Uppsala universitet och GE Healthcare Life Sciences har slutit ett långsiktigt samverkansavtal som ger universitetets forskare möjlighet att testa biologiska processer i större skala och studenterna viktiga erfarenheter av industriella processer.
Fossilerade steroider visar att det fanns svampdjur, som tillhör djurriket, i marina miljöer åtminstone 100 miljoner år före den kambriska explosionen som gav upphov till en mångfald av djurarter och organismer. Det nya fyndet stöder tidigare forskning vars slutsatser på sin tid inte godtogs av det vetenskapliga samfundet.
Själviska gener är gener som sprids vidare till nästa generation men som inte har någon fördel för individen i stort och kan ibland vara skadliga. Forskare vid Uppsala universitet har för första gången sekvenserat, eller kartlagt, två stycken själviska gener i mögelsvampen Neurospora intermedia som får svampsporer att döda sina syskon.
Den 17 oktober invigs det nya Centrum för socialt arbete, Cesar, som ingår i en satsning på utbildning och forskning i detta ämne vid Uppsala universitet. I samband med invigningen arrangeras ett vetenskapligt symposium på temat Våld, kön och kriminalitet – socialt arbete med förövare och utsatta, till vilket journalister är välkomna.
Kroppen använder smärta som varningssignal, men det är också en osynlig sjukdom. Årets Rudbeckdag den 19 oktober bjuder på föreläsningar av framstående forskare om olika aspekter av smärta. Dessutom föreläser Olof Rudbeck-pristagaren Ulf Pettersson, seniorprofessor i medicinsk genetik.
Retrovirus har infiltrerat ryggradsdjur under miljontals år genom att sätta in sina gener i arvsmassan, och därefter nedärvas genom generationer som endogena retrovirus (ERV). Nu presenterar forskare från Uppsala universitet ny kunskap om den långa samutvecklingen mellan retrovirus och deras värdar genom att studera ERV-variation och spridning i vilda och domesticerade kaninpopulationer.
Utmärkelsen Årets alumn tilldelas i år Utbildningsradions vd Sofia Wadensjö Karén. Efter en kandidatexamen vid Uppsala universitet, utbildade hon sig till journalist och har sedan länge en stark position som publicist inom journalistiken. Efter att under sju år varit vd och chefredaktör för tidningen Vi, blev hon nyligen vd för Utbildningsradion, UR.
Pasienter med kreft som søker informasjon på internett om eksperimentelle studier om sin sykdom risikerer å få dårlig, og iblant feilaktig informasjon. Og det på de offisielle webbsidene som skal informere om aktuelle forsøk, i Norge, Danmark og Sverige. Det kan få konsekvenser for pasientene, viser en ny studie fra Uppsala universitet.
I en ny vetenskaplig artikel beskriver forskare vid Uppsala universitet hur de med hjälp av en helt ny metod tillverkat ett artificiellt enzym som fungerar tillsammans med levande cellers metabolism. Dessa enzymer kan använda cellernas egna energiproduktion och producera vätgas från solenergi.
En etablerad dogm inom biologisk forskning har länge varit att cellens proteinfabrik, ribosomen, fungerar på samma sätt i alla celler och under alla förhållanden. I en internationell studie med medverkande från Weill Cornell Medicine och Uppsala universitet som idag publiceras i tidskriften Cell Reports visar forskarna att det är en sanning som inte längre håller.
Cancerpatienter som söker information på internet om tidiga experimentella studier, riskerar att få dålig och ibland felaktig information – och det på officiella webbsidor som ska kunna informera om aktuella prövningar. Det här kan få konsekvenser för patienterna, visar en ny studie från Uppsala universitet.
Digitala patientjournaler ökar rädslan för att utsättas för hot och våld hos fyra av tio vårdanställda inom psykiatri och akutvård. Det visar en ny studie från Uppsala universitet. Däremot visar studien inget samband mellan förekomst av hot och våld och digitala patientjournaler (ett år efter införandet).
En unik datoralgoritm har tagits fram för att kunna beräkna miljarder slumpmässiga rörelser hos polymerer. Med hjälp av en specialanpassad fysikalisk modell kan datorsimulationer köras hundratals gånger snabbare än traditionell datakod. Den nya metoden togs ursprungligen fram för datorspel, men används här för att beräkna molekylära krafter i en liten polymerdroppe.
Det finns strukturella förändringar i arvsmassan som kan kopplas till Tourettes syndrom. Det visar en ny studie gjord av forskare från bland annat Uppsala universitet, där arvsmassan hos 802 familjer har analyserats. Förändringarna omfattar större områden i arvsmassan och är vanligare hos individer som har Tourettes syndrom än hos friska personer, och det oavsett om syndromet har ärvts eller inte.
Hur uppstår de storskaliga mönstren i evolutionen? Forskare vid Uppsala universitet och University of Leeds hävdar i en ny vetenskaplig artikel att många evolutionära mönster i själva verket beror på ett slags statistisk bias som gör att vi oundvikligen ser det förflutna ur vår nutida synvinkel.
Joseph Minahan, professor i teoretisk fysik har tillsammans med Maria Strömme, professor i nanoteknologi utsetts till mottagare av Björkénska priset, Uppsala universitets finaste vetenskapliga pris.
Ska genetikforskare informera forskningsdeltagare om de upptäcker sjukdomsrisker hos deltagarna? Hur vet vi om komplex genetisk information är relevant för enskilda människor? Enligt Jennifer Viberg Johansson, aktuell med en ny avhandling i forsknings- och bioetik, behöver både etiker och genetiker förhålla sig till att nyttan inte är garanterad.
Mäns och kvinnors idealbilder av varandra stämmer inte överens. Så har det varit under lång tid. I en ny avhandling från Uppsala universitet har tusentals kontaktannonsörer under åren 1890–1980 studerats. Förutom att visa på hur olika idealen kan se ut, ger avhandlingen också en bild av hur moderniseringen av Sverige har vuxit fram under den här tiden.
Tyska och svenska forskare visar i en ny studie hur man genom att snabbt växla mellan två olika antibiotika drastiskt kan öka deras förmåga att döda bakterier samt bromsa resistensutvecklingen. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Li Bennich-Björkman, författare och skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet får årets Disapris. Hon tilldelas priset för sin senaste bok där hon undersöker olika existentiella dimensioner av att leva i exil.