Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Olika risker med olika hormonbehandlingar vid klimakteriet

    En ny kartläggning av sju olika hormonbehandlingar för klimakteriebesvär visar att riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt är olika beroende på verksam substans hur läkemedlet intas. Studien, där runt en miljon kvinnor mellan 50 och 58 år ingick, Det är den största och mest omfattande studien i världen av de hormonpreparat som skrivs ut i dag, och publiceras i BMJ.

  • Forsskålsymposiet 2024: "Amerikanska friheter och ofriheter i historia och samtid"

    Årets hedersföreläsare är Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, som föreläser på temat: "Amerikanska friheter och ofriheter i historia och samtid". Föreläsningen följs av ett samtal med 2024 års Forsskålspanel som består av Kajsa Boglind, journalist och programledare, Göran Rosenberg, författare och journalist samt Niklas Rossbach, fil. dr. i historia. Programmet är öppet för allmänheten.

  • Ny modell kan hjälpa till att förstå samexistens i naturen

    Olika arter av sjöfåglar kan samexistera på små, isolerade öar trots att de äter samma sorts fisk. En forskare vid Uppsala universitet har varit med och tagit fram en matematisk modell som kan användas för att bättre förstå hur detta ekosystem fungerar.

  • Genetisk variation ger ökad känslighet mot cancerläkemedel

    Genom att utnyttja cancercellers genetiska variation kan ett redan godkänt läkemedel användas för att mer effektivt slå ut cancerceller hos vissa patientgrupper. Det visar forskare från Uppsala universitet i en ny studie som publicerats i tidskriften eBiomedicine. Resultaten visar på möjligheter till en mer individanpassad och effektivare cancerbehandling.

  • Uppsala deltar i forskning för att minska radioaktiviteten hos kärnavfall

    Uppsala universitet bidrar med en viktig pusselbit i ett projekt där målet är att förkorta radioaktiviteten hos kärnavfall väsentligt. Belgiska forskare vill skapa en anläggning där långlivat radioaktivt bränsle omvandlas till mer kortlivat och tar nu hjälp av FREIA-laboratoriet i Uppsala.

  • Ny antikropp kan vara lovande cancerbehandling

    Forskare vid Uppsala universitet och Kungliga Tekniska Högskolan har tagit fram en ny form av precisionsläkemedel, en antikropp, med potential att behandla flera cancerformer. I antikroppen har forskarna lyckats förena tre olika funktioner, som tillsammans kraftigt förstärker T-cellers effekt på cancertumören. Studien publiceras i Nature communications.

  • Patienter kan bli deprimerade i onödan av vanlig hjärtmedicin

    Alla patienter som har haft hjärtinfarkt behandlas som regel med betablockerare. Enligt en svensk studie som gjordes tidigare i år behövs sannolikt inte denna medicin för de hjärtpatienter som har normal pumpförmåga. Nu visar en understudie vid Uppsala universitet att det dessutom finns en risk att dessa patienter blir deprimerade av behandlingen.

  • Övervikt hos barn kan kopplas till socioekonomisk utsatthet

    Fler barn har övervikt i regioner med många ensamstående föräldrar, låg utbildningsnivå, låg inkomst och hög barnfattigdom. Pandemin kan även ha förstärkt detta. Det visar en studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och Region Sörmland i samarbete med Region Skåne.

  • Märta Nasvelldagen 2024 – ”Oro och ångest genom livet”

    Den 30 oktober är det dags för en heldag med föreläsningar på temat Oro och ångest genom livet. "Vi kommer att ge olika perspektiv på oro och ångest, perspektiv från de som drabbas, från de som vårdar och de som forskar. Vi tror dagen kommer att bidra till ökad kunskap och minskad stigmatisering", säger Andreas Frick, psykolog och docent i psykologi och en av arrangörerna av Märta Nasvelldagen.

  • Trädens anpassningsförmåga består efter miljontals år av klimatförändringar

    Sju av de vanligaste skogsträden i Europa har visat sig kunna skydda sin genetiska mångfald från stora förändringar i miljöförhållandena. Detta trots att deras utbredningsområden har krympt och antalet träd har minskat kraftigt under istidscyklerna. Det visar en studie av ett europeiskt konsortium, där Uppsala och Helsingfors universitet ingår, som publiceras i Nature Communications.

  • Ny forskningsmodell för att förutsäga höftfrakturer kan rädda liv

    Forskare har tagit fram en klinisk modell som med hög träffsäkerhet kan förutsäga risken för höftfrakturer hos äldre. Modellen bygger på analyser av data från hela den svenska befolkningen och kan identifiera patienter med hög risk, utan att skeletts styrka behöver mätas. Det här kan snabba på processen för läkare och göra att patienter kan få förebyggande behandling, visar ny studie.

  • Tidig operation av prostatacancer förlängde livet

    Överlevnaden för män som drabbats av prostatacancer och fått hela prostatakörteln bortopererad direkt efter att tumören upptäckts, ökade med 17 procentenheter jämfört med de som behandlades först när tumören gav symptom. Dessutom levde de i genomsnitt drygt två år längre. Det framkommer av en lång skandinavisk studie ledd från Uppsala universitet, som publiceras i New England Journal of Medicine.

Visa mer