Läsning och strukturerad diskussion kan motverka polarisering

Skolan bör inte undvika kontroversiella ämnen, även om de väcker känslor. Att läsa och ta till sig andras argument i klassrummet ökar elevernas förståelse för varandra och minskar känslomässig polarisering. Det visar en ny studie från Uppsala universitet, där eleverna mötte olika perspektiv i en strukturerad klassrumsdiskussion om förbud mot koranbränningar.

En ny studie från Uppsala universitet visar att uppstyrd undervisning, läsning och övningar i lyhörd debatteknik i skolan, gjorde att eleverna förde mer nyanserade samtal om kontroversiella frågor. Studien, som omfattar 676 svenska högstadie- och gymnasieelever, visar att elever som fick arbeta med en strukturerad klassrumsdiskussion och förberedande läsning kunde identifiera fler argument från olika perspektiv och blev mindre känslomässigt polariserade i relation till sina meningsmotståndare.

Går att öva upp förmåga

– Inför den kommande valrörelsen är det skönt att se att övning ger färdighet. Även om debatten på sociala medier ofta blir svartvit visar vår studie att det går att öva upp förmågan att lyssna på flera sidor och att respektera varandras argument – även om man inte håller med, säger Thomas Nygren, professor i didaktik vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

I studien undersökte forskarna hur undervisning i att debattera en kontroversiell samhällsfråga, i påverkade elevernas förmåga att lyssna på sina meningsmotståndares åsikter. I det här fallet handlade det om huruvida man ska förbjuda koranbränningar eller inte. Eleverna fick först möta frågan genom lärarledd introduktion, därefter genom läsning av en kort nyhetstext med flera perspektiv och slutligen genom strukturerad diskussion enligt modellen Structured Academic Controversy.

Kändisars perspektiv gav mest

Resultaten visar att särskilt läsningen av en text med flera kända svenskars olika perspektiv på koranbränningarna spelade en viktig roll. Efter att ha tagit del av flera argument blev elevernas resonemang mer utvecklade och de visade större förmåga att förstå olika ståndpunkter.

– Våra resultat visar att kontroversiella frågor inte bör undvikas i skolan. Med genomtänkt undervisning kan det i stället bli en möjlighet att träna demokratiska förmågor som perspektivtagande, saklig argumentation och respekt för meningsmotståndare.

Kompensatoriska rollen viktig

Studien visar också att undervisningen tycks vara särskilt betydelsefull för elever som tidigare haft begränsad kontakt med andra perspektiv.

– Det pekar på skolans viktiga kompensatoriska roll: klassrummet kan skapa möten med argument och synsätt som elever inte alltid möter i hemmet eller i sina sociala nätverk, säger Thomas Nygren.

Artikeln: Evgenia Efimova, Thomas Nygren; Supporting multi-perspectivity and depolarisation: The role of preparatory reading in classroom discussions of a controversial issue; Learning and Instruction, Volume 104, 2026, 102371, ISSN 0959-4752, DOI: 10.1016/j.learninstruc.2026.102371

För mer information:

Thomas Nygren, professor i didaktik vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi vid Uppsala universitet, thomas.nygren@edu.uu.se, 073-646 86 49