Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Tre Uppsalaforskare bland landets tio främsta

    Idag har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse utsett tio forskare till programmet Wallenberg Scholars, som ska stödja några av landets mest framgångsrika forskare. Av dessa kommer tre forskare från Uppsala universitet.

  • Modell för nybildning av blodkärl utmanas

    Inväxt och nybildning av blodkärl, som måste till för att ett sår ska läka eller en tumör tillväxa, har man ansett sker genom att kärlet "förgrenas" och växer vidare mot en kemisk gradient av tillväxtfaktorer. Nu har Uppsalaforskare visat att mekaniska dragkrafter är betydligt viktigare än man hittills anat, vilket öppnar ett nytt fält för att utveckla behandlingar.

  • Uppsalaforskare välkomnar positivt besked om ESS i Lund

    Nattens positiva besked från EU att de flesta länder stödjer en neutronstrålningsanläggningen i Lund innebär att det nu är mycket troligt att ESS placeras där och sätter Sverige på kartan internationellt. Det menar Adrian Rennie, professor i neutronspridning vid Uppsala universitet, där landets största grupp inom neutronstrålningsforskning finns.

  • Europa samordnas kring unika biobanker

    Det unika material som finns i Europas, och framför allt i Nordens och Sveriges, biobanker, är en guldgruva för medicinsk forskning. För att komma till bästa nytta ska nu informationen samordnas, liksom de etiska och tekniska riktlinjerna kring användningen av bankerna biobankerna.

  • Nytt material för smartare fönster

    Forskargruppen som leds av Claes-Göran Granqvist på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, har utvecklat ett nytt intressant termokromt material.

  • Nyrekrytering stärker hjärnforskningen

    Elna-Marie Larsson blir ny professor i neuroradiologi vid Uppsala universitet. Hennes forskningsinriktning passar mycket väl in i universitetets och Akademiska sjukhusets pågående kliniska forskning inom cancer och neurologiska sjukdomar med inriktning mot imaging.

  • Föremålens betydelse i katastrofsituationer

    I situationer av extrem utsatthet och osäkerhet kan föremål ofta få en central plats i människors liv. Etnologen Margrit Wettstein har studerat elva människor som antingen tvingats på flykt undan nazismen eller förlorat anhöriga i attacken på World Trade Center, och beskrivit vad olika föremål betytt för dem. Margrit Wettstein disputerade vid Uppsala universitet den 14 maj.

  • Jordens atmosfär blåser bort

    Jorden förlorar kontinuerligt delar av sin atmosfär, till stor del genom utflöden av joner från polarområdena. Erik Engwall vid Uppsala universitet presenterar i sin avhandling en ny metod som gör det möjligt att mäta de utflödande jonerna. Det står därmed klart att tiotusentals ton av atmosfären går förlorade varje år från polarområdena. Avhandlingen läggs fram idag.

  • Konferens om behandling av neurodegenerativa sjukdomar

    Att hitta immunoterapeutiska behandlingsmetoder mot sjukdomar som Alzheimers och Parkinson är idag ett mycket spännande och expansivt forskningsfält, där Uppsala universitet har en framskjuten internationell ställning. Den 28-29 maj hålls en första världskonferens i Uppsala.

  • Uppsalaforskare förklarar mystiska vulkanformationer på Mars

    På sluttningarna av flera av Mars vulkaner finns utskjutande avsatser som uppifrån sett liknar gigantiska fiskfjäll. Med hjälp av experiment och data från rymdsonden Mars Global Surveyor har nu Uppsalageologer hittat en förklaring till de gåtfulla utskjutningarna, och även visat att liknande strukturer förekommer på Jorden. Resultaten publiceras i tidskriften Earth and Planetary Science Letters.

  • Könskvotering av parlamentariker är ingen universallösning

    Går det att genom lagstiftning finna snabba lösningar på jämställdhetsproblem i politiken? Pär Zetterberg vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat könskvoteringens effekter inom det politiska beslutsfattandet och på medborgarnivå i en rad latinamerikanska länder. Avhandlingen, som granskas den 20 maj, ifrågasätter argumenten både hos förespråkare av och motståndare till könskvotering.

  • Antimikrobiella peptider - en ny kategori antibiotika?

    Adam Strömstedt visar i sin avhandling hur antimikrobiella peptider kan göras effektiva som en ny kategori antibiotika, samtidigt som resistensutveckling hos bakterierna försvåras. Disputationen äger rum den 20 maj.

  • Djurens närvaro i vårt samhälle diskuteras på konferens

    Våra relationer till husdjur, hanteringen av djur som livsmedel och hur människor och djur delar livsmiljöer i staden och på landet är några av de ämnen som tas upp på konferensen Meet Animal Meat vid Uppsala universitet den 21-23 maj. Forskare från Europa, Nordamerika och Australien kartlägger gränsytan mellan människa och djur, och visar att djuren är mer närvarande i vårt samhälle än vi tror.

  • Konferens om medicinska beslut i livets slutskede

    Vad gör vi när möjligheten till bot inte längre finns för en patient? Den 8-9 juni arrangeras en mångvetenskaplig konferens om etik i livets slutskede utifrån tre perspektiv: forskning, den kliniska vardagen, och samhällets riktlinjer.

  • I litteraturen förväntas äldre avstå från makt och vara måttfulla

    Vilka krav ska äldre människor kunna ställa på samhället och yngre generationer? Och vilka förväntningar och normer förväntas gamla människor leva upp till? Pär Alexanderssons avhandling "Konsten att avstå" ger ett kulturvetenskapligt perspektiv på dessa frågor, som nu är aktuella i diskussionen om äldres rättigheter inom vård och omsorg. Disputationen äger rum den 19 maj.

  • Ballongvidgning hjälper njurpatienter

    Ballongvidgning av innebär en klar förbättring både för patienter med dålig njurfunktion eller högt blodtryck. Det visar Hampus Eklöf och hans kollegor vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i en ny studie i senaste numret av ACTA Radiologica.

  • "Utseendet" viktigt för bakteriers tillväxthastighet

    Utseendet hos det omogna tRNA som gener ger upphov till har betydelse för mängden producerat protein och därmed för bakteriens tillväxthastighet. Det visar Fredrik Pettersson i sin avhandling där han studerat två potentiellt sjukdomsalstrande och en industriellt viktig bakterie. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 16 maj.

  • Elitens barn samlas på ett fåtal utbildningar

    Utbildningselitens barn väljer mycket selektivt, både när det gäller valet av studieort och utbildning. Ida Lidegran har studerat hur denna grupp tar sig fram i utbildningssystemet. Den 15 maj lägger hon fram sin avhandling vid Uppsala universitet.

  • Egenskaper hos patienten kan påverka cancertumörens utseende

    Skräddarsydda behandlingar är det bästa vapnet mot vissa cancersjukdomar, som Hodgkins lymfom. Då behandlingen planeras utgår man från vissa riskfaktorer hos patienten. Ingrid Glimelius vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat sådana riskfaktorer och bland annat gjort en helt ny upptäckt, att egenskaper hos patienten påverkar hur tumören ser ut. Avhandlingen granskas den 16 maj.

  • Två avhandlingar i strängteori undersöker parallella världar

    För att beskriva universum före Big Bang används strängteorin som förutsätter att det finns en stor mängd universa. De båda doktoranderna Niklas Johansson och Magdalena Larfors har undersökt olika aspekter av strängteorins landskap. De lägger båda fram sina avhandlingar vid Uppsala universitet i maj.

Visa mer