Alla gymnasieelever bör få bättre möjligheter att utveckla sin förmåga att föra muntliga resonemang och tala inför en grupp. Den slutsatsen drar Anne Palmér som i sin avhandling undersökt den muntliga kommunikationen i två gymnasieklasser på yrkesinriktade program. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 19 april.
Samhällets försök att förändra den psykiatriska tvångsvården har haft mycket begränsad effekt på patientens och anhörigas upplevelse av den. Det visar läkaren Tuula i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitets centrum för klinisk forskning i Västerås den 18 april.
En metod för att dämpa algblomningarna i övergödda sjöar är att bygga reningsverk eller gödselbrunnar i närheten. För att kunna uppskatta om detta lönar sig krävs säkra prognosmodeller som talar om hur algblomningarnas intensitet skulle påverkas. Andreas Bryhn har studerat hur prognoserna har förbättrats de senaste åren, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 18 april.
Genom att strypa näringstillförseln till tumörer via förrädiska blodkärl kan man kanske vinna mark i kriget mot cancern. Molekylärbiologen Dan Edholm har spionerat på huvudkontakten för de celler som bildar blodkärl och försvarar sin avhandling den 11 april vid Uppsala universitet.
Hur kan utbildningen för hållbar utveckling förbättras? Detta diskuteras av forskare, lärare och andra samhällsaktörer på en konferens vid Uppsala centrum för hållbar utveckling den 10-11 april.
Skolan måste anpassa litteraturen efter eleverna och inte tvärtom. Eleverna måste dock få redskap för att utveckla sin litterära repertoar. Den slutsatsen drar litteraturvetaren Helen Schmidl som under ett läsår studerat hur fyra årskurs 8-klasser tolkar skönlitteratur. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 april.
Närmare 3000 verk från ett polskt jesuitbibliotek som kom till Uppsala universitet som ett krigsbyte på 1600-talet har nu katalogiserats. Arbetet har gjorts i nära samarbete med Polens nationalbibliotek, och bland verken finns några av Uppsala universitets största bokskatter. Att katalogiseringen är klar firas med ett seminarium tisdagen den 8 april om bland annat krigsbyten.
När och hur Amerika befolkades har varit en utdragen vetenskaplig debatt. Med hjälp av DNA-analys av 14 500 år gammal avföring har nu Uppsalaforskare i samarbete med kolleger från bland annat Köpenhamns universitet kunnat bevisa att det fanns indianer i Amerika tidigare än vad man länge har trott. Resultaten av deras forskning publiceras i den ansedda amerikanska tidskriften Science.
Sugen på en resa till Kina i helgen? I så fall räcker det med att ta sig till Museum Gustavianum, där Uppsala universitets stora satsning Tema Kina inleds den 5-6 april. En rad forskare från olika vetenskapsområden förmedlar intryck, bilder och berättelser från Mittens rike, dessutom blir det bland annat teprovning och dokumentärfilm om kinesisk punk. Programmet fortsätter hela våren.
I vilka situationer vi väljer att favorisera den antingen egna gruppen eller grupper vi inte själva tillhör hänger ihop med bland annat kön, vår syn på makthierarkier och var vi står politiskt. Om vi accepterar positiv särbehandling av vissa grupper beror också på hur åtgärden motiveras, visar en ny avhandling i psykologi av Luisa Batalha, som disputerade vid Uppsala universitet den 1 april.
Rein Taagepera, estnisk-amerikansk professor, författare och politiker, får årets skytteanska pris – det sista under avgående skytteanske professorn Leif Lewins ämbetsperiod. Taagepera belönas ”för sin djupborrande forskning om valsättets funktion i den representativa demokratin”. Pristagaren har särskilt studerat konsekvenserna av olika valmetoder.
Vad är hållbart boende? Är det offentliga rummet tillgängligt för alla? Hur vill vi bo som äldre? Bl a det diskuteras på Bostadsmötet i Gävle den 2-3 april, där forskare, politiker och representanter för näringsliv och intresseorganisationer ger sin syn på bostadspolitiken. Arrangör är Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet, som även ordnar pressträff den 1 april.
Efter 36 år som skytteansk professor i vältalighet och statskunskap vid Uppsala universitet avgår Leif Lewin idag och efterträds av Li Bennich-Björkman. Med anledning av skiftet ger deras kolleger vid statsvetenskapliga institutionen ut boken Statsvetare ifrågasätter, som ger exempel på bredden av den forskning som bedrivs vid institutionen.
Växten slåttergubbe är känd för sin förmåga att kunna lindra inflammationer, och kan bli en framtida komponent i läkemedel. Nu visar en ny avhandling att även två av dess nära släktingar har samma egenskaper. Catarina Ekenäs har studerat släktskap, biologiska effekter och kemiskt innehåll hos släktet arnika, och disputerade vid Uppsala universitet den 14 mars.
De judiska erfarenheterna av Förintelsen är komplexa. Hur olika personer upplevde den anti-judiska lagstiftningen och våldsamheterna i de tyskockuperade områdena hänger ihop med kön, ålder och vilken samhällsklass de tillhörde, visar en ny avhandling av Laura Palosuo. Hon har studerat vittnesmål av ungerska överlevande, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 28 mars.
Det sägs att alla tjänar på att världshandeln ökar, men är det tillräckligt för att den ska ses som rättvis? I en avhandling vid Uppsala universitet lanserar statsvetaren Jörgen Ödalen en ny idé som går ut på att vi, genom att ingå handelsavtal med andra länder, även tar på oss vissa plikter som rör hur ett rättvist utbyte av varor och tjänster ska gå till. Avhandlingen granskas den 27 mars.
För tio år sedan väckte upptäckten att man med statistiska metoder kunde påvisa signalöverföring inom proteiner stor uppmärksamhet. Nu presenterar Uppsalaforskare i en artikel i tidskriften Proceedings of the National Academy of Science, PNAS, experimentella resultat som motsäger teorin.
En ny metod för att filma blodkärlsceller som rör sig mot riktade signaler har utvecklats av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med forskare vid University of California. Metoden kan även användas för att studera hur migration av exempelvis cancerceller och nerver kan kontrolleras. Dessa intressanta rön har nu publicerats i tidskriften Journal of Biological Chemistry.
Uppsala universitet välkomnar förslaget att i framtiden fördela resurser till högre utbildning och forskning efter tydliga kvalitetskriterier och i konkurrens, liksom att förutsättningarna för långsiktig planering förbättras. Det framgår av universitetets remissvar på betänkandet ”Resurser för kvalitet” (SOU 2007:81) som idag överlämnas till regeringen.
Kedjemaskar är en grupp mikroskopiskt små djur som lever i vatten, och som till stor del fortfarande inte är kartlagda. Med hjälp av DNA-analys har biologen Karolina Larsson kartlagt svenska kedjemaskar, studerat deras släktskapsförhållande och samtidigt hittat fyra helt nya arter. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 20 mars.