Våld mot kvinnliga politiker stör demokratin

Majoriteten av kvinnor och män som har höga politiska uppdrag utsätts för våld varje år, och framstående kvinnliga politiker utsätts allra mest. Könsgapet i utsattheten ökar nämligen med maktnivån: ju högre i den politiska hierarkin, desto större blir skillnaden mellan kvinnor och män. Det här rubbar den politiska jämlikhet som är grunden för den representativa demokratin, visar en ny avhandling i statsvetenskap från Uppsala universitet.

-Våld mot politiker i allmänhet stör demokratins funktionssätt. Eftersom hotet är extra stort mot kvinnor så ökar kvinnors politiska marginalisering. I bjärt kontrast till den demokratiska principen om politisk jämlikhet verkar kvinnliga politiker under betydligt sämre förutsättningar än manliga motsvarigheter och hindras i utförandet av sin politiska representation, säger Sandra Håkansson, doktorand vid statsvetenskap som nu lägger fram sin avhandling.

Att politiker drabbas av hot, trakasserier och skrämseltekniker blir allt vanligare. Såväl psykiskt som fysiskt våld riktat mot folkvalda har direkta implikationer för demokratin. Framträdande kvinnliga politiker trakasseras och tystas i högre utsträckning än sina manliga kollegor.

- Den moderna demokratin bygger på att politiska representanter jobbar på uppdrag av dem som de ska representera. Att hindra representanter i den processen underminerar det demokratiska systemet. Attacker riktade mot kvinnliga politiker kan få särskilt allvarliga konsekvenser i och med att det kan förstärka ojämställdheten inom politiken, säger Sandra Håkansson.

Avhandlingen består av tre delar:

Första studien visar att både kvinnor och män på högre politiska poster i kommunpolitiken såsom kommunstyrelsens ordförande och nämndordföranden ofta utsätts för psykiskt våld inom ramen för sina uppdrag. Cirka sex av tio kommunstyrelseordföranden och tre av tio nämndordföranden utsätts för någon form av psykiskt våld varje år, och framstående kvinnliga politiker utsätts allra mest. Könsgapet i utsattheten ökar med maktnivån: ju högre i den politiska hierarkin, desto mer utsätts kvinnorna relativt männen. Studien är gjord med hjälp av ekonometriska metoder och bygger på material från Brottsförebyggande rådets undersökning om politikers trygghet (PTU). Det är det största enkätmaterialet i världen som finns tillgängligt om politikers utsatthet för såväl fysiskt som psykiskt våld.

Andra delstudien visar att medborgare är mer benägna att rikta klagomål mot kvinnliga än manliga politiker oavsett vilken formell position som politikern har. Det här ökar risken för hot och trakasserier mot kvinnliga politiker och utgör sannolikt en del av förklaringen till kvinnliga politikers högre våldsutsatthet. Studien bygger på en enkätundersökning som 6 000 personer har svarat på, hälften av dem i Sverige och hälften i USA.

Den tredje studien fokuserar på vilka konsekvenser som politikers våldsutsatthet får för den politiska representationen. Studien baseras på en kombination av enkäter och intervjuer med politiker. Resultatet visar att konsekvenserna för kvinnors politiska representation är mer omfattande än för mäns.

- Både manliga och kvinnliga politiker avstår från offentlig debatt och från att engagera sig i vissa frågor på grund av våldet, men kvinnor i betydligt högre utsträckning än män. En annan konsekvens av våld mot politiker är att manligt kodade egenskaper såsom styrka, mod och icke-känslighet ökar i betydelse för politiker. Detta kan missgynna kvinnor eftersom de ofta antas vara det motsatta, säger Sandra Håkansson.

Avhandlingen: Håkansson, S. (2023); Politicians Under Threat: Gender Aspects of Violence against Political Representatives, Acta Universitatis Upsaliensis. ISBN 978-91-513-1880-6., https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-500994

Delar av avhandlingen har tidigare publicerats i en SNS-rapport (2022): Analys 92: Betalar kvinnor ett högre pris för makten? Hot och våld mot svenska politiker".

För mer information:

Sandra Håkansson, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, e-post: sandra.hakansson@statsvet.uu.se, telefon: 073-694 60 05