Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Korallrevens död hindrar fiskar från att lära sig känna igen farliga rovdjur

    I en ny studie visar forskare från Uppsala universitet och James Cook University i Australien att korallblekning och koralldöd har dramatiska följder inte bara för korallen utan för hur revets fiskar lär sig om och undviker rovdjur. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Royal Society B.

  • ​”Godis för själen” är sällan religion

    Yoga, meditation och mindfulness. Så vill de stora kvinnotidningarna Amelia, Tara och M-magasin att kvinnor ska lösa sina stressrelaterade problem för att bla öka sitt välbefinnande och hitta sin identitet. De står för en fungerande vardagsandlighet som religion inte kan erbjuda. I en ny avhandling inom religionssociologi från Uppsala universitet analyseras bilden som tidningarna presenterar.

  • Tandhälsans utveckling under 30 år undersökt i ny avhandling

    I en ny avhandling från Uppsala universitet har Kristina Edman undersökt munhälsans utveckling över en 30 årsperiod. Resultaten visade att de två största tandsjukdomarna karies och parodontit (tandlossning) minskade fram till 2008. Därefter ökade individer med parodontit och den positiva utvecklingen för karies stannade av.

  • Uppsala kommun och Uppsala universitet i nytt konstsamarbete

    Uppsala konstmuseum har sedan 1996 visat utvalda verk ur universitetets stora konstskatt på ett av konstmuseets våningsplan. Nu vill Uppsala konstmuseum och Museum Gustavianum, som ansvarar för universitetets samling, hitta nya sätt att samarbeta kring konsten.

  • Sill och strömming en guldgruva för genetiska studier av ekologisk anpassning

    En central fråga för hur nya arter och biologisk mångfald uppstår är hur olika arter anpassar sig genetiskt till olika livsbetingelser. I en ny studie, där DNA från 19 populationer av sill och strömming undersökts, visas att hundratals gener ligger bakom strömmingens anpassning till det bräckta vattnet i Östersjön, samt hur tidpunkten för leken regleras. Studien publiceras idag i eLife.

  • ​Vinnare och förlorare med kortare arbetstid

    Ska man jobba mer eller mindre? Vad är bra för mig och vad är bra för staten? Att få kortare arbetstid är något många vill ha. I en ny avhandling från Uppsala universitet görs en ekonomiskhistorisk analys av hur diskussionen kring arbetstidsförkortning har gått under 1900-talet.

  • På ny mark får även namn anpassa sig

    Det unika ortnamnsmaterialet i den isländska Knýtlinga saga vittnar om språkkontakt mellan vender (västslaver) och skandinaver under vikingatid och tidig medeltid. Nordbor har lånat slaviska namn och anpassat dem till sitt språk med hjälp av olika strategier. Det visar en ny avhandling av Alexandra Petrulevich som disputerar vid Uppsala universitet den 14 maj.

  • Nya rön om näbbens evolution hos Darwinfinkar

    En av de allra mest intressanta aspekterna av Darwinfinkarnas evolution är hur olika arter utvecklat olika sorters näbbar för att kunna utnyttja olika födoresurser på Galápagos. En grupp forskare från Uppsala universitet, SLU och Princeton University har nu identifierat en specifik gen som förklarar skillnader i näbbens storlek hos Darwinfinkar. Studien publiceras i Science.

  • Svårt att påverka skolnedläggningar

    Att demonstrera och göra namninsamlingar för att protestera mot skolnedläggning hjälper sällan. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Störst chans att påverka beslutet har aktivister som använder lobbying eller som bor i välbärgade områden. Aktivister som vill påverka skolnedläggningar bör i första hand fokusera på lobbying och kontakta beslutsfattare direkt, säger forskaren.

  • Universitetet tar över Studenthälsans hälsovårdsmottagning

    Vid dagens möte med konsistoriet (universitetets styrelse) beslutades att den hälsovårdsmottagning som idag drivs av Studenthälsan i Uppsala ska införlivas i universitetet. Konsistoriet beslutade också om ett program för samverkan.

  • Fågelgenom innehåller “fossil” av parasiter som nu angriper människor

    Under sällsynta omständigheter kan DNA hoppa från en art till en annan. Om DNA från en parasit hoppar till dess värd kan detta lämna spår som kan hittas miljontals år senare som en sorts “DNA-fossil”. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet har nu upptäckt en ny typ av så kallade transposoner som kan hittas i genomet hos vissa fågelarter och rundmaskar.

Visa mer