Kontakt mellan olika populationer kan påskynda bildningen av nya arter. Hur detta fungerar undersöks i en ny avhandling från Uppsala universitet. Grupper av bönvivlar tycks kunna utveckla en ny art i samband med att en population byter värdväxt. Det förutsatt att det sker en selektion mot grupper med preferenser för ”fel” värdväxt.
Professor Bengt Glimelius tilldelas i dag ESMO´s (European Society for Medical Oncology) stora vetenskapliga pris, Hamilton Fairley Award. Han belönas för att ha deltagit i flera kliniska prövningar som påverkat dagens sätt att behandla patienter med tarmcancer.
I dagens gränslösa samhälle är det svårt att definiera sjukt respektive normalt. Även inom sjukvården. Det är utgångspunkten för årets Olof Rudbeck-dag den 15 oktober. Under temat Divergerande livsstilar och extrema beteenden – konsekvenser för sjukvården, blir det föreläsningar om allt från tonårshjärnans utsatthet till definitioner av normalt och onormalt inom psykiatrin.
Den 13-14 oktober är det dags för Vetenskapsrådets årliga konferens Resultatdialogen som i år äger rum vid Uppsala universitet. Där presenteras ett stort antal forskningsprojekt inom utbildningsvetenskap.
Två nya hedersdoktorer har utsetts vid farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet. Professor Richard F. Heck, som upptäckt flera viktiga kemiska reaktioner som idag är verktyg för alla organiska kemister och läkemedelskemister, samt professor Eric J. Nestler, som upptäckt viktiga mekanismer bakom utvecklingen av beroende och psykiatriska sjukdomar.
Nya metoder som ska förbättra möjligheterna att söka information på internet presenteras i en avhandling från Uppsala Universitet som läggs fram den 8 oktober. Informationsteknologen Manivasakan Sabesan presenterar ett antal metoder implementerade i det nya systemet WSMED som gör det möjligt att enkelt och effektivt söka data tillgängliga bland web services utan att behöva skapa nya program.
Att ozon är skadligt att andas in är sedan tidigare känt. Nu visar ett svensk-brittiskt forskarteam vilka molekyler i det skyddande lagret på lungans insida som påverkas negativt. Studien har publicerats i senaste numret av tidskriften Langmuir, utgiven av American Chemical Society, och ger ny kunskap om ozonets skadliga verkan.
Historikern Stina Bohman har undersökt vad som ledde till att den mycket höga spädbarnsdödligheten som rådde i Ådalen, Ångermanland, på 1800-talet minskade mot slutet av århundradet. Hon visar att barnmorskorna var viktigare än läkarna för den positiva förändringen. Disputationen ägde rum vid Uppsala universitet den 1 oktober.
Det första mötet mellan barn, föräldrar och behandlare i barn- och ungdomspsykiatrin är viktigt för hur resten av behandlingen ska gå. För att skapa en bra och läkande atmosfär krävs att behandlarna lyckas balansera mellan samarbete, öppenhet och tydlig struktur. Det visar en avhandling av Monica Hartzell på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala Universitet.
Språkligt medvetna och bra på att reflektera kring språk och kommunikation. Att ha svenska som andraspråk kan vara en tillgång i arbetslivet konstaterar språkvetaren Marie Nelson som lägger fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 1 oktober.
En av de främsta amerikanska rättshistorikerna, Harry Scheiber, Berkeley Law School, gästar den 30 september Uppsala universitet. Han kommer att presentera sin studie av interneringen av 125 000 amerikaner med japansk bakgrund under andra världskriget – ett hett ämne som väckt stort intresse i USA.
Annika Nordén-Hägg har i sin avhandling studerat olika aspekter av kvalitet på apotek – ett högaktuellt ämne i den rådande avregleringen. Hennes studier kan komma att ligga till grund för hur nya apoteksaktörer syn på patientsäkerhet och kvalitetsarbete och därmed bidra till en säkrare läkemedelsanvändning.
Protonernas energinivå och intensitet har stegvis ökats och nu börjar man den närma sig okänt territorium. Den stora partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, i CERN kan snart ge data om hittills helt okänd partikelfysik. Den 27 september kommer LHC-projektledaren Steve Myers till Uppsala för ett seminarium med Uppsalakollegor och presenterar då senaste nytt från experimentet.
EU har nyligen genomfört en omfattande reform av sitt grundläggande regelverk genom det så kallade Lissabonfördraget. Samtidigt håller en svensk grundlagsreform på att göras som synliggör vårt EU-medlemskap. Den 5 oktober anordnar Uppsala universitets jurister Rättsvetenskapens dag 2010 och erbjuder en heldag om EU-rättens påverkan på Sverige.
På lördag den 25 september, får årets skytteanske pristagare, den polsk-amerikanske statsvetaren Adam Przeworski, ta emot sitt pris och håller i samband med det en öppen föreläsning i universitetshuset.
Fyra miljoner barn dör varje år under den första levnadsmånaden. Trots att en stor del av dessa dödsfall skulle kunna förhindras med enkla och kostnadseffektiva metoder har inget hänt de senaste decennierna. ST-läkaren Mats Målqvist beskriver i sin avhandling några av orsakerna och visar bland annat att majoriteten av dödsfallen inte ens rapporteras.
Att frammana innovationer utifrån forskningsresultat handlar inte bara om att överföra nya vetenskapliga lösningar till kommersiella sammanhang. Det måste också till en reell användning av dem. Det visar Malena Ingemansson i sin avhandling som hon lägger fram vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, den 24 september.
En helt ny typ av läkemedelssubstans mot Alzheimers sjukdom som utvecklats av Uppsalaforskare har nu gått in i klinisk prövning i USA. Den angriper förstadiet till de proteintrådar som orsakar sjukdomen, de så kallade protofibrillerna.
En forskargrupp från Uppsala universitet har utvecklat en helt ny metod som innebär en lösning på ett mycket svårt problem inom läkemedelsutvecklingen i prekliniska studier. Nämligen att mäta exakt hur mycket läkemedel som hamnat exakt var i en vävnad. Studien har nyligen publicerats i den ansedda tidskriften PLoS ONE.
Ett forskarteam med två Uppsalaforskare har i Kanada upptäckt en ny fyndplats med 500 miljoner år gamla välbevarade fossil, bland annat en monstruös köttätare, sannolikt en av de kambriska havens mest skräckinjagande rovdjur. Själva fyndplatsen var oväntad, vilket öppnar för att flera unika fynd kan väntas på liknande platser. Studien har publicerats i septembernumret av tidskriften Geology.