Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Ny bok: Så blir den högre utbildningen ännu bättre – utan att det kostar pengar

    Vad är "högre" i den högre utbildningen? Hur kan kvaliteten förstärkas utan att det kostar mer pengar? Dessa pedagogiska frågor engagerar universitetsvärlden mer än någonsin. I en ny bok presenterar forskaren Christopher Lagerqvist lösningar på många av dagens problem. Den har skrivits inom ramen för ”The Oxford–Uppsala Programme”, ett forsknings- och utbildningssamarbete mellan universiteten.

  • Forskning om media i katastrofsituationer belönas med pris

    Vad händer när journalister möter drabbade i en akut katastrofsituation? Den frågan väcker emellanåt allmänhetens debatt. Liselotte Englund, postdoktor vid Uppsala universitet, har sedan 1990-talet studerat olyckor och katastrofer i dessa avseenden. Nu belönas hon med Frank Ochberg Award 2010, ett av världens främsta pris inom fältet psykotraumatologi och journalistik.

  • Otillfredsställande matrutiner kring personer med utvecklingsstörning

    Personer med utvecklingsstörning får inte tillräckligt med stöd kring matlagning och måltider. Det framgår i en ny avhandling från Uppsala universitet. Den studie avhandlingen baserar sig på visar att bara en fjärdedel av deltagarna får i sig tillfredsställande nivåer av vitaminer och mineraler. Många var också missnöjda med hur måltiderna intogs.

  • Modell ger verktyg för lyckade IT-baserade förändringsprojekt

    Företagsekonomen Einar Iveroth visar i en artikel som idag publiceras i den välrenommerade tidskriften California Management Review hur man i praktiken driver lyckosamma och storskaliga IT-baserade förändringsprojekt. Den modell han presenterar kan både användas för att utarbeta konkreta checklistor och för strategiska diskussioner.

  • Oväntat små effekter av mutationer i bakterier ger nya perspektiv

    De flesta mutationer i Salmonellabakteriens gener har oväntat små negativa effekter. Och det oavsett om de leder till förändringar i bakteriens proteiner eller inte. Det visar Uppsalaforskare i en artikel som idag publiceras i den ansedda tidskriften Science idag.

  • Brännande smärta och klåda styrs av samma nervceller

    Att det är svårt att låta bli att klia sig när det kliar vet alla. Men hur kan klåda lindras? I en ny studie som publiceras i den ansedda tidskriften Neuron idag presenterar forskare vid Uppsala universitet det överraskande fyndet att samma nervceller som är aktiva vid brännande smärta även kan kopplas till klåda.

  • Frigivna i Romarriket inte så föraktade som man trott

    Länge har forskare trott att frigivna kejserliga slavar i Romarriket var föraktade av etablissemanget. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att så inte var fallet. Däremot kritiserades kejsaren hårt om hans frigivna slavar fick för mycket inflytande.

  • Snabbare diffusion av väte goda nyheter för batteriutvecklare

    Ett forskarteam vid Uppsala universitet under ledning av professor Björgvin Hjörvarsson har upptäckt en ny mekanism för diffusion av väte i övergångsmetaller. Resultaten publiceras denna vecka i Physical Review Letters och är av betydelse för utvecklingen av exempelvis batterier och bränsleceller.

  • Första gotländska odlade tryffeln skördad

    Nyligen skördades den första odlade gotländska tryffeln. Tidigare har man bara lyckats få fram delikatessen från importerade plantor. – Det här visar att vi i Sverige kan odla vår egen högklassiga tryffel, säger Christina Wedén, forskare vid Uppsala universitet, som har lett den forskning som nu gett resultat.

  • Framgångsrikt mentorprogram ger inblick i arbetslivet

    Mentorsprogrammet för studenter inom teknik och natur på Uppsala universitet har blivit en succé. Allt fler vill få en inblick i hur arbetslivet fungerar. Förra året gick 34 studenter programmet. I år är 49 anmälda.

  • Tid och rum viktigt när kemiska reaktioner beräknas

    De modeller forskare använder för att beskriva kemiska reaktioner i celler är ofta felaktiga. Reaktionernas hastighet är nämligen beroende av molekylernas position i förhållande till varandra. Nu har Uppsalaforskare tagit fram en betydligt exaktare modell som kan bli ett viktigt verktyg inom medicinsk forskning. Studien publiceras denna vecka i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

  • Unik möjlighet till kompetensutveckling inom neutronspridning

    Uppsala universitet kommer de närmaste åren att driva neutronreflektometern Super-ADAM, vid kärnreaktorn ILL i Grenoble. Det är viktigt för den framtida kompetensförsörjningen inom neutronspridning, speciellt inför uppbyggnaden av spallationskällan ESS i Lund.

  • Stora framsteg för rymdteknik på djupet

    Forskare på Ångströms rymdtekniska centrum (ÅSTC) vid Uppsala universitet har länge arbetat med att utveckla en kraftigt miniatyriserad undervattensfarkost. Nu har de gjort stora framsteg i utvecklingen av den teknik farkosten ska ha med sig ner i djupet för att avbilda omgivningarna där. Ubåten, som inte är större än ett par läskburkar, ska användas för studier av subglaciära sjöar.

  • Ny rapport: EU utnyttjar inte alla fredsmöjligheter

    På senare år har EU och dess medlemsstater ökat sitt deltagande i krig, men inte i fredsinsatser. Det framgår av en ny rapport från konfliktdataprogrammet UCDP vid Uppsala universitet. Forskarna konstaterar att EU som fredsprojekt borde ha mer att ge och föreslår en ny doktrin för fredsbyggande.

  • Toppbetyg till Uppsala från internationella studenter

    Studenterna ger Uppsala universitet högst betyg av alla lärosäten i Europa inom ämnet biologi, och näst högst inom kemi. Det visar årets resultat av den europeiska rankingen CHE av naturvetenskapliga ämnen, som publicerades idag. Även inom fysik och matematik finns Uppsala universitet på topplistan.

  • Uppsalastudenter tävlar med biologisk klocka i Boston

    Mjölk som byter färg när den blir för gammal eller en pappersremsa som lyser rött när den får förorenat vatten på sig, det är två tänkbara användningsområden för Uppsala universitets bidrag till årets iGEM- tävling vid ansedda MIT, Boston, USA 5-8 november.

  • Ny studie visar på utvecklingsförsening hos för tidigt födda

    En ny avhandling från Uppsala universitet visar på en skillnad i utvecklingen mellan för tidigt födda och fullgångna barn. I avhandlingen framgår att barn födda före vecka 32 utvecklar sin förmåga att uppfatta rörliga objekt senare än fullgångna barn. I förlängningen kan detta leda till att utvecklingen senare i livet påverkas.

  • Mer bröstmjölk bra för späda nyfödda

    För tidigt födda barn skulle må bra av att få mer bröstmjölk under tiden de vårdas på sjukhus än vad de får i dag. Det visar en ny studie som presenteras i en avhandling från Uppsala universitet.

  • Nytt latinamerikaforum firar 200 års självständighet

    Den 26 oktober firas 200-årsminnet av Latinamerikas självständighet på Uppsala universitet med invigning av nya Forum för latinamerikastudier. Forumet ska bidra till att öka samarbetet mellan olika institutioner och förbättra de internationella kontakterna inom latinamerikaforskning. Invigningen gästas av representanter från nästan alla latinamerikanska ambassader och konsulat.

Visa mer