Tro som drivkraft för klimatengagemang

Klimatkrisen är inte bara en fysisk verklighet utan också en existentiell utmaning. I en avhandling i teologi presenteras en ny bild av klimataktivister: de som drivs av sin tro och som menar att religiös tro och världens lidande inte kan hållas isär. Studien bygger på intervjuer med aktivister i Sverige och Sydafrika, från pastorer och präster till gräsrotsaktivister, kyrkvärdar, lobbyister och klimatstrejkare.

Avhandling

Trots en global vetenskaplig konsensus om att det behövs snabba och djupgående samhällsförändringar för att hantera klimatkrisen, dröjer det med lösningar inom politik och samhälle. Gapet däremellan har gjort att allt fler forskare intresserar sig för andra faktorer än de tekniska och naturvetenskapliga. Vad spelar världsbilder, värdesystem, normer och kulturella föreställningar för roll för det fortsatta klimatarbetet?

En existentiell utmaning

- Klimatkrisen är inte bara en fysisk verklighet utan också en existentiell utmaning. Hur ska människor leva, hoppas och handla i en tid präglad av klimatförändringarnas konsekvenser? I min forskning om klimataktivister ser jag att kombinationen av klimatvetenskap och religiös tro kan vara särskilt fruktbar för dem. Vetenskapen ger kunskap om krisens omfattning, medan tron bidrar med mening, framtidshopp och motivation till handling, säger Sofia Oreland.

I en ny avhandling undersöker Sofia Oreland hur religiös tro kan spela en konstruktiv och mobiliserande roll i klimatomställningen och i att hantera klimatkrisens redan pågående konsekvenser.

Andlighet ger hopp och motivation

Avhandlingen bygger på kvalitativa intervjuer med totalt 21 trosbaserade klimataktivister i Sverige och i Sydafrika. De är allt från pastorer och präster till gräsrotsaktivister, kyrkvärdar, lobbyister och klimatstrejkare. Aktivister från olika religioner är representerade. Kristna aktivister är i majoritet, men i den sydafrikanska kontexten har även muslimska och interreligiösa aktivister intervjuats, samt aktivister som tillhör ursprungsbefolkningen Khoisan. Deltagarna har valts ut utifrån att de dels offentligt tar ställning för mer kraftfull klimatpolitik, dels har reflekterat kring kopplingen mellan sin klimataktivism och sin religiösa tro.

Avhandlingen visar hur religiös tro kan komplettera klimatvetenskapen. Medan vetenskapen ofta väcker klimatångest och framtidsoro, erbjuder andlighet och tro hopp, mening och motivation till fortsatt handling.

Glapp mellan ställningstagande och praktiska möjligheter

Flera av de svenska aktivisterna i studien är verksamma inom exempelvis Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan. De upplever ett glapp mellan kyrkornas teologiska ställningstaganden i klimatfrågan och möjligheten att driva ett klimatarbete i sin församling. Det gör det lättare att driva klimatengagemang i sekulära nätverk än i kristna församlingar. Klimataktivismen blir en viktig plats för att hitta en ny riktning som skapar möjligheter för ett mer hållbart liv, inte bara i fråga om livsstilsval utan också i relationen till naturen, till andra människor och till Gud. Tron blir här en central resurs för att våga byta riktning.

Sofia Oreland beskriver hur de sydafrikanska aktivisterna i större utsträckning har tillgång till historiska och organisatoriska resurser. Särskilt arvet från trosbaserad antiapartheidaktivism erbjuder upptrampade stigar som dagens klimataktivister kan följa. Genom kyrkliga nätverk och miljöorganisationer finns också bättre möjligheter till politiskt påverkansarbete i den sydafrikanska kontexten.

Religiös tro och världens lidande hänger ihop

Avhandlingen visar att det framför allt är erfarenheten av andlig samhörighet med Gud, andra människor, naturen och tidigare generationer som ger kraft och riktning i klimatengagemanget. Samhörigheten är viktigare än specifika teologiska doktriner. Samtidigt förenas aktivisterna i ett centralt teologiskt imperativ: religiös tro och världens lidande kan inte hållas isär. Att vara troende innebär därför också att vara engagerad i klimatfrågan.

- Aktivisterna står på en klimatvetenskaplig grund, men det är deras religiösa tro som erbjuder både existentiella och praktiska redskap i klimatkrisens tid: hopp bortom vetenskapens ofta dystra prognoser, berättelser om mening och ansvar som gör det möjligt att fortsätta handla trots rädsla och osäkerhet, säger Sofia Oreland.

Avhandlingen: Oreland, S. (2026). Pathfinding amid climate catastrophe : Faith-based activists in South Africa and Sweden, avhandling, Teologiska Institutionen, Uppsala universitet.

För mer information:

Sofia Oreland, Teologiska institutionen, Uppsala universitet, e-post sofia.oreland@teol.uu.se, telefon 070-227 30 97