Vår tilltro till makthierarkier har stor betydelse för hur vi ser på och behandlar människor. Det visar Alexandra Snellman, som i sin avhandling har undersökt hur rasistiska och sexistiska fördomar skapar sociala hierarkier och etnisk diskriminering i olika situationer. Avhandling granskas vid Uppsala universitet den 7 december.
Straffrättens förmåga att skydda kvinnor, främst vid sexualbrott, har väckt mycket diskussion. Kerstin Berglund har studerat debatten och hur man kan sammanföra kvinnoforskning med straffrätt. Konflikten handlar inte om motsättningar mellan kvinnor och män utan om vilken människosyn som bör genomsyra rättsordningen, visar hon i sin avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 1 december.
Genom att simulera samspelet mellan gener och proteiner kan man studera hur störningar i cellerna påverkar deras funktioner. Datorsimuleringarna kan vara mycket komplicerade, och det gäller därför att utveckla teknik som är snabb och kräver lite minne. Paul Sjöberg har undersökt och jämfört några sådana metoder i sin avhandling, som han försvarar vid Uppsala universitet den 30 november.
Hur nära släkt är två närstående arter och hur ser egentligen det evolutionära släktträdet ut? Matematikern Alice Lesser har i sin avhandling i bioinformatik bidragit med en ny matematisk pusselbit som utmanar en 23-årig teori för hur nätverk för släktskap kan räknas fram. Avhandlingen försvarar hon vid Uppsala universitet den 30 november.
Att vara sjuk i Chrons sjukdom och ulcerös kolit innebär inte bara oro för sjukdomen, utan också stress inför sociala situationer och för att inte hitta en toalett snabbt. Socionomen Kjerstin Larsson har i sin avhandling undersökt patienters livskvalitet och kommer fram till att de behöver bättre stöd från vårdpersonalen. Disputationen äger rum den 30 november.
Många poeter men fortfarande relativt få läsare – så kan man beskriva svensk lyrikutgivning under perioden 1976–1995. Utgivningen av lyrik ökade kraftigt efter att det statliga litteraturstödet inrättades år 1975, och antalet kvinnliga poeter har också stigit. Det visar en ny avhandling av Åsa Warnqvist som granskas vid Uppsala universitet den 30 november.
Det är inte istidens isolering som styrt björnens genetiska utbredning som man hittills trott. Det visar en internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet som publicerar i senaste numret av Molecular Ecology. En möjlig tolkning är att det kan ha varit människans björnjakt och markutnyttjande som haft avgörande betydelse.
1947 inrättades vid Uppsala universitet landets första professur i sociologi. På fredag, den 23 november, firar sociologiska institutionen 60 år med en heldag med populärvetenskapliga föreläsningar i universitetshuset.
I behandlingen av patienter med muncancer kan tandvårdspersonalen roll bli både långvarig och intensiv. Trots detta saknar tandvårdspersonalen på sjukhusen utbildning till exempel för att hantera svåra känslomässiga situationer. Det visar en ny avhandling av Marta Röing som granskas vid Uppsala universitet den 29 november.
Läkemedlet azatioprin, som används mot inflammatoriska tarmsjukdomar, verkar genom att aktiveras av enzymet glutationtransferas. Forskare vid Uppsala universitet visar nu att olika varianter av detta enzym omvandlar läkemedlet olika snabbt. Rönen bidrar till förståelsen av biverkningar hos vissa patienter och ökar möjligheten att utveckla glutationtransferas för en framtida genterapi mot cancer.
I det senaste numret av Nature Reviews in Microbiology presenteras i ett svensk-spanskt EU-samarbete vilka teoretiska och praktiska metoder som behövs för att kunna förutsäga risken för att antibiotikaresistens kommer att uppstå.
Kvinnor som drabbas av havandeskapsförgiftning när de väntar barn löper större risk att senare i livet insjukna i hjärtkärlsjukdom. Riskfaktorerna för de båda sjukdomarna är i stort sett desamma, visar Anna-Karin Wikström vid Uppsala universitet i sin avhandling som granskas den 23 november.
Den 23 november är det 50 år sedan den första protonstrålebehandlingen gavs vid dåvarande Gustaf Werners institut för kärnkemi, numera The Svedberg-laboratoriet. Det var också första gången som protonstrålning användes som tumörbehandling. Detta firas med ett symposium vid Uppsala universitet som belyser pionjärinsatserna, dagens behandlingar och morgondagens vid den planerade Skandionkliniken.
Måns Ehrenberg, professor i molekylärbiologi, har blivit invald som medlem i organisationen EMBO (European Molecular Biology Organization) som stödjer excellent forskning inom molekylär biovetenskap i Europa. Han blir därmed en i gruppen av 1 200 forskare som anses som Europas främsta på området.
Idag beslutade Formas forskarråd att fördela 491 miljoner kronor till forskning om hållbar utveckling. 18 forskare vid Uppsala universitet är med och delar på pengarna.
Könskränkande behandling förekommer i akademisk miljö och hindrar kvinnor i deras karriärer. Men den är svår att identifiera eller ”mäta”. Anneli Andersson presenterar i sin avhandling ett analysinstrument för att tolka sådana situationer. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 23 november.
Fredagen den 16 november är det dags för installation av Uppsala universitets nya professorer. Dagarna innan presenterar de sig för Uppsalabor och arbetskamrater med korta, offentliga föreläsningar i universitetshuset.
En stor del av de extra forskningsmedel som universitetet väntas få nästa år ska fördelas strategiskt i syfte att bidra till förnyelse och ge starka miljöer en extra stimulans i den globala konkurrensen. Det beslutades idag när konsistoriet godkände verksamhetsplanen för nästa år. Ökad lärartäthet är kvalitetssatsningar som ska ge studenterna ännu bättre utbildning.
Hur använder studenter och universitetsanställda internet? Vilka webbsidor besöker de, deltar de i communities eller gör de helt andra saker? I en omfattande studie ska Nationellt IT-användarcentrum, NITA, undersöka avancerade användares vanor. Resultaten ska ge en antydan om framtidens internetanvändning i samhället.
Proteinet Alfa-aktin behövs för att hjärtmuskeln ska slå, men också för normal utveckling av hjärtat. I nätupplagan av Human Molecular Genetics visar Uppsalaforskare att patienter med en känd defekt i hjärtat förmak har ärftliga förändringar i detta protein. Rönen kan användas direkt för att utveckla diagnostik för defekten, men också på sikt för nya behandlingar av andra hjärtsjukdomar.