Gymnasieelevers erfarenheter av religion

Stereotyper och falska nyheter men också inifrån-perspektiv och representation. Så beskriver gymnasieelever möten med religion i medier, skola och tillsammans med vänner. Eleverna resonerar engagerat, medvetet och kritiskt kring hur religion framställs. Det visar en ny avhandling i religionssociologi, om hur lärande om religion sker på olika platser i ungas vardagsliv.

I avhandlingen Med(ie)vetenhet, motstånd och engagemang. Gymnasieungdomars tal om och erfarenheter av religion, har religionssociologen och gymnasieläraren Anna Wrammert genom en kvalitativ intervjustudie undersökt hur gymnasieelever med olika etnisk och religiös bakgrund reflekterar kring möten med religion i medier, skola och andra sociala sammanhang. Avhandlingen intresserar sig också för vad det har för konsekvenser för undervisning i ämnet religionskunskap.

Tidigare forskning har uppmärksammat hur nyhetsmediers framställningar av religion riskerar att reproduceras i svenska skolmiljöer, hur en dominerande sekularistisk hållning ofta utgör normalen i klassrummen och hur religion av elever och lärare uppfattas som ett känsligt samtalsämne.

– Det var också min verklighet och vardag när jag arbetade som lärare. Samtidigt väcktes ett intresse för att sitta ner och prata med eleverna om hur de reflekterade kring religion när de inte satt i helklass tillsammans med andra. Jag blev också nyfiken på vilka mediebilder av religion de stötte på och var, säger Anna Wrammert, doktorand i religionssociologi vid Uppsala universitet.

Avhandlingen visar hur ungdomarna kommer i kontakt med olika aspekter av religion i sociala medier, i skolan och tillsammans med familj och vänner. Elever från olika skolor och program intervjuades via individuella elevtexter, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer.

– Ungdomarna ger uttryck för en medvetenhet om och en kritik mot förenklade framställningar av religion i nyhetsmedier och i film och tv-serier, framför allt när det kommer till islam och kristendom. Sociala medier beskrivs som både ett problem med desinformation och hat men också som en resurs med hög grad av representation och inifrån-perspektiv, när det kommer till information och kommunikation om religion.

Avhandlingen visar hur autonomi, tolerans, kritik och valfrihet aktualiseras i hur ungdomarna pratar om religion. Det illustrerar hur övergripande samhällsvärden avspeglas på individnivå. Digitala medier, skola, familj och vänner utgör sammanhang som både tillåter och begränsar ungdomarnas handlingsutrymmen när det kommer till samtal om religion tillsammans med andra. Forskningsresultaten bekräftar tidigare studier som har visat hur religion uppfattas som ett känsligt samtalsämne men utmanar samtidigt bilden av att ungdomar helst låter bli att tala om eller intressera sig för religion.

– Genom att problematisera vad kunskap om religion egentligen innebär, och genom att betona aktörskap som en central aspekt av begreppet litteracitet, blir avhandlingens teoretiska bidrag en ökad förståelse för religiös förändring och komplexitet på individnivå. Didaktiskt bidrar avhandlingen med ny kunskap om hur lärande om religion sker på olika platser i ungas vardagsliv och att detta lärande präglas av både kritisk och kulturell medvetenhet om hur religion framställs och förstås i det samtida Sverige, i och utanför medier, säger Anna Wrammert.

Avhandling: Wrammert, A. (2021); Med(ie)vetenhet, motstånd och engagemang. doktorsavhandling i religionssociologi med didaktisk inräkning, http://urn.kb.se/resolve?urn=u...

Anna Wrammert, doktorand i religionssociologi vid teologiska institutionen, Uppsala universitet, och legitimerad gymnasielärare i religionskunskap, e-post: anna.wrammert@teol.uu.se, mobil: 073-640 15 27

Disputationen äger rum den 17 september kl.14.00, Humanistiska teatern, Thunbergsvägen 3c, Uppsala.