Årets Hugo Valentinföreläsare, rysslandsspecialisten Nanci Adler, utgår i sin föreläsning den 9 mars från skildringar som lämnats av återvändare från det sovjetiska fängelsesystemet Gulag. Dessa erfarenheter kan ge insikter om repressiva regimer på ett mer generellt plan.
Hur ska världen försörjas med energi på ett hållbart sätt i framtiden? Denna fråga är högst aktuell och engagerar både forskare, företagare, allmänhet och politiker. Den 12 mars arrangeras en paneldiskussion där experterna ger sin syn på saken.
Strings, den största och viktigaste konferensen inom strängteori, anordnas för första gången i Sverige i sommar. Under en vecka samlas flera hundra av världens ledande teoretiska fysiker, bland dessa Stephen Hawking och Brian Greene, för utbyte av nya rön och givande diskussioner. Konferensen avslutas med ett populärvetenskapligt evenemang i universitetsaulan.
Genom att använda laserteknik i framställning av en särskilt typ av solpaneler i industriell skala kan processen effektiviseras, både i material- och tidsåtgång. Det visar Per-Oskar Westin i sin avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 4 mars.
Batterier som inte håller måttet, processer som slukar energi: Industrin brottas med problem inom energiområdet som blir ett hinder för lönsamheten och den långsiktiga utvecklingen. På AIMday InnoEnergy den 10 mars träffas industrifolk och energiforskare från Uppsala universitet och KTH för att gemensamt närma sig problemens lösning.
Liv på andra planeter och livets ursprung är temat för de två internationellt ledande forskare som håller årets Celsius-Linnéföreläsningar som hålls vid Uppsala universitet imorgon torsdagen den 24 februari. De följs av en workshop med paneldiskussion på torsdag.
Polisens befogenhet att använda våld regleras av två olika lagstiftningar, som har olika utgångspunkter och delvis motsäger eller överlappar varandra. Johan Boucht har i sin avhandling analyserat dessa avsnitt närmare och diskuterar bland annat hur regelverken bör förstås tillsammans och hur regleringen kunde förbättras. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 4 mars.
European Science Foundation, ESF, har gjort en undersökning av hur olika länders lärosäten arbetar förebyggande inom det forskningsetiska området och i en ny rapport presenteras Uppsala universitet som exempel på föredömligt arbete.
40 forskare från flera länder har under två år studerat stadslivets globala utveckling; från de första stadsbildningarna för 10 000 år sedan och framåt. Den 23 februari presenteras resultatet, en 600-sidig bok om de integrerade mentala och miljömässiga processerna bakom städers framväxt.
Översexuella, aggressiva och tävlar om att få para sig med honor – så ser ofta den stereotypa bilden av hanar ut utifrån evolutionsteoretiska resonemang. Sandra South på avdelningen för ekologi och genetik har i sin avhandling vidareutvecklat teorin om partnervalet. Disputationen äger rum på Uppsala universitet den 25 februari.
Grodor verkar vara mycket känsliga för progestagener, en typ av läkemedel som kommer ut i miljön. Honliga yngel som får simma i vatten med ett sådant ämne, levonorgestrel, får störd äggstocks- och äggledarutveckling vilket leder till att de blir sterila som vuxna. Det visar en ny studie vid Uppsala universitet, som idag publiceras i den vetenskapliga tidskriften Aquatic Toxicology.
Juristen Caroline Sörgjerd har utforskat vad som karakteriserar det svenska äktenskapet idag och hur det förändrats under de senaste 300 åren. Hon lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet den 11 februari, inom ramen för forskningsprogrammet Impact of Religion: Challenges for Society Law and Democracy.
Högt blodtryck kan i vissa fall orsakas av en godartad hormonproducerande tumör i binjurebarken. Nu har en svensk-amerikansk forskargrupp funnit en genetisk orsak till uppkomsten av dessa tumörer. Rönen publiceras idag i tidskriften Science.
I takt med ett varmare klimat kommer fästingarnas förekomst och därmed risken för borrelia att öka i Norden. Det visar en studie vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Ticks and Tick-Borne Diseases.
Stockholms utveckling som stad har tvingat fram en storstadsestetik som lett till en ny fiktionsform – storstadslitteraturen. Litteraturvetaren Alexandra Borg tar i sin avhandling ett grepp om stockholmslitteraturen och visar att den varit betydelsefull för stockholmarnas identitet. Disputationen äger rum den 25 februari.
Vackra vågar, snirkliga glas – och konst av i många fall hög kvalitet. När Museum Gustavianum letade efter föremål och berättelser med anknytning till kemi blev resultatet häpnadsväckande. En professorsmålning av Isaac Grünewald, en världsunik samling av grundämnen i ren form och ouppackat handblåst laboratorieglas är bara några exempel. Den 12 februari öppnar utställningen.
Efter 25 år blommar vad som mycket väl kan vara en ny art av aloë. Mats Thulin, professor vid avdelningen för systematisk biologi vid Uppsala universitet, hittade 1985 växten på gipskullar i Nugal, Somalia och tog med sig frön hem till Sverige.
Undervisningen i svenska vid de tyska universiteten under tidigt 1900-tal var inte bara av intresse för akademiker, utan även i högsta grad för politiska aktörer. Det visar Andreas Åkerlund i sin avhandling i historia som han lägger fram vid Uppsala universitet den 11 februari.
Ordet knyppling har under vår tid varit liktydigt med onyttigt kvinnligt arbete. Men under 1500- och 1600-talet var knypplade bårder och uddar av guld och silver på klädedräkt och andra textilier status och förbehållet samhällets allra översta skikt. Textilvetaren Lena Dahrén har gjort den första studien någonsin av detta konst- och kulturhistoriskt värdefulla och världsunika material.
Ett internationellt forskarteam har lyckats få fram en bild av ett intakt virus och en membranstruktur hos en fotosyntetisk bakterie med hjälp av extremt intensiva och ultrakorta hårdröntgenpulser från världens första frielektronlaser av sitt slag. Detta nya steg inom strukturbiologin publiceras idag i två artiklar i tidskriften Nature.