom samhällsbärande funktioner som till exempel polisyrket.

- Mer än 30 procent av polisarbetet går ut på att skriva och dokumentera, vilket blir en chock för många studenter, säger Per Esbjörnsson, polisinspektör.

I Norge ser det annorlunda ut. 

- PISA-chocken i slutet av 90-talet ledde till att skrivande blev en nyckelkompetens i Norge. Skrivande blev något man undervisade i, i alla ämnen och alla årskurser. Alla lärare blev skrivlärare, berättar Gustaf B. Skar, professor vid Skrivcentret NTNU, i dokumentären.

Dokumentären är producerad för UR av Film and Tell som även producerat de Kristallen-vinnande dokumentärerna My life my lesson och Say something för UR.

Under hösten 2020 satsar UR på att stärka ungas skrivförmåga och på att uppmärksamma att det finns ett glapp mellan krav och förmåga, ett skrivglapp. Ett glapp som kan få konsekvenser både för samhället och för ungas framtida möjligheter. UR sänder också tv-serien Skrivutmaningen den 26/8 där vi följer fyra ungdomar som coachas i skrivande. Skrivjouren, nio korta klipp som förklarar vanliga skrivproblem publiceras samma dag på UR Play. Dessutom erbjuds sjundeklassare att vara med i aktiviteten 10 utmaningar för att träna skrivstyrka under hösten, där de har chansen att få ett inspirationsbesök av författaren och programledaren Clara Henry, sportjournalisten Johanna Frändén och polisen Nadim Ghazale. Det lärarfortbildande Lärlabbet tar upp skrivandet i skolan, och hur man som lärare undervisar för att förbättra skrivförmågan hos eleverna. Programledare är Patricia Diaz, känd språklärare, författare och föreläsare som också bloggar om skolutveckling och digitala verktyg.