Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Prognos vid akut operation av pulsåderbråck kan förbättras

    Varje år dör 700-1000 svenskar av akut brustet pulsåderbråck och av dem som genomgår akut operation får många allvarliga komplikationer. Nu visar forskare i Uppsala och Gävle att prognosen kan förbättras betydligt vid operationerna med en ny metod. Studien publiceras i juninumret av den ansedda tidskriften British Journal of Surgery.

  • Enzym som behövs för DNA-syntes kan också radera DNA

    I nästa nummer av Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS, beskriver Uppsalaforskare en ny mekanism bakom en evolutionärt viktig process, som orsakar snabb minskning av DNA i bakteriers kromosomer. Rönen ökar förståelsen för hur stora förändringar i DNA-mängd gått till, något som bland annat skett hos bakterier som lever som parasiter inne i andra organismers celler.

  • EU-projekt om geologisk koldioxidlagring leds från Uppsala

    Att lagra koldioxid i djupa geologiska formationer är ett alternativ för att minska växthuseffekten. Men man behöver utveckla metoden och visa att den fungerar på många olika platser innan den är mogen att klara den stordrift som behövs. Uppsalaforskare ska nu leda ett stort EU-projekt som ska leda fram till rekommendationer för lämplig metodik för att undersöka och övervaka olika fältplatser.

  • Rosenrots effekter ifrågasatta

    En granskning av både originalstudier och marknadsföring av rosenrot, ett av Sveriges mest sålda örtpreparatet, avslöjar dålig forskning, överdrivna slutsatser och oseriös reklam. Detta visar Uppsalaforskare i en artikel som publicerats i den örtmedicinska tidskriften Planta Medica.

  • Administrativ styrning kan hota domarnas integritet

    Det viktigaste skyddet för domarnas självständighet ligger inte i grundlagarna utan i de rättsliga, politiska och professionella kulturerna. När Domstolsverket tar en allt mer pådrivande administrativ roll riskeras därför domarnas yrkesmässiga integritet. Det menar Olof Ställvik, forskare i juridik som disputerade vid Uppsala universitet den 3 juni.

  • Oväntad upptäckt kan innebära nytt kapitel i kampen mot tbc

    En nära släkting till tbc-bakterien har sensationellt visat sig kunna bilda sporer - något forskarvärlden för länge sedan enats om att denna bakteriegrupp inte kan. Leif Kirseboms forskargrupp vid Uppsala universitet har nu bildbevis som utmanar denna "sanning".

  • Lavskrikor retas med rovdjur på avancerat språk

    När lavskrikor retar rovfåglar använder de över ett dussin olika läten för att berätta för den egna gruppen vilken sorts rovdjur det gäller och vilka riskerna är. Ny forskning vid Uppsala universitet visar att lavskrikorna har utvecklat ett kommunikationssystem som är lika avancerat som det primater och surrikater har. Resultaten publiceras i Proceedings of the Royal Society Biological Sciences.

  • Lärande handlar inte om aha-upplevelser utan sker gradvis

    Lärande kan empiriskt beskrivas som små och gradvisa förändringar i gemensamt görande, snarare än som enstaka mentala aha-upplevelser. Det här visar Helen Melander vid pedagogiska institutionen i sin avhandling, som lades fram vid Uppsala universitet den 5 juni.

  • Tvärvetenskaplig syn på solvärme

    För att solvärme ska fungera för uppvärmning av bostäder och vatten i vårt svenska klimat krävs effektiva sätt att lagra värmen på. Magdalena Lundh vid Uppsala universitet har i sin avhandling studerat hur man kan öka användningen av så kallade solfångare, bland annat genom att titta på hur tekniken fungerar i samspel med användaren. Avhandlingen granskas den 5 juni.

  • Tre Uppsalaforskare bland landets tio främsta

    Idag har Knut och Alice Wallenbergs stiftelse utsett tio forskare till programmet Wallenberg Scholars, som ska stödja några av landets mest framgångsrika forskare. Av dessa kommer tre forskare från Uppsala universitet.

  • Modell för nybildning av blodkärl utmanas

    Inväxt och nybildning av blodkärl, som måste till för att ett sår ska läka eller en tumör tillväxa, har man ansett sker genom att kärlet "förgrenas" och växer vidare mot en kemisk gradient av tillväxtfaktorer. Nu har Uppsalaforskare visat att mekaniska dragkrafter är betydligt viktigare än man hittills anat, vilket öppnar ett nytt fält för att utveckla behandlingar.

  • Uppsalaforskare välkomnar positivt besked om ESS i Lund

    Nattens positiva besked från EU att de flesta länder stödjer en neutronstrålningsanläggningen i Lund innebär att det nu är mycket troligt att ESS placeras där och sätter Sverige på kartan internationellt. Det menar Adrian Rennie, professor i neutronspridning vid Uppsala universitet, där landets största grupp inom neutronstrålningsforskning finns.

  • Europa samordnas kring unika biobanker

    Det unika material som finns i Europas, och framför allt i Nordens och Sveriges, biobanker, är en guldgruva för medicinsk forskning. För att komma till bästa nytta ska nu informationen samordnas, liksom de etiska och tekniska riktlinjerna kring användningen av bankerna biobankerna.

  • Nytt material för smartare fönster

    Forskargruppen som leds av Claes-Göran Granqvist på Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, har utvecklat ett nytt intressant termokromt material.

  • Nyrekrytering stärker hjärnforskningen

    Elna-Marie Larsson blir ny professor i neuroradiologi vid Uppsala universitet. Hennes forskningsinriktning passar mycket väl in i universitetets och Akademiska sjukhusets pågående kliniska forskning inom cancer och neurologiska sjukdomar med inriktning mot imaging.

  • Föremålens betydelse i katastrofsituationer

    I situationer av extrem utsatthet och osäkerhet kan föremål ofta få en central plats i människors liv. Etnologen Margrit Wettstein har studerat elva människor som antingen tvingats på flykt undan nazismen eller förlorat anhöriga i attacken på World Trade Center, och beskrivit vad olika föremål betytt för dem. Margrit Wettstein disputerade vid Uppsala universitet den 14 maj.

  • Jordens atmosfär blåser bort

    Jorden förlorar kontinuerligt delar av sin atmosfär, till stor del genom utflöden av joner från polarområdena. Erik Engwall vid Uppsala universitet presenterar i sin avhandling en ny metod som gör det möjligt att mäta de utflödande jonerna. Det står därmed klart att tiotusentals ton av atmosfären går förlorade varje år från polarområdena. Avhandlingen läggs fram idag.

  • Konferens om behandling av neurodegenerativa sjukdomar

    Att hitta immunoterapeutiska behandlingsmetoder mot sjukdomar som Alzheimers och Parkinson är idag ett mycket spännande och expansivt forskningsfält, där Uppsala universitet har en framskjuten internationell ställning. Den 28-29 maj hålls en första världskonferens i Uppsala.

  • Uppsalaforskare förklarar mystiska vulkanformationer på Mars

    På sluttningarna av flera av Mars vulkaner finns utskjutande avsatser som uppifrån sett liknar gigantiska fiskfjäll. Med hjälp av experiment och data från rymdsonden Mars Global Surveyor har nu Uppsalageologer hittat en förklaring till de gåtfulla utskjutningarna, och även visat att liknande strukturer förekommer på Jorden. Resultaten publiceras i tidskriften Earth and Planetary Science Letters.

Visa mer