Omega-3 fetters antiinflammatoriska egenskaper osäkra

Omega-3 fetter från fisk har tidigare tillskrivits antiinflammatoriska egenskaper. I en ny avhandling från Uppsala universitet fann man dock inte några belägg för att omega-3 tillskott kunde minska inflammationen hos personer med förhöjd risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Däremot visade resultaten att vegetabiliska omega-6 fetter minskade inflammation.

Vid fetma ses ofta en låggradig inflammation som kan spela en roll i utvecklingen av både diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Tidigare har vegetabiliska omega-6 fetter i kosten ansetts öka inflammation medan omega-3 fetter från fisk tillskrivits antiinflammatoriska egenskaper. Den aktuella avhandlingen, som inkluderar både befolkningsstudier och kontrollerade behandlingsstudier, visar att denna äldre uppfattning om omega-3 fetter och omega 6-fetter är alltför förenklad och delvis felaktig.

Höga blodnivåer av linolsyra, som är den vanligaste omega-6 fettsyran i kosten, var istället kopplad till en lägre inflammation, medan höga blodnivåer av omega-3 fetter inte hade något samband med minskad inflammation i kroppen. När personer med bukfetma fick äta en solrosoljebaserad kost med mycket linolsyra sågs vissa tecken på minskad inflammation jämfört med en smörbaserad kost bestående av mycket mättat fett.

- Mot förväntan sågs däremot inga antiinflammatoriska effekter efter behandling med omega-3 tillskott hos personer med förhöjd diabetesrisk. En möjlig förklaring kan vara att omega-3 dosen var för låg, eller att eventuella antiinflammatoriska effekter av omega-3 är svagare än man tidigare trott. Överlag hade olika typer av fetter i maten endast måttliga effekter på inflammation, säger avhandlingens författare Helena Bjermo.

I avhandlingen fann hon inga belägg för att omega-3 tillskott kunde minska inflammationen hos personer med förhöjd risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Däremot såg hon att omega-6 fettsyran linolsyra inte har några ogynnsamma effekter på inflammation, vilket ibland föreslagits. Istället tyder resultaten på att ett ökat kostintag av linolsyra och ett minskat intag av mättat fett skulle kunna minska vissa tecken på inflammation i kroppen. Detta är av betydelse eftersom linolsyra utgör majoriteten av det fleromättade fett vi äter och finns i stor mängd i vegetabiliska oljor, vissa matfetter, frön och nötter. En dämpad inflammation kan på längre sikt tänkas minska risken för folksjukdomar såsom till exempel diabetes och hjärtkärlsjukdom. Fortsatt forskning behövs för att hitta den fettsammansättning i maten som effektivast motverkar en förhöjd kronisk inflammation.

Läs mer om och ladda ner avhandlingen Dietary Fatty Acids and Inflammation: Observational and Interventional Studies.

För mer information kontakta Helena Bjermo, tel: 018-611 79 80, 070-1706058, e-post: helena.bjermo@pubcare.uu.se