Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda

Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Annica Black-Schaffer, Gunilla Enblad och Neil Price, medan Linnémedaljen tilldelas professor Mattias Jakobsson.

Linnémedaljen

Uppsala universitets Linnémedalj utdelades första gången på Carl von Linnés 300-årsdag den 23 maj 2007. Den förlänas i guld ”för, i första hand, utomordentligt framstående vetenskaplig gärning, särskilt inom de linneanska vetenskapsområdena eller Linnéminnet närliggande fält”.

Linnémedaljen har 2023 tilldelats Mattias Jakobsson, professor i genetik vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet. Motiveringen lyder:

Mattias Jakobsson belönas för sin forskning kring populationsgenetik och människans evolution. I sin forskning använder han beräkningsmetoder för att beskriva komplexa mönster i mänsklig genetisk variation hos både moderna och historiska populationer. Jakobsson har givit viktiga bidrag till forskningen om den moderna människans uppkomst och om historisk kolonisation och migration på den euroasiska landmassan och i subsahariska Afrika.

Rudbeckmedaljen

Uppsala universitets Rudbeckmedalj utdelades för första gången 2003. Medaljen instiftades året innan med anledning av 300-årsminnet av Olof Rudbeck d ä:s död. Den utdelas ”för utomordentligt framstående insatser inom vetenskapen och förlänas i första hand för sådana förtjänster eller resultat vunna vid Uppsala universitet”.

Rudbeckmedaljen har 2023 tilldelats professorerna Annica Black-Schaffer, Gunilla Enblad och Neil Price. Så här lyder motiveringarna:

Annica Black-Schaffer är professor i materialteori vid Institutionen för fysik och astronomi där hon leder forskningsprogrammet kvantmateriens teori. Hennes forskning rör material där kvantmekaniska effekter styr egenskaperna. Fokus är grundläggande förståelse av fenomen genom modellering och beräkningar, snarare än utveckling av material i praktiken. Black-Schaffer har särskilt studerat supraledning, det vill säga ledning av elektrisk ström helt utan motstånd. Hon undersöker olika typer av supraledning i material för att förstå varför vissa material är supraledande och även så kallade topologiska faser i material. Ett exempel är topologiska supraledare vilka har potential att användas i kvantdatorer.

Gunilla Enblad är professor i onkologi vid Institutionen för immunologi, genetik och patologi och leder en forskargrupp med lymfom som fokus. Hon är en medicinsk forskare med stark klinisk förankring. Hennes prekliniska forskning har främst rört tumörbiologin vid lymfom och interaktionen mellan tumörcellerna och de omgivande immuncellerna i mikromiljön i tumörerna. Hon har således bidragit till den förbättrade behandlingen av återfall vid Hodgkins lymfom samt i utvecklandet av immunterapi med CAR-T-celler för lymfom och förbättrat prognosen för patienter med denna sjukdom.

Niel Price är professor i arkeologi vid Institutionen för arkeologi och antik historia. Han har under lång tid bedrivit innovativ forskning med fokus på skandinavisk medeltid och vikingatid samt Stillahavsregionens moderna historia av kolonialism och konflikt. Hans arkeologiska forskning är i ordets verkliga mening global. År 2015 tilldelades han en rådsprofessor av Vetenskapsrådet som del av den tioåriga excellenssatsningen The Viking Phenomenon som undersöker nordisk vikingatid med hjälp av de spektakulära fynden från Uppland och Salme i Estland utifrån nya perspektiv. De hittills vunna resultaten av forskningen om denna symbolladdade period har rönt stor nationell och internationell uppmärksamhet. Price har skapat en välrenommerad forskningsmiljö vid Uppsala universitet, som involverar forskare och doktorander från olika discipliner och universitet runt om Europa och Stillahavsregionen.

Medaljerna överlämnas vid universitetets födelsedagsfirande den 9 oktober.

Bilder på medaljörerna finns för nedladdning i universitetets pressbildsdatabas.

Läs mer om universitetets priser och utmärkelser.

För mer information kontakta universitetets presstjänst, e-post: press@uu.se tel: 070-167 92 96