Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Satsning på ämnesdidaktik stärker lärarutbildningen

    Vid Uppsala universitet pågår en riktad satsning på ämnesdidaktik inom lärarutbildningen. Fler forskare ska stimuleras till forskning inom området, vilket på sikt ska komma förskola och skola till nytta.

  • Ny behandling vid förmaksflimmer kan hjälpa många patienter

    Patienter med förmaksflimmer löper ökad risk att drabbas av stroke och andra blodproppar. En fördjupad analys av studien RELY visar att dabigatran, ett nytt blodförtunnande läkemedel, ger ett likvärdigt eller bättre skydd mot stroke jämfört med warfarin även hos patienter med lägre strokerisk. De nya resultaten presenteras idag vid amerikanska kardiologsällskapets kongress i Atlanta, USA.

  • Kriget mot terrorismen ur ett genusperspektiv

    I tider av hot och osäkerhet tenderar människor att söka sig till det som är bekant, tryggt och igenkännbart. Traditionella uppfattningar om genus kan vara en viktig del i en sådan reaktion. I en ny bok visar etikforskaren Anna T. Höglund vid Uppsala universitet att detta var precis vad som hände i USA efter terrorattentaten den 11 september 2001.

  • Standup for Energy – ett energisamarbete för framtiden

    Standup for Energy är ett unikt samarbete mellan Uppsala universitet, KTH, SLU och Luleå tekniska universitet. På Energitinget i Älvsjö den 16-17 mars presenteras forskningsprogrammet som ska finna framtidens förnybara energi för hushåll, industrier och transporter.

  • Så skiljer sig människans gener från schimpansens

    Schimpansen är människans närmaste släkting. I sin avhandling har Anna Wetterbom studerat olika sorters skillnader i arvsmassan för att se om, och i så fall hur, de kan ge upphov till de olika särdrag vi kan se mellan arterna. Jämförelser mellan människa och schimpans kan leda till en större förståelse för mekanismer bakom sjukdomar och ökad kunskap kan rädda schimpansen från utrotning.

  • Storskalig genetisk kartläggning gör kycklingen het som modellorganism

    Utvecklingen av våra husdjur och grödor är den viktigaste innovationen som skett under människans historia. Genetiken bakom denna utveckling är dock fortfarande ofullständigt känd. Ett stort steg mot att förstå processen har nu tagits då Uppsalaforskare använt ny storskalig teknik vid för att kartlägga arvsmassan hos åtta olika sorters tamhöns och deras anmoder. Studien publiceras idag i Nature.

  • Konferens visar universitetets breda polisforskning

    Brottsbekämpning kräver kunskap - kunskap som inte är isolerad till ett område utan lika differentierad som brottsligheten själv. Under konferensen Polisforskning pågår den 25 mars kommer bland annat DNA i kriminaltekniken, hedersrelaterat våld, polisjuridik och drogberoende att diskuteras. Justitieminister Beatrice Ask kommer också att delta i konferensen.

  • Hugo Valentin-föreläsning om definitionen av folkmord

    Den erkända folkrättsliga definitionen av folkmord är snäv och utesluter många fruktansvärda brott. Ofta insisterar offren eller deras företrädare på rubriceringen folkmord och ser andra alternativ som trivialisering eller ”förnekelse”. Den rättsliga rubriceringen folkmord är temat för årets Hugo Valentin-föreläsning den 16 mars med professor William A. Schabas vid National University of Ireland.

  • Utan mödravårdskontroller söker färre kvinnor akut förlossningsvård

    En stor andel födande kvinnor i fattiga länder har ingen kontakt med modern mödravård, vilket bidrar till höga mödradödlighetssiffror. Mattias Rööst vid Uppsala Universitet har studerat livshotande förlossningskomplikationer i Bolivia och visar bland annat att social marginalisering och avsaknande av mödravårdskontroller påverkar vårdsökarbeteende i samband med komplikationer.

  • Känsloladdat teaterspel lindrar fibromyalgipatienters smärta

    I ett unikt svenskt forskningsprojekt inom kulturhälsa, med deltagande av skådespelare från Dramaten, visar forskare vid Uppsala universitet att fibromyalgipatienters smärta lindrades av att få spela teater med starka känslouttryck. Studien publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften The Arts in Psychotherapy.

  • Fler bojar i havsvågorna ger jämnare elproduktion

    En utmaning med den förnybara energi som kan utvinnas ur havsvågor är att den pulserar. I sin avhandling visar Magnus Rahm hur flera kraftverk kan kopplas samman till en vågkraftpark för att ge jämnare elproduktion. Avhandlingen försvaras den 5 mars vid Uppsala universitet.

  • Ökade krav på anhöriga när fler behöver vård efter stroke

    Antalet personer som har haft stroke ökar vilket medför ökade insatser inom vården, men också ökade krav och förväntningar på att anhöriga ställer upp som vårdare. I sin avhandling visar Lena Olai att många anhörigvårdare upplever en hög belastning och känner sig deprimerade. Disputationen äger rum i Falun den 6 mars.

  • Små skillnader i enzymer ger helt olika funktioner

    Att enzymerna hittar rätt målsubstans i kroppen hänger på ytterst små detaljer i deras sammansättning. Enzymet glutationtransferas skyddar kroppen mot gifter, men genom små förändringar kan det omvandlas till ett enzym som framställer könshormoner. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Journal of Molecular Biology.

  • Responstiden avslöjar våra fördomar

    Personlighetstest har blivit ett relativt vanligt verktyg vid till exempel personalrekryteringar. Lars-Erik Hedlund visar i sin avhandling hur mätningen av responstiden vid personlighetstest kan komma åt omedvetna bilder som en person har av sig själv och sin omgivning.

  • Mjölksyrebakterie kan hjälpa mot tarmsjukdom

    Vid den inflammatoriska tarmsjukdomen Ulcerös kolit förstörs det skyddande slemlagret på tjocktarmens insida. I sin avhandling visar apotekaren Olof Schreiber att mjölksyrebakterien Lactobacillus reuteri kan vara en potentiell framtida behandling mot sjukdomen. Avhandlingen försvaras den 6 mars vid Uppsala universitet.

  • Nydesignad apparatur lovande för framtida läkemedelsutveckling

    Vid utvecklingen av läkemedel är det viktigt att tidigt bestämma fysikaliska och kemiska egenskaper som kan påverka upptaget hos den tänkta aktiva substansen i kroppen. I sin avhandling har kemisten Anita Persson utvärderat en nydesignad apparatur för att bestämma upplösningshastigheten hos ett flertal läkemedelssubstanser. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.

  • Minskad användning av antibiotika hjälper inte mot etablerad resistens

    Effektiva antibiotika är en förutsättning för dagens sjukvård. En alltför hög antibiotikaanvändning i kombination med undermålig hygienisk standard leder dock till ökad resistens. I sin avhandling visar läkaren Martin Sundqvist att etablerad antibiotikaresistens inte verkar gå att ”tvätta bort” genom minskad användning. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.

  • Förlängd gymnasieutbildning fick inte fler att läsa vidare

    Förlängningen av yrkesutbildningarna från 2- till 3-åriga medförde inte att fler yrkeselever började studera vid högskolan. Däremot ökade avhoppen från gymnasieskolan visar nationalekonomen Caroline Hall i en avhandling som försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.

  • Seeds from the Moringa tree can be used for water purification

    Pure water is a key requirement for good health and alternative cheap, safe methods are required in many countries. In a paper published in the leading American Chemical Society journal on interfaces, Langmuir, researchers from Uppsala University in co-operation with The University of Botswana describe how extracts from seeds of the Moringa oleifera tree can be used for water purification.

Visa mer