Det är inte istidens isolering som styrt björnens genetiska utbredning som man hittills trott. Det visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet som publicerar i senaste numret av Molecular Ecology. En möjlig tolkning är att det kan ha varit människans björnjakt och markutnyttjande som haft avgörande betydelse.
1947 inrättades vid Uppsala universitet landets första professur i sociologi. På fredag, den 23 november, firar sociologiska institutionen 60 år med en heldag med populärvetenskapliga föreläsningar i universitetshuset.
I behandlingen av patienter med muncancer kan tandvårdspersonalen roll bli både långvarig och intensiv. Trots detta saknar tandvårdspersonalen på sjukhusen utbildning till exempel för att hantera svåra känslomässiga situationer. Det visar en ny avhandling av Marta Röing som granskas vid Uppsala universitet den 29 november.
Läkemedlet azatioprin, som används mot inflammatoriska tarmsjukdomar, verkar genom att aktiveras av enzymet glutationtransferas. Forskare vid Uppsala universitet visar nu att olika varianter av detta enzym omvandlar läkemedlet olika snabbt. Rönen bidrar till förståelsen av biverkningar hos vissa patienter och ökar möjligheten att utveckla glutationtransferas för en framtida genterapi mot cancer.
I det senaste numret av Nature Reviews in Microbiology presenteras i ett svensk-spanskt EU-samarbete vilka teoretiska och praktiska metoder som behövs för att kunna förutsäga risken för att antibiotikaresistens kommer att uppstå.
Kvinnor som drabbas av havandeskapsförgiftning när de väntar barn löper större risk att senare i livet insjukna i hjärtkärlsjukdom. Riskfaktorerna för de båda sjukdomarna är i stort sett desamma, visar Anna-Karin Wikström vid Uppsala universitet i sin avhandling som granskas den 23 november.
Den 23 november är det 50 år sedan den första protonstrålebehandlingen gavs vid dåvarande Gustaf Werners institut för kärnkemi, numera The Svedberg-laboratoriet. Det var också första gången som protonstrålning användes som tumörbehandling. Detta firas med ett symposium vid Uppsala universitet som belyser pionjärinsatserna, dagens behandlingar och morgondagens vid den planerade Skandionkliniken.
Måns Ehrenberg, professor i molekylärbiologi, har blivit invald som medlem i organisationen EMBO (European Molecular Biology Organization) som stödjer excellent forskning inom molekylär biovetenskap i Europa. Han blir därmed en i gruppen av 1 200 forskare som anses som Europas främsta på området.
Idag beslutade Formas forskarråd att fördela 491 miljoner kronor till forskning om hållbar utveckling. 18 forskare vid Uppsala universitet är med och delar på pengarna.
Könskränkande behandling förekommer i akademisk miljö och hindrar kvinnor i deras karriärer. Men den är svår att identifiera eller ”mäta”. Anneli Andersson presenterar i sin avhandling ett analysinstrument för att tolka sådana situationer. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 23 november.
Fredagen den 16 november är det dags för installation av Uppsala universitets nya professorer. Dagarna innan presenterar de sig för Uppsalabor och arbetskamrater med korta, offentliga föreläsningar i universitetshuset.
En stor del av de extra forskningsmedel som universitetet väntas få nästa år ska fördelas strategiskt i syfte att bidra till förnyelse och ge starka miljöer en extra stimulans i den globala konkurrensen. Det beslutades idag när konsistoriet godkände verksamhetsplanen för nästa år. Ökad lärartäthet är kvalitetssatsningar som ska ge studenterna ännu bättre utbildning.
Hur använder studenter och universitetsanställda internet? Vilka webbsidor besöker de, deltar de i communities eller gör de helt andra saker? I en omfattande studie ska Nationellt IT-användarcentrum, NITA, undersöka avancerade användares vanor. Resultaten ska ge en antydan om framtidens internetanvändning i samhället.
Proteinet Alfa-aktin behövs för att hjärtmuskeln ska slå, men också för normal utveckling av hjärtat. I nätupplagan av Human Molecular Genetics visar Uppsalaforskare att patienter med en känd defekt i hjärtat förmak har ärftliga förändringar i detta protein. Rönen kan användas direkt för att utveckla diagnostik för defekten, men också på sikt för nya behandlingar av andra hjärtsjukdomar.
Laboratorieförsök har tidigare visat att cancerceller överproducerar ett enzym, heparanas, som spjälkar den kroppsegna polysackariden heparansulfat till kortare fragment. Mängden enzym har samband med graden av malignitet. Idag publiceras en ny studie i tidskriften Nature Chemical Biology, där Uppsalaforskare visar att en hämmare mot heparanas är mycket intressant som läkemedelskandidat.
Nu är det visat att teleradiologi fungerar för akutröntgen. Det betyder att patienten kan röntgas på natten i Sverige och omedelbart diagnostiseras i Australien, där det är dag. Det visar en studie från Uppsala universitets enhet för radiologi och Röntgenkliniken på Akademiska sjukhuset som publiceras i senaste numret av tidskriften ACTA Radiologica.
Många läkemedel bryts lätt ned, och det är viktigt att de lyckas ta sig till rätt ställe i kroppen utan att brytas ned på vägen. I en avhandling i farmaceutisk fysikalisk kemi vid Uppsala universitet har Peter Nilsson studerat en viss sorts geler som man hoppas ska kunna skydda läkemedlen på vägen, och därmed också skydda kroppen mot skadliga bieffekter. Avhandlingen granskas den 19 oktober.
I det nya numret av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, presenteras i ett svensk-amerikanskt samarbete en evolutionär modell för hur nya gener kan uppstå. Den bygger på att varje gen inte bara har en huvudsaklig aktivitet utan också en sekundär aktivitet som plötsligt kan komma till användning, snabbt kopieras och ge upphov till en ny gen genom att någon av kopiorna muterar.
Om man är ängslig för att tala inför publik har åhörarnas ansiktsuttryck extra stor betydelse. Osäkra talare reagerar starkare än andra på glada respektive arga miner och reaktionen syns omedelbart i talarens eget ansikte, visar en ny avhandling i psykologi av Monika Thunberg. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 oktober.
Pessimism har betytt vitt skilda saker under olika tider – på 1800-talet kunde en pessimist till exempel anse att mänskligheten borde tillintetgöra sig själv genom sexuell avhållsamhet. Idé- och lärdomshistorikern Tobias Dahlkvist, som disputerade vid Uppsala universitet den 12 oktober, har granskat 1800-talspessimisterna och antipessimisten Nietzsches sätt att förhålla sig till dem.