Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Urtida fiskar hade anlag för fingrar

    Tetrapoderna, de första fyrbenta landdjuren, anses vara de första organismer som hade fingrar och tår. Nu visar forskare vid Uppsala universitet att det inte stämmer. Genom att använda medicinsk röntgen har de funnit anlag till fingrar i fenorna hos fossil från "övergångsdjuret" Panderichthys, vilket tyder på anlagen för fingrar uppstod betydligt tidigare än man trott.

  • Så skapas en artist

    Talangprogram som Fame Factory och Idol hör till de mest sedda på tv, men hur går det egentligen till när nya artister skapas? Medie- och genusforskaren Hillevi Ganetz vid Uppsala universitet har studerat processen med fokus på genus och sexualitet. Vem får spela gitarr, och har det någon betydelse om det är en kille eller tjej som gråter i direktsändning? Svaren ger hon i sin bok Talangfabriken.

  • Ensamma fiskmammor har större hjärna

    Beteendet kan vara viktigt för hjärnans evolution. I en unik studie av Tanganyikasjöns ciklidarter visar Uppsalaforskare att komplicerat vårdbeteende varierar med hjärnstorleken hos honorna. Den enda tidigare studie som visat liknade mönster gällde rovdjur. Resultaten publiceras i dagens nätupplaga av tidskriften Proceedings of the Royal Society of London Series B.

  • Rätt träning minskar fallskador för äldre

    I takt med att andelen äldre i samhället ökar så ökar också olyckorna där äldre ramlar och skadar sig. Alexander Cristea och Patrick Edlund har i sina avhandlingar, som de lägger fram vid Uppsala universitet den 19 september, visat hur åldrandet påverkar muskelcellerna.

  • Äganderätt på Internet diskuteras i ny bok

    Ska internet vara en "allmänning" eller måste upphovsrätten stärkas? Denna mycket aktuella diskussion får ett nytt djup när professor Eva Hemmungs Wirtén ger ett kulturhistoriskt perspektiv på frågor kring öppenhet och kontroll i digitaliseringens tidevarv. I samband med utgivningen av hennes nya bok Terms of Use ger hon en föreläsning vid Uppsala universitet den 25 september.

  • Orsak bakom för tidigt klimakterium funnen

    I en ny studie som publiceras i tidskriften Human Molecular Genetics visar Uppsalaforskare den genetiska bakgrunden till att cirka en procent av alla kvinnor kommer i för tidigt klimakterium. På sikt kan upptäckten även leda till nya behandlingar mot ofrivillig barnlöshet.

  • Stor donation till Uppsala universitets klimatforskning

    Uppsala universitet har fått medel för att rekrytera en världsledande klimatforskare som gästprofessor vartannat år under sammanlagt tio år. Bakom donationen står Zennström Philanthropies, som leds av entreprenören Niklas Zennström.

  • Forskning och verklighet: genus i fysikens värld

    - Vi vill synliggöra kvinnliga fysiker och stötta kvinnliga doktorander i en forskarvärld som fortfarande domineras och styrs av manliga värderingar, säger Pia Thörngren Engblom – en av arrangörerna av Crossing Perspectives on Gender and Physics, 17-19 september på Uppsala universitet.

  • Rätt visad tidsinformation hjälper räddningsledare att fatta rätt beslut

    Genom att presentera tiden för ett skeende på ett sätt som är lätt för exempelvis en räddningsledare att förstå, blir det lättare för denne att fokusera på att fatta ett bra beslut. Det har Andreas Kjellin visat i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 12 september.

  • Världsledande IT-forskning presenteras på mässa

    Framtidens datorer kommer att ha många processorer som jobbar parallellt men för att fungera måste programmen skrivas på ett helt nytt sätt med nya kraftfulla programmeringsverktyg. På de s k Multicoredagarna i Kista den 11-12 september presenteras ledande forskning från Uppsala universitet som kan komma med lösningen på problemet.

  • Hög födelsevikt ökar risken för hälsoproblem senare i livet

    Allt fler nyfödda väger oproportionerligt mycket i förhållande till sin ålder och längd. De här barnen löper ökad risk att senare i livet drabbas av viktrelaterade hälsoproblem, och riskerar även själva att få överviktiga barn, visar en ny avhandling av Fredrik Ahlsson vid Uppsala universitet. Avhandlingen granskas den 12 september.

  • Våld mot kvinnor försämrar barnens hälsa

    Våld mot kvinnor inom familjen har även allvarliga konsekvenser även för barnens tillväxt, hälsa och överlevnad. Kajsa Åsling Monemi vid Uppsala universitet har studerat kvinnor och deras barn i Bangladesh och Nicaragua, och visar bland annat att de barn vars mammor utsatts för våld växte sämre och blev sjuka oftare än andra. Avhandlingen granskas den 17 september.

  • Mångmiljonanslag till Uppsalas diabetesforskning

    I hård internationell konkurrens har Uppsala universitets forskning om typ1-diabetes fått ett mångmiljonanslag av amerikanska Juvenile Diabetes Research Foundation. De blir därmed en av tre grupper i världen som får bygga upp ett transplantationscentrum.

  • Ny bok ger samhällsvetenskapligt perspektiv på hållbart fiske

    Livet i våra världshav hotas, många arter är rödlistade och kräver en politik som snabbt kan leda till hållbart fiske. I en ny bok ger forskaren Gloria Gallardo ett sociologiskt och ekonomiskt perspektiv på en fråga som hittills framför allt handlat om biologi.

  • Nya oväntade rön om vattens mikroskopiska struktur

    Flytande vatten är något vi alla använder varje dag och tror oss veta hur det fungerar, men vetenskapligt finns det många kunskapsluckor och forskningsfältet är mycket intensivt. En internationell forskargrupp visar nu för första gången experimentellt stöd för en ny kontroversiell teori, som öppnar nya möjligheter för framtida forskning om vatten. Rönen publiceras i Natures nätupplaga idag.

  • Mjölkens betydelse för kulturens utveckling undersöks

    Förmågan att kunna dricka och tåla mjölk kan ha haft en enorm betydelse för Europas kulturella utveckling. I ett stort EU-projekt, som startar idag och koordineras från Uppsala universitet, ska forskare nu undersöka när och var denna egenskap uppstått och vad den betytt.

  • 25-årig praxis för utvärdering av dataanalys värdelös i praktiken

    Så kallade intelligenta datorbaserade metoder för klassificering av till exempel patientprover har i 25 år utvärderats med hjälp av två metoder som helt dominerat forskningen. Nu visar forskare i beräkningsmedicin vid Uppsala universitet att denna metodik är värdelös för praktiska problem. Artikel publiceras i tidskriften Pattern Recognition Letters.

  • Mjukt yttre hjälper enzymer att klara kyla

    Många organismer klarar sig utmärkt i mycket kall miljö - trots att kroppens enzymer behöver värme för att arbeta snabbt. Forskare från Uppsala och Tromsö visar i en ny studie att dessa organismer har enzymer med mjukare yta - en upptäckt som kan bli mycket användbar vid design av nya proteiner för industriella ändamål.

  • Ny upptäckt om tillväxtfaktor kan bli genombrott för cancerforskning

    En forskargrupp vid Ludwiginstitutet och Uppsala universitet har upptäckt en helt ny signalväg för en tillväxtfaktor som har avgörande betydelse för cancercellers överlevnad och tillväxt. Fynden, som publiceras i dagens nätupplaga av Nature Cell Biology, öppnar ett helt nytt landskap för forskningen om bland annat bröst- och prostatacancer.

  • Samarbete med Indien ska ge nanoteknologin nya verktyg

    En forskargrupp vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet ska leda ett samarbetsprojekt mellan EU och Indien inom teoretisk materialvetenskap. Målet att hitta nya material för tillämpningar inom nanoteknologi.

Visa mer