Skönlitteratur är inte bara nöjesläsning eller en del av svenskämnet i skolan, den kan också användas som ett personlighetsutvecklande verktyg inom bland annat skolan och vården. I en ny bok, som presenteras den 12 maj, diskuteras sådana möjligheter ur ett tvärvetenskapligt perspektiv.
Gliom är den vanligaste och allvarligaste formen av hjärntumör som drabbar vuxna. Det är ännu inte klarlagt vilken specifik celltyp i hjärnan som är ursprunget till tumören, men nu visar en forskargrupp vid Uppsala universitet att gliom kan uppstå från omogna stödjeceller. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Oncogene.
Den mediala debatten om folkbiblioteken domineras av författare, vilket ger en ensidig bild av en plats där man enbart lånar skönlitteratur i bokform. Detta kan påverka såväl bibliotekens legitimitet, som politiska beslut och besökares beteende. Åse Hedemark, som i sin avhandling analyserat en rad biblioteksdebatter, disputerar vid Uppsala universitet den 9 maj.
Katla är en glaciärtäckt vulkan på Island som haft stora utbrott cirka två gånger per sekel. Den senaste tiden har många jordskalv registrerats hos Katla, och på Island har man befarat att ett nytt utbrott är att vänta. Nu visar en avhandling av Kristín Jónsdóttir vid Uppsala universitet att skalven kanske inte orsakas av vulkanisk aktivitet, utan av isrörelser. Avhandlingen granskas den 8 maj.
Äggantikroppen IgY från hönsägg kan förebygga lunginfektioner hos patienter med Cystisk fibros, och har dessutom potential att bli ett alternativ till antiobiotika. Det visar Elin Nilsson i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj. Det finns inte heller någon risk för att bakterier utvecklar resistens mot IgY.
Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg som har undersökt fjärdeklassare i Sigtuna. Avhandlingen, som granskas vid Uppsala universitet den 7 maj, visar även att ett nära samarbete mellan skolan och skolhälsovården är viktigt för att i ett tidigt skede upptäcka ADHD-symtom hos yngre barn.
Genom att hämma bakteriers "cellutflödespumpar", som fungerar som deras skyddsmekanism mot antibiotika, maskeras effekten av mutationer som lett till resistens genom sämre bindning av läkemedlet till målmolekyler i cellen. Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie som kan ge ledtrådar till hur utveckling av antibiotikaresistens hos bakterier kan fördröjas.
Att uppgradera avloppsreningen i forna öststater till svensk standard kan räcka för att minska algblomningarna i Östersjön till 1950-talets nivåer. Det visar en studie av Andreas Bryhn vid Uppsala universitet som finns publicerad i tidskriften PLoS ONE.
När regelverket kring de europeiska formerna för arbetstagarinflytande, som benämns europeiska företagsråd, överfördes till svensk lagstiftning och vidare in i svenska storföretag, påverkades det av en rad olika faktorer, bl a det svenska medbestämmandesystemet. Det visar Andreas Dahlkvist i sin avhandling i ekonomisk historia som han lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj.
Trots olikheter i synen på hur en blandad boendemiljö ska komma till stånd och varför finns den bostadspolitiska målsättningen kvar. Men medlen för att förverkliga målet har blivit allt färre. Det visar Emma Holmqvist i sin avhandling som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 8 maj.
Vad är hälsa och har alla samma rätt till hälsa? Dessa högaktuella frågor får historiskt perspektiv i idéhistorikern Annika Bergs avhandling där hon undersökt paret Axel och Signe Höjers roll i den svenska samhällsdebatten om folkhälsa från 1920-tal till 1960-tal. Disputationen äger rum den 8 maj.
På torsdag arrangeras ett heldagssymposium tillsammans med 14 inbjudna forskare från Hallym University i Sydkorea. - Sydkorea har mycket framstående forskning inom områden där även vi har ett starkt forskningsintresse. Vårt besök i Seoul förra året har redan lett till två samarbeten, säger Kjell Öberg, professor i onkologisk endokrinologi, som ansvarat för planeringen.
Hanna Silber presenterar i sin avhandling en modell som förväntas få stor betydelse vid utvecklingen av nya läkemedel för behandlingen av typ 2-diabetes. Den kan dessutom leda till mindre obehag för försökspersoner, liksom till lägre kostnader. Disputationen ägde rum den 24 april vid Uppsala universitet.
Efter internremiss och diskussioner på olika nivåer uttryckte konsistoriet idag sin tydligt positiva inställning till en ökad autonomi för lärosätena. Större självständighet ger bättre förutsättningar för utveckling och underlättar samverkan med omvärlden.
När Vinnova idag presenterar vilka forskningsmiljöer i Sverige som ska få stöd för innovationer för framtidens hälsa går tre av sex anslag till Uppsala universitet.
I den i dagarna presenterade gymnasiepropositionen är den konfliktladdade frågan om det individuella programmets framtid utbruten och kommer först efter sommaren. Pia Skott har i sin avhandling i pedagogik, som hon lade fram vid Uppsala universitet den 28 april, undersökt både det nationella beslutsfattandet och det kommunala genomförandet av IV-programmet.
Materialforskarna vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, arrangerar i morgon tisdag en lokal pressträff om Uppsalaforskningen kring MAX-lab och om Uppsalas kopplingar och engagemang i projektet.
Ett konsortium som inledningsvis består av Vetenskapsrådet, VINNOVA, Region Skåne och Lunds universitet startar idag projekteringen av den mycket avancerade materialforskningsanläggningen MAX IV. Byggstart sker senast under början av 2010, men planeringen är redan på ett avancerat stadium, vilket innebär att åtskilligt arbete är redan igång.
Blåbär och många andra nyttiga livsmedel innehåller antioxidanter som oskadliggör fria radikaler i kroppen. Men att identifiera och mäta dem i livsmedel är krångligt och tidsödande. Camilla Zettersten presenterar i sin avhandling, som hon lägger fram vid Uppsala universitet den 24 april, en ny metod som förenklar arbetet.
Med hjälp av läkemedelslika molekyler är det möjligt att stoppa processer viktiga för DNA-syntesen hos tuberkulosbakterien, en upptäckt som på sikt kan resultera i nya läkemedel mot tuberkulos. Daniel Muthas vid Uppsala universitet har utvecklat nya datorbaserade metoder som han bland annat använt för att identifiera den här typen av nya molekyler. Avhandlingen granskas den 24 april.