Uppsala universitet har fattat beslut om att inrätta ett centrum för polisforskning. Syftet med det nya centret är att samordna den utbildning och forskning på området som redan finns vid Uppsala universitets tre vetenskapsområden. Centret startar sin verksamhet vid årsskiftet.
Hur gick det till när bangårdsförmannens son från Växjö blev nobelpristagare? I sin nyutkomna bok svarar Håkan Möller, litteraturvetare och teolog vid Uppsala universitet på den och många andra frågor omkring författaren Pär Lagerkvist. Läsaren får följa Lagerkvists författarbana från skolårsdrömmen till romansuccén Barabbas (1950) och Nobelpriset.
Uppsala universitets ökade forskningsbidrag och framgångar i stora utlysningar de senaste åren har fått till följd att budgetposten ”oförbrukade bidrag” ökar. Det har naturliga förklaringar, men kan ge felaktiga signaler till omvärlden. Konsistoriet godkände idag universitets plan för hur bidragen snabbast möjligt ska omsättas till forskning.
Uppsala universitets konsistorium beslutade idag att inrätta ett Centrum för rysslandsstudier. Det blir det enda i sitt slag i Sverige och ska bedriva mångvetenskaplig forskning med fokus på Ryssland och dess närområde.
Med hjälp av en unik samling tekniker, reagens, prover och klinisk expertis ska forskare vid Uppsala universitet utveckla metoder för skräddarsydd behandling av grovtarmscancer, och för läkemedelsutveckling. För detta får de ett stort ramanslag 20 miljoner kronor för en femårsperiod av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har i dag beviljat ett femårigt rambidrag på 20 miljoner kronor för epigenetiska studier av patienter med akut barnleukemi till en grupp forskare vid Uppsala universitet. Projektet leds av professor Ann-Christine Syvänen vid institutionen för medicinska vetenskaper.
Forskare vid Uppsala universitet får 34 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning för forskning som syftar till att förhindra antibiotikaresistens. Det är ännu ett i raden av stora anslag till detta forskningsområde vid Uppsala universitet i år.
Europarätten växer och får allt större betydelse för svensk rättstillämpning. Det lärosäte som inte vill hamna i bakvattnet satsar. Så resonerar den juridiska fakulteten vid Uppsala universitet som anställer en ny professor, nya forskare och bygger upp en helt ny forskningsmiljö omkring just Europarätt.
Terapeutiska vacciner skulle kunna användas för att skapa både billiga och effektiva läkemedel mot sjukdomar som cancer och allergier. Ett problem i utvecklingen har tidigare varit bristen på adjuvans, substanser som ska göra vaccinet mer effektivt, men nu har ett viktigt genombrott gjorts på området. Studien, som letts av forskare vid Uppsala universitet, publiceras i tidskriften Vaccine.
I poesins form behandlade Bengt Lidner samtidens debattämnen, från barnamord och politisk frihet till härskarrollen. På torsdag kväll på Gustavianum presenteras antologin som publicerades till hans 250-årsminne. Ett urval av Lidners dikter kommer också att läsas upp av skådespelerskan Stina Ekblad.
Beroendesjukdomar av olika slag är ett stort hälso- och samhällsproblem och bättre kunskap om hur hjärnans belöningssystem fungerar är därför nödvändig. I en ny studie från Uppsala universitet visas nu en oväntad effekt av signalsubstansen glutamat i mellanhjärnan hos möss. Studien publiceras i denna veckas nätupplaga av tidskriften Proceedings of The National Academy of Sciences, PNAS.
Forskare vid Uppsala universitet, SLU och Broad Institute i USA har upptäckt en tidigare helt okänd gen som de döpt till ZBED6. Genen härstammar från en ”hoppande gen” som hoppade in i däggdjurens arvsmassa för mer än 150 miljoner år sedan och därefter utvecklat en mycket viktig funktion. Studien publiceras idag i PLoS Biology.
Somaliska handelskvinnor använder sig av traditionen som resurs för att nå sina mål. Rannveig Haga har i sin avhandling studerat ett kvinnligt handelsnätverk och dragit slutsatsen att religion och tradition inte bör förstås som någonting statiskt utan snarare som processer i ständig förändring. Avhandlingen försvaras den 19 december vid Uppsala universitet.
Lars Wallentin, professor i kardiologi, tilldelas Uppsala universitets Rudbeckmedalj för sitt arbete med att utveckla behandlingen av akut kranskärlssjukdom. Staffan Ulfstrand, professor emeritus i ekologisk zoologi, tilldelas Linnémedaljen i guld för att ha byggt upp en framgångsrik vetenskaplig miljö. Medaljerna delas ut i samband med vinterpromotionen den 22 januari.
Stroke orsakat av ett brustet åderbråck på en av hjärnans artärer drabbar ofta plötsligt och utan förvarning. Många patienter möter svårigheter under rehabiliteringen. Sjuksköterskan Mathilde Hedlund visar i sin avhandling att det är viktigt att tidigt identifiera individer med risk att utveckla psykiska problem. Avhandlingen försvaras den 12 december vid Uppsala universitet.
Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine tilldelas stipendiet för sitt arbete med att uppmärksamma förintelsen. Deras bok Om detta må ni berätta… har använts inom hela det svenska skolsystemet. Stipendiet, som delas ut för främjande av mänskliga fri- och rättigheter, överlämnas vid vinterpromotionen den 22 januari.
”Akutpersonal läste facebook”, ”Patienten dog i väntan på läkare”, ”Orimligt lång väntetid”. Rubriker om akutvården förekommer ofta i media. Sjuksköterskan Åsa Muntlin visar i sin avhandling hur akutens verksamhet kan förbättras och hur snabb smärtbehandling gör att patienter känner sig mer nöjda med vården. Avhandlingen försvaras den 18 december vid Uppsala universitet.
Hur kan man räkna ut hur ett grekiskt tempel såg ut om det bara finns några delar av byggnaden kvar? Hur kan antik musik ha låtit? Och hur kunde man räkna månader och år utan datorer? Svaren på dessa frågor och många fler ges under temadagen om antiken den 12 december på Museum Gustavianum.
Världens blickar är nu riktade mot Köpenhamn och klimatmötet som pågår där. Vid Uppsala universitet finns klimatforskare inom många olika discipliner. I den bifogade listan finns kontaktuppgifter till några av dem.
När latinet bredde ut sig som maktspråk gick många andra språk förlorade. Latinisten Karin Tikkanen har i sin avhandling studerat en grupp av dessa förromerska språk, de sabelliska språken, och jämfört dessa med latinet. Hon visar att språken har ett gemensamt ursprung, vilket kan användas för att bättre tolka bevarade texter. Avhandlingen försvaras den 12 december vid Uppsala universitet.