Att förebygga spridning av resistenta bakterier är en lönsam investering

Smittspridning av resistenta bakterier i vården är ett hot mot patientsäkerheten och innebär stora kostnader för hälso- och sjukvården. Men det går att förebygga genom ett effektivt samarbete mellan sjukhusledningar och alla inblandade aktörer. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet.


Varje år dör tusentals européer av infektioner orsakade av resistenta bakterier. Att behandla patienter med resistenta bakterier kostar åtskilliga miljarder kronor per år i Europa enligt en nyligen publicerad rapport. Resistenta tarmbakterier som bildar så kallat ESBL (extended-spectrum beta-lactamas) är kända för att orsaka utbrott inom sjukvården, exempelvis inom intensivvård och nyföddhetsavdelningar. Ett långvarigt sådant utbrott ägde rum på Akademiska sjukhuset mellan 2005-2008 då över 300 patienter drabbades.
– De patienter som smittades hade ofta flera underliggande sjukdomar, ett stort omvårdnadsbehov och långa vårdtider där de behandlats med antibiotika, säger Birgitta Lytsy läkare på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet.
Förutom omständigheter relaterade till patienterna har Birgitta Lytsy i sin avhandling identifierat andra faktorer som ökade risken för spridning av ESBL-bakterier. Patienter som vårdades på överbelagda avdelningar eller där personalen var underbemannade var mer utsatta.

– Handhygien hos både personal och patienter är avgörande för att förebygga att smittspridning.
Men för att uppnå det krävs att sjukhuspersonalen ständigt påminns och instrueras och att det finns tid för detta. Det är ytterst en resursfråga, säger Birgitta Lytsy.
Resultaten från Birgitta Lytsys avhandling visar också att resistenta tarmbakterier förändrar sig mycket snabbt. Därmed krävs det också resurser för att de mikrobiologiska laboratorierna ska kunna följa utvecklingen och ta fram metoder för att kontinuerligt övervaka de resistenta bakterierna.
För att hejda utbrott av resistenta bakterier krävs enligt Birgitta Lytsy ett nära samarbete mellan sjukhusledningen och alla inblandade nyckelfunktioner; mikrobiologiska laboratorier, lokala STRAMA-grupper, infektionskliniker, smittskyddsläkaren och vårdhygien. Dessutom behöver resurser tillföras som säkrar tillräcklig tillgång på vårdplatser, enkelrum för patienter och egna toaletter.

– Kortsiktiga besparingsåtgärder som nedskärning av vårdplatser och personal kan på längre sikt komma att fördyra vården eftersom det innebär en risk för smittspridning , säger Birgitta Lytsy.

Avhandlingen läggs fram vid Uppsala universitet fredagen 3 december.
För mer information kontakta Birgitta Lytsy, E-post: birgitta.lytsy@akademiska.se
telefon: 018-611 39 03 eller 070-695 89 41