Omkring 30% av alla som drabbas av cancer ordineras strålbehandling. Det är viktigt att kunna maximera stråldosen till tumören samtidigt som den hålls så låg som möjligt i övrig, frisk vävnad. Peter Kimstrand vid Uppsala universitet har arbetat med att utveckla en modell för träffsäker svept protonstrålning.
Vilket är vårt etiska ansvar gentemot kommande generationer, och hur kan detta ansvar hjälpa oss att handskas med konkreta problem som rör framtiden? Teologen Lars Löfquist har utvärderat olika etiska teorier med utgångspunkt i diskussionen om hanteringen av kärnkraftsavfall. Han försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 9 maj.
18 månader efter diagnosen är tonåringar som drabbats av cancer mindre nedstämda och oroliga än sina friska kamrater. Två år senare beskriver de både problem och positiva erfarenheter. Elisabet Mattsson har i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj, undersökt hur unga reagerar i samband med cancer.
Acritarcher är fossil av små encelliga organismer som kan berätta om den tidigaste utvecklingen av liv på jorden. Men de kan också användas som ett fiffigt sätt att jämföra berg från olika kontinenter – och kanske även som ett sätt att hitta olja. Den 16 maj lägger Sebastian Willman fram sin avhandling om dessa spännande organismer vid Uppsala universitet.
Frukt och grönsaker som är rika på nitrat skyddar magsäcken från skador. Det sker genom att nitrat omvandlas till nitrit av bakterierna i munhålan, och sedan blir till biologiskt aktiv kväveoxid i magsäcken. Joel Petersson vid Uppsala universitet beskriver processen i sin avhandling, som granskas den 9 maj. Upptäckten visar också att antibakteriella munvatten kan vara skadliga för magen.
Uppsalaprofessorn och nobelpristagaren Kai Siegbahn, som skulle ha fyllt 90 år i april, får en egen, permanent utställning på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Utställningen ”Kai Siegbahn och ESCA” invigs onsdagen den 23 april med ett symposium där forskare berättar om Siegbahns arbete och om den forskning som idag pågår på Ångströmlaboratoriet.
Många hygienprodukter innehåller UV-filter. I solskyddskrämer finns de för att skydda huden, men de kemiska egenskaper som ger UV-filtren en god skyddande effekt kan ibland leda till problem för miljö och hälsa. En studie av Jeanette Axelsson, utförd på fågelembryon, visar att de kan ha skadliga effekter på reproduktionsorganen. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 19 april.
Både tonårsflickor och -pojkar anser att preventivmedel i första hand är flickornas ansvar. Ifall de själva eller deras partner skulle bli gravida ses abort som ett självklart val. Det menar Maria Ekstrand, som har undersökt ungdomars syn på risker i samband med sex. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 25 april.
Att mäta läkemedelshalter i torkat blod istället för i färskt är både smidigare och säkrare. Det visar kemisten Mikaela Malm, som också gjort en analysmetod som i förlängningen kan minska dödligheten i Afrika. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 18 april.
När krig tar slut förväntas tidigare bittra fiender leva tillsammans. Men känslorna ändras inte lika snabbt som ett fredsavtal skrivs under. Karen Brounéus har studerat människor i försoningsprocesser efter inbördeskrig. Hennes resultat är omvälvande och oroande - trakasserier och våld drabbar ofta de som vittnat efter konflikter. Avhandlingen granskas vid Uppsala universitet den 18 april.
Genom att studera genetisk variation hos arter ökar man kunskapen om hur evolutionen sker, vilket är viktig för att förstå hur arter reagerar och anpassar sig till ett förändrat klimat. Anna-Karin Kolseth, som disputerade vid Uppsala universitet den 4 april, har undersökt växten ögontröst på Gotland, och bland annat fått fram uppgifter som kan rädda en sällsynt variant av arten från utrotning.
Årets Fulbrightföreläsning den 23 april handlar om tillkomsten och effekterna av Gunnar Myrdals bok ”An American Dilemma” (1944), om förhållandet mellan svarta och vita i USA. Föreläser gör Walter A. Jackson, professor i historia vid North Carolina State University och gästprofessor vid Uppsala universitet.
Rättsvetenskapens samspel med andra vetenskaper och dess betydelse i praktiken diskuteras på Rättsvetenskapens dag, som ordnas av juridiska fakulteten den 16 april. Under dagen presenteras exempel på hur juridisk expertis kan användas både inom och utanför universitetet. Programmet riktar sig både till forskare och studenter från andra discipliner och till jurister som arbetar ute på fältet.
Alla gymnasieelever bör få bättre möjligheter att utveckla sin förmåga att föra muntliga resonemang och tala inför en grupp. Den slutsatsen drar Anne Palmér som i sin avhandling undersökt den muntliga kommunikationen i två gymnasieklasser på yrkesinriktade program. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 19 april.
Samhällets försök att förändra den psykiatriska tvångsvården har haft mycket begränsad effekt på patientens och anhörigas upplevelse av den. Det visar läkaren Tuula i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitets centrum för klinisk forskning i Västerås den 18 april.
En metod för att dämpa algblomningarna i övergödda sjöar är att bygga reningsverk eller gödselbrunnar i närheten. För att kunna uppskatta om detta lönar sig krävs säkra prognosmodeller som talar om hur algblomningarnas intensitet skulle påverkas. Andreas Bryhn har studerat hur prognoserna har förbättrats de senaste åren, och försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 18 april.
Genom att strypa näringstillförseln till tumörer via förrädiska blodkärl kan man kanske vinna mark i kriget mot cancern. Molekylärbiologen Dan Edholm har spionerat på huvudkontakten för de celler som bildar blodkärl och försvarar sin avhandling den 11 april vid Uppsala universitet.
Hur kan utbildningen för hållbar utveckling förbättras? Detta diskuteras av forskare, lärare och andra samhällsaktörer på en konferens vid Uppsala centrum för hållbar utveckling den 10-11 april.
Skolan måste anpassa litteraturen efter eleverna och inte tvärtom. Eleverna måste dock få redskap för att utveckla sin litterära repertoar. Den slutsatsen drar litteraturvetaren Helen Schmidl som under ett läsår studerat hur fyra årskurs 8-klasser tolkar skönlitteratur. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 april.
Närmare 3000 verk från ett polskt jesuitbibliotek som kom till Uppsala universitet som ett krigsbyte på 1600-talet har nu katalogiserats. Arbetet har gjorts i nära samarbete med Polens nationalbibliotek, och bland verken finns några av Uppsala universitets största bokskatter. Att katalogiseringen är klar firas med ett seminarium tisdagen den 8 april om bland annat krigsbyten.