Wagner med framstående operasolister i Universitetsaulan
Richard Wagners dramatiska musik fyller universitetsaulan den 14 april då Kungliga Akademiska kapellet under ledning av Stefan Karpe framför en storslagen konsert.
-
-
Årets Skytteanska pris tilldelas professor Jane Mansbridge
Jane Mansbridge, Charles F. Adams professor i politiskt ledarskap och demokratiska värden vid Harvard-universitet, är 2018 års vinnare av Skytteanska priset i statskunskap. Hon får priset för att ”med skarpsinne, djupt engagemang och feministisk teori ha utvecklat förståelsen av demokrati i dess direkta och representativa form”.
-
Ny studie visar hur en mikrob kan reparera sig själv
I en studie som publiceras i Current Biology rapporterar forskare från Uppsala universitet nya resultat kring den encelliga modellorganismen Stentor polymorphus, som används för att studera regeneration. Studien tillämpade nyutvecklade metoder som tillät forskarna att studera genuttrycket i individuella celler.
-
Betydelsen av GABA för diabetes stärks av två nya studier
Samspelet i kroppen mellan nervsystemet, hormoner och immunsystemet är mycket dynamiskt, men vid bland annat diabetes är balansen rubbad. I två nya studier publicerade i EBioMedicine visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet resultat som förstärker nervtransmittorn GABAs betydelse vid både typ-1 och typ-2-diabetes.
-
Vanliga mediciner påverkar proteinbiomarkörer för kardiovaskulär sjukdom, cancer och inflammation
Vanliga mediciner mot till exempel högt blodtryck och höga blodfetter har stor påverkan på proteinbiomarkörer för hjärtsjukdomar, cancer och olika inflammatoriska markörer. Resultaten gäller även efter att forskarna tagit hänsyn till genetiska effekter, livsstilsfaktorer, ålder och kön hos deltagarna i studien. Det visar ny forskning från Uppsala universitet som publiceras i Scientific Reports.
-
Ny insikt om hur virus utnyttjar värdproteiner till sin fördel öppnar för nya virusläkemedel
Virus har en mycket begränsad uppsättning av gener och måste därför i stor utsträckning förlita sig på värdcellens proteiner för att kunna föröka sig. Ny forskning visar nu att ett specifikt värdcellsprotein krävs för att många humanpatogena virus ska kunna transportera sin nukleinsyra inom värdcellen. Upptäckten öppnar för nya möjligheter att utveckla läkemedel för att behandla virusinfektioner.
-
Ny mekanism bakom antibiotikatoleranta bakterier
Forskare vid Uppsala universitet har hittat en ny mekanism för hur antibiotikatoleranta bakterier uppkommer. Dessa rön, som publiceras i det senaste numret av EMBO Journal, kan ha stor betydelse för vår förståelse kring antibiotikatolerans.
-
Insektsgift upptäckt i världens längsta djur
Världens längsta djur, slemmasken långsnöre som kan bli upp till 55 meter lång, producerar nervgifter som kan döda både krabbor och kackerlackor. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet, Linnéuniversitetet och Artdatabanken vid SLU, och som publiceras idag i Scientific Reports. Gifterna skulle kunna användas i till exempel insektsbekämpningsmedel inom jordbruket.
-
EU-invandring positivt för statsfinanserna för de flesta europeiska länder
EU:s regler om arbetskraftens fria rörlighet omfattar inte bara EU-länder utan också länder i det europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). En ny stor jämförande studie visar på övervägande positiva statsfinansiella effekter för mottagarlandet av att personer födda i ett EU/EES-land flyttar dit för att arbeta.
-
Årets Fullbrightföreläsning: Remembering John Ericsson in Sweden and America
Årets Fulbright-föreläsning ges av Thomas J. Brown från University of South Carolina, där han är professor i amerikansk historia. Han har specialiserat sig på det amerikanska inbördeskriget, bland annat för hur det har framställts och firats i olika minnespraktiker under tiden efter 1865.
-
Stort samarbetsprojekt med Sydafrika inom hållbar utveckling inleds
Uppsala universitet har sedan länge haft ett stort engagemang i Sydafrika och nu tas ytterligare ett steg. The South Africa – Sweden University Forum, Sasuf, involverar hela 30 universitet i Sydafrika och Sverige samt ett antal forskningsfinansiärer och andra aktörer. Syftet är att skapa forskningssamarbeten inom hållbar utveckling.
-
Visst kunde Archaeopteryx flyga
Frågan om huruvida dinofågeln Archaeopteryx från yngre juraperioden höll sig på marken, var en glidare eller en aktiv flygare har fascinerat paleontologer i årtionden. En internationell grupp med forskare från bland annat Uppsala universitet visar i en ny studie att Archaeopteryx vingar var utformade för tillfälliga flygturer, men inte för så avancerade flygningar som dagens fåglar klarar.
Visa mer
Loading...