I nästa nummer av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, beskriver Uppsalaforskare en ny mekanism bakom en evolutionärt viktig process, som orsakar snabb minskning av DNA i bakteriers kromosomer. Rönen ökar förståelsen för hur stora förändringar i DNA-mängd gått till, något som bland annat skett hos bakterier som lever som parasiter inne i andra organismers celler.
Att lagra koldioxid i djupa geologiska formationer är ett alternativ för att minska växthuseffekten. Men man behöver utveckla metoden och visa att den fungerar på många olika platser innan den är mogen att klara den stordrift som behövs. Uppsalaforskare ska nu leda ett stort EU-projekt som ska leda fram till rekommendationer för lämplig metodik för att undersöka och övervaka olika fältplatser.
En granskning av både originalstudier och marknadsföring av rosenrot, ett av Sveriges mest sålda örtpreparatet, avslöjar dålig forskning, överdrivna slutsatser och oseriös reklam. Detta visar Uppsalaforskare i en artikel som publicerats i den örtmedicinska tidskriften Planta Medica.
Det viktigaste skyddet för domarnas självständighet ligger inte i grundlagarna utan i de rättsliga, politiska och professionella kulturerna. När Domstolsverket tar en allt mer pådrivande administrativ roll riskeras därför domarnas yrkesmässiga integritet. Det menar Olof Ställvik, forskare i juridik som disputerade vid Uppsala universitet den 3 juni.
En nära släkting till tbc-bakterien har sensationellt visat sig kunna bilda sporer - något forskarvärlden för länge sedan enats om att denna bakteriegrupp inte kan. Leif Kirseboms forskargrupp vid Uppsala universitet har nu bildbevis som utmanar denna "sanning".
När lavskrikor retar rovfåglar använder de över ett dussin olika läten för att berätta för den egna gruppen vilken sorts rovdjur det gäller och vilka riskerna är. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att lavskrikorna har utvecklat ett kommunikationssystem som är lika avancerat som det primater och surrikater har. Resultaten publiceras i Proceedings of the Royal Society Biological Sciences.
Lärande kan empiriskt beskrivas som små och gradvisa förändringar i gemensamt görande, snarare än som enstaka mentala aha-upplevelser. Det här visar Helen Melander vid pedagogiska institutionen i sin avhandling, som lades fram vid Uppsala universitet den 5 juni.
Eric K Fernströms pris 2009 går till Kerstin Lindblad-Toh, som får priset för sin banbrytande forskning inom komparativ genomik.
För att solvärme ska fungera för uppvärmning av bostäder och vatten i vårt svenska klimat krävs effektiva sätt att lagra värmen på. Magdalena Lundh vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat hur man kan öka användningen av så kallade solfångare, bland annat genom att titta på hur tekniken fungerar i samspel med användaren. Avhandlingen granskas den 5 juni.
Idag har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse utsett tio forskare till programmet Wallenberg Scholars, som ska stödja några av landets mest framgångsrika forskare. Av dessa kommer tre forskare från Uppsala universitet.
Inväxt och nybildning av blodkärl, som måste till för att ett sår ska läka eller en tumör tillväxa, har man ansett sker genom att kärlet "förgrenas" och växer vidare mot en kemisk gradient av tillväxtfaktorer. Nu har Uppsalaforskare visat att mekaniska dragkrafter är betydligt viktigare än man hittills anat, vilket öppnar ett nytt fält för att utveckla behandlingar.
Nattens positiva besked från EU att de flesta länder stödjer en neutronstrålningsanläggningen i Lund innebär att det nu är mycket troligt att ESS placeras där och sätter Sverige på kartan internationellt. Det menar Adrian Rennie, professor i neutronspridning vid Uppsala universitet, där landets största grupp inom neutronstrålningsforskning finns.
Det unika material som finns i Europas, och framför allt i Nordens och Sveriges, biobanker, är en guldgruva för medicinsk forskning. För att komma till bästa nytta ska nu informationen samordnas, liksom de etiska och tekniska riktlinjerna kring användningen av bankerna biobankerna.
Forskargruppen som leds av Claes-Göran Granqvist på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, har utvecklat ett nytt intressant termokromt material.
Elna-Marie Larsson blir ny professor i neuroradiologi vid Uppsala universitet. Hennes forskningsinriktning passar mycket väl in i universitetets och Akademiska sjukhusets pågående kliniska forskning inom cancer och neurologiska sjukdomar med inriktning mot imaging.
I situationer av extrem utsatthet och osäkerhet kan föremål ofta få en central plats i människors liv. Etnologen Margrit Wettstein har studerat elva människor som antingen tvingats på flykt undan nazismen eller förlorat anhöriga i attacken på World Trade Center, och beskrivit vad olika föremål betytt för dem. Margrit Wettstein disputerade vid Uppsala universitet den 14 maj.
Jorden förlorar kontinuerligt delar av sin atmosfär, till stor del genom utflöden av joner från polarområdena. Erik Engwall vid Uppsala universitet presenterar i sin avhandling en ny metod som gör det möjligt att mäta de utflödande jonerna. Det står därmed klart att tiotusentals ton av atmosfären går förlorade varje år från polarområdena. Avhandlingen läggs fram idag.
Att hitta immunoterapeutiska behandlingsmetoder mot sjukdomar som Alzheimers och Parkinson är idag ett mycket spännande och expansivt forskningsfält, där Uppsala universitet har en framskjuten internationell ställning. Den 28-29 maj hålls en första världskonferens i Uppsala.
På sluttningarna av flera av Mars vulkaner finns utskjutande avsatser som uppifrån sett liknar gigantiska fiskfjäll. Med hjälp av experiment och data från rymdsonden Mars Global Surveyor har nu Uppsalageologer hittat en förklaring till de gåtfulla utskjutningarna, och även visat att liknande strukturer förekommer på Jorden. Resultaten publiceras i tidskriften Earth and Planetary Science Letters.
Går det att genom lagstiftning finna snabba lösningar på jämställdhetsproblem i politiken? Pär Zetterberg vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat könskvoteringens effekter inom det politiska beslutsfattandet och på medborgarnivå i en rad latinamerikanska länder. Avhandlingen, som granskas den 20 maj, ifrågasätter argumenten både hos förespråkare av och motståndare till könskvotering.