Frivilliga åtgärder gav stor effekt för begränsning av coronasmittan

Frivilliga åtgärder som individer vidtagit för att minska smittspridningen har varit helt avgörande för att begränsa antalet sjuka och döda i covid-19 i Sverige. Det visar en nypublicerad studie i den vetenskapliga tidskriften Clinical Infectious Diseases. Forskarna bakom studien har använt en modell som laddats med omfattande information om Sveriges befolkning.

Olika länder har använt varierande strategier för att begränsa spridningen av covid-19 och Sverige har i internationella jämförelser stått ut som ett land med relativt milda restriktioner. Eftersom landets strategi för att begränsa smittspridning i hög grad bygger på myndigheters rekommendationer fanns det många som förväntade sig ett stort antal dödsfall i Sverige. Men detta katastrofscenario uteblev. Forskare vid Uppsala universitet har använt en datormodell för att förklara varför.

– När vi från början modellerade effekten av restriktionerna från Folkhälsomyndigheten förväntade vi oss många fler dödsfall och vårdtillfällen än vad som faktiskt blev resultatet. Vi kan konstatera att många människor i Sverige har vidtagit frivilliga åtgärder för att förhindra smittspridning. Dessa individuella insatser har haft en stor effekt och fundamentalt förändrat förloppet för pandemin i Sverige, säger Peter Kasson, universitetslektor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet och Associate Professor vid University of Virginia.

Han har tillsammans med Lynn Kamerlin, professor vid institutionen för kemi, Uppsala universitet, använt en datormodell som tar hänsyn till varje individ i Sverige för att simulera hur sjukdomen sprider sig från person till person beroende på individuella sociala beteenden. Denna modell förutspådde att de tvingande restriktionerna från Folkhälsomyndigheten enbart skulle få en liten effekt på spridningen och leda till en överbelastning av sjukhussystemet. Så blev dock inte utfallet i Sverige.

När modellen justerats för att ta hänsyn till frivilliga åtgärder stämmer prognosen bättre överens med verkligheten. Att få till en rättvisande modell som kan förklara ett skeende är värdefullt även i efterhand. Den kan vara ett verktyg i jämförelser, analyser och reflektioner över vad som fungerade bra och vad som hade kunnat göras annorlunda.

– Vi ser att kraftfulla individuella åtgärder kan fungera nästan lika bra som en omfattande nedstängning, om en stor del av befolkningen anammar dem. Studier av svenskarnas rörelsemönster de senaste månaderna tyder på att minst en tredjedel av befolkningen minskade sin exponering för viruset på arbetsplatsen och i andra sociala situationer. Det här har haft en stor effekt på händelseutvecklingen, säger Lynn Kamerlin.

Tillgången på intensivvårdsplatser i Sverige har under våren varit god och tillfälligt installerade fältsjukhus har förblivit oanvända. Samtidigt menar forskarna bakom den nya studien att samhällets äldsta generation kan ha fått betala ett högt pris för denna överkapacitet. Forskarna har studerat internationella data för överlevnaden hos patienter över 80 år som fått intensivvård. De har också jämfört överlevnaden i denna åldersgrupp i Sverige med den hos patienter i samma ålder i USA.

– Våra data tyder på att många 80+ blivit bortgallrade trots att deras liv kunnat räddas om de fått tillgång till IVA, säger Peter Kasson.

S.C. Lynn Kamerlin and Peter M. Kasson (2020) Managing COVID-19 spread with voluntary public-health measures: Sweden as a case study for pandemic control, Clinical Infectious Diseases, DOI: 10.1093/cid/ciaa864

För mer information kontakta:

Peter Kasson, universitetslektor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Uppsala universitet och Associate Professor vid University of Virginia
tel: 072-9999377, e-post: peter.kasson@icm.uu.se

Lynn Kamerlin, professor vid institutionen för kemi, BMC, Uppsala universitet
tel: 070 425 0181, e-post: lynn.kamerlin@kemi.uu.se