Större skillnad mellan mäns och kvinnors språk i allianspartierna

Datorlingvisten Mats Dahllöf vid Uppsala universitet har i en studie sett att det är större skillnad mellan manliga och kvinnliga talares ord- och ämnesval när det gäller politiker som tillhör allianspartierna än när det gäller dem som tillhör S, MP och V. Han har också sett att de könsrelaterade språkliga skillnaderna mellan män och kvinnor är större bland de äldre politikerna.

I en studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Literary and Linguistic Computing har Mats Dahllöf undersökt anföranden framförda i riksdagen. Syftet var att se hur förekomster av olika ord avspeglar ledamöternas kön, ålder och politiska inriktning. Undersökningen har utvecklat en metod för att mäta i vilken grad dessa personrelaterade faktorer påverkar vilka ord politikerna använder.

För undersökningen har en typ av datormodeller, automatiska klassificerare, byggts för att tillskriva talarna kön, ålder och politisk inriktning enbart utifrån de ord som förekommer i deras anföranden. Äldre definierades som född 1953 eller tidigare, och yngre som född 1959 eller senare.

Undersökningens resultat tyder på att det finns tydliga skillnader i ord- och ämnesval mellan manliga och kvinnliga politiker i alla de grupper som studerats. Det finns dock större skillnader mellan manliga och kvinnliga talare när det gäller politiker som tillhör högerblocket än när det gäller dem som tillhör vänsterblocket. En liknande tendens kan ses vad gäller äldre politiker jämfört med yngre. De könsrelaterade språkliga skillnaderna mellan manliga och kvinnliga individer är även större bland de äldre politikerna.

- En möjlig tolkning av detta är att yngre liksom vänsterinriktade riksdagsledamöter är mer språkligt och kommunikativt jämställda än sina kollegor av respektive motsatt kategori, säger Mats Dahllöf.

De språkliga skillnaderna ser ut att bero både på valet av de frågor som avhandlas och på användningen av mer ämnesneutrala ord. Exempelvis är orden kvinnor, barn och män tydligt överrepresenterade bland kvinnliga politiker, medan möjligen är ett ord som är vanligare när män talar.

Studien visade också att det är lättare att åldersbestämma politiker i högerblocket än dem i vänsterblocket. Detta skulle kunna tyda på en större språklig kontinuitet över generationerna för vänstern, medan äldre och yngre högerpolitiker i högre grad föredrar att använda olika ord för att föra fram sin politik. Det visar sig också att om klassificeringen får bygga på alla förekommande ord, så är det enklare att skilja vänster- och högerpolitiker från varandra, än kvinnor och män, eller äldre och yngre. Användningen av verb verkar däremot påverkas mer av politikernas kön än av deras blocktillhörighet.

Data för den aktuella studien har insamlats från sju riksmöten, 2003-2010. Varje modell har tränats för att bedöma talarnas kön, ålder eller politiska inriktning genom bearbetning av 2,4 miljoner ord från sammanlagt ca 140 individer.  Flera andra studier som arbetat med statistisk behandling av textmängder som omfattar miljontals ord har visat att kön och ålder påverkar människors språkanvändning mer än många forskare tidigare ansett.

För mer information, kontakta Mats Dahllöf, tel: 018-471 1415, alt 018-246 356, e-post: Mats.Dahllof@lingfil.uu.se

Mats Dahllöf, Automatic prediction of gender, political affiliation, and age in Swedish politicians from the wording of their speeches—A comparative study of classifiability, Literary and Linguistic Computing.