Cellgiftsbehandling är vanligt vid tumörsjukdomar, men ett problem med metoden är att även kroppens friska celler skadas vid intensiv och långvarig behandling. Forskare vid Uppsala universitet har nu med biokemiska metoder lyckats förbättra ett av kroppens enzymer så att det effektivt kan bryta ned vissa cellgifter, och på sikt skulle kunna minska biverkningarna vid cancerbehandling.
Vid Uppsala universitet pågår en riktad satsning på ämnesdidaktik inom lärarutbildningen. Fler forskare ska stimuleras till forskning inom området, vilket på sikt ska komma förskola och skola till nytta.
Patienter med förmaksflimmer löper ökad risk att drabbas av stroke och andra blodproppar. En fördjupad analys av studien RELY visar att dabigatran, ett nytt blodförtunnande läkemedel, ger ett likvärdigt eller bättre skydd mot stroke jämfört med warfarin även hos patienter med lägre strokerisk. De nya resultaten presenteras idag vid amerikanska kardiologsällskapets kongress i Atlanta, USA.
I tider av hot och osäkerhet tenderar människor att söka sig till det som är bekant, tryggt och igenkännbart. Traditionella uppfattningar om genus kan vara en viktig del i en sådan reaktion. I en ny bok visar etikforskaren Anna T. Höglund vid Uppsala universitet att detta var precis vad som hände i USA efter terrorattentaten den 11 september 2001.
Standup for Energy är ett unikt samarbete mellan Uppsala universitet, KTH, SLU och Luleå tekniska universitet. På Energitinget i Älvsjö den 16-17 mars presenteras forskningsprogrammet som ska finna framtidens förnybara energi för hushåll, industrier och transporter.
Schimpansen är människans närmaste släkting. I sin avhandling har Anna Wetterbom studerat olika sorters skillnader i arvsmassan för att se om, och i så fall hur, de kan ge upphov till de olika särdrag vi kan se mellan arterna. Jämförelser mellan människa och schimpans kan leda till en större förståelse för mekanismer bakom sjukdomar och ökad kunskap kan rädda schimpansen från utrotning.
Utvecklingen av våra husdjur och grödor är den viktigaste innovationen som skett under människans historia. Genetiken bakom denna utveckling är dock fortfarande ofullständigt känd. Ett stort steg mot att förstå processen har nu tagits då Uppsalaforskare använt ny storskalig teknik vid för att kartlägga arvsmassan hos åtta olika sorters tamhöns och deras anmoder. Studien publiceras idag i Nature.
Brottsbekämpning kräver kunskap - kunskap som inte är isolerad till ett område utan lika differentierad som brottsligheten själv. Under konferensen Polisforskning pågår den 25 mars kommer bland annat DNA i kriminaltekniken, hedersrelaterat våld, polisjuridik och drogberoende att diskuteras. Justitieminister Beatrice Ask kommer också att delta i konferensen.
Den erkända folkrättsliga definitionen av folkmord är snäv och utesluter många fruktansvärda brott. Ofta insisterar offren eller deras företrädare på rubriceringen folkmord och ser andra alternativ som trivialisering eller ”förnekelse”. Den rättsliga rubriceringen folkmord är temat för årets Hugo Valentin-föreläsning den 16 mars med professor William A. Schabas vid National University of Ireland.
En stor andel födande kvinnor i fattiga länder har ingen kontakt med modern mödravård, vilket bidrar till höga mödradödlighetssiffror. Mattias Rööst vid Uppsala Universitet har studerat livshotande förlossningskomplikationer i Bolivia och visar bland annat att social marginalisering och avsaknande av mödravårdskontroller påverkar vårdsökarbeteende i samband med komplikationer.
I ett unikt svenskt forskningsprojekt inom kulturhälsa, med deltagande av skådespelare från Dramaten, visar forskare vid Uppsala universitet att fibromyalgipatienters smärta lindrades av att få spela teater med starka känslouttryck. Studien publiceras i den amerikanska vetenskapliga tidskriften The Arts in Psychotherapy.
En utmaning med den förnybara energi som kan utvinnas ur havsvågor är att den pulserar. I sin avhandling visar Magnus Rahm hur flera kraftverk kan kopplas samman till en vågkraftpark för att ge jämnare elproduktion. Avhandlingen försvaras den 5 mars vid Uppsala universitet.
Antalet personer som har haft stroke ökar vilket medför ökade insatser inom vården, men också ökade krav och förväntningar på att anhöriga ställer upp som vårdare. I sin avhandling visar Lena Olai att många anhörigvårdare upplever en hög belastning och känner sig deprimerade. Disputationen äger rum i Falun den 6 mars.
Att enzymerna hittar rätt målsubstans i kroppen hänger på ytterst små detaljer i deras sammansättning. Enzymet glutationtransferas skyddar kroppen mot gifter, men genom små förändringar kan det omvandlas till ett enzym som framställer könshormoner. Det visar en ny studie av forskare vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Journal of Molecular Biology.
Personlighetstest har blivit ett relativt vanligt verktyg vid till exempel personalrekryteringar. Lars-Erik Hedlund visar i sin avhandling hur mätningen av responstiden vid personlighetstest kan komma åt omedvetna bilder som en person har av sig själv och sin omgivning.
Vid den inflammatoriska tarmsjukdomen Ulcerös kolit förstörs det skyddande slemlagret på tjocktarmens insida. I sin avhandling visar apotekaren Olof Schreiber att mjölksyrebakterien Lactobacillus reuteri kan vara en potentiell framtida behandling mot sjukdomen. Avhandlingen försvaras den 6 mars vid Uppsala universitet.
Beijerlaboratoriet vid Uppsala universitet har fått en donation på 10, 8 miljoner kronor från Kjell och Märta Beijers stiftelse. Donationen, som löper på tre år, går till forskning inom genomik, forskning på arvsmassan, och neurovetenskap.
Vid utvecklingen av läkemedel är det viktigt att tidigt bestämma fysikaliska och kemiska egenskaper som kan påverka upptaget hos den tänkta aktiva substansen i kroppen. I sin avhandling har kemisten Anita Persson utvärderat en nydesignad apparatur för att bestämma upplösningshastigheten hos ett flertal läkemedelssubstanser. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.
Effektiva antibiotika är en förutsättning för dagens sjukvård. En alltför hög antibiotikaanvändning i kombination med undermålig hygienisk standard leder dock till ökad resistens. I sin avhandling visar läkaren Martin Sundqvist att etablerad antibiotikaresistens inte verkar gå att ”tvätta bort” genom minskad användning. Avhandlingen försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.
Förlängningen av yrkesutbildningarna från 2- till 3-åriga medförde inte att fler yrkeselever började studera vid högskolan. Däremot ökade avhoppen från gymnasieskolan visar nationalekonomen Caroline Hall i en avhandling som försvaras den 26 februari vid Uppsala universitet.