Atmosfäriska cirkulationsmönster bidrar till extremväder

De senaste årens kraftiga ökning av värmeböljor i Sydeuropa beror inte enbart på växthuseffekten. Klimatförändringar har gjort en särskild sorts atmosfäriska cirkulationsmönster mer vanligt, och detta har bidragit till extremvädret och varit den underliggande orsaken till nio av tio av alla dödsfall, till följd av värmen. Det visar en ny studie av forskare från Uppsala universitet och CNRS i Frankrike som nu publiceras i tidskriften PNAS.

Peer-review/Data/Statistical analysis

- Än så länge finns det relativt lite forskning om hur förändringar i atmosfäriska mönster i vårt nuvarande klimat påverkar förekomsten av extrema väderhändelser och hur de i sin tur påverkar samhället. Att de här cirkulationsmönstren som leder till extremt väder i Europa har blivit mycket vanligare är både överraskande och oroande, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Klimatförändringar påverkar alla aspekter av klimatsystemet. Det är relativt enkelt att mäta den pågående temperaturökningen och dess effekter. Däremot har det varit en långvarig utmaning för klimatforskare att förstå hur klimatförändringar påverkar den atmosfäriska cirkulationen, det vill säga storskaliga luftrörelser som till exempel vindar som är det som styr vilken väderlek vi får.

I den här studien kan forskare vid Uppsala universitet, tillsammans med kollegor från franska CNRS visa att de atmosfäriska cirkulationsmönster som orsakar värmeböljor i Europa och ökade stormar i norra delen av kontinenten har blivit allt vanligare under de senaste decennierna. Under sommaren minskar dessa cirkulationsmönster tillförsel av sval luft från nordatlanten till Europa. Under vinter, möjliggör de för flera atlantiska stormar att nå kontinenten.

Över nio av tio av de dödsfall som beror på extrema värmeböljor inträffade under dessa allt vanligare atmosfäriska cirkulationsmönster. Samma sak gäller för över en tredjedel av de kraftiga vindstormarna i Europa

- Redan med vårt nuvarande klimat bidrar det här till extrema väderhändelser. Med den globala uppvärmning som vi ser framför oss, kan man förvänta sig ännu större effekter. Cirkulationsförändringar måste därför tas i beaktande när man till exempel försöker förklara extrema händelser med klimatförändringar, säger Gabriele Messori.

Faranda, D., Messori, G., Jézéquel, A., Vrac, M., Yiou, P. Atmospheric circulation compounds anthropogenic warming and impacts of climate extremes in Europe, Proc. Nat. Acad. Sci., https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2214525120

För mer information:

Gabriele Messori, professor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, gabriele.messori@geo.uu.se; 018-471 2588; 072-288 13 30