Valet av namn talar om vem du är – och vilka förhoppningar du har om ditt barns framtid. Emilia Aldrins doktorsavhandling från Uppsala universitet visar att namnvalet är en viktig social handling för dagens föräldrar.
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med internationella kollegor sett att för lite sömn kan få kroppen att minska energiförbrukningen samtidigt som den lagrar extra mycket näring. I långa loppet kan detta leda till fetma. Forskningsresultaten har nyligen publicerats i American Journal of Clinical Nutrition.
Nu inleds en av de största forskningsstudierna i Sverige som ska studera sambandet mellan livsstilsfaktorer och gener för uppkomst av vanliga folksjukdomar. Den genomförs i ett samarbete mellan Uppsala och Lunds universitet och målet är att 300 000 svenskar ska ingå i studien. Den 26 april öppnas ett första testcenter i Uppsala.
Forskare vid Uppsala Center for Labor Studies, ett av Uppsala universitets strategiska forskningscenter, har tillsammans med Sida genomfört ett policyexperiment för att ta reda på om svenska ideella organisationer blir mer eller mindre effektiva genom en ökad finansiell kontroll. Studien visar att kontrollen både ledde till ekonomiska besparingar och bättre resultat.
Fysikern Louis de Broglie föreslog redan 1924 att partiklar kanske kan bete sig som vågor. Denna idé lade grunden till kvantmekaniken och är helt central i vår bild av hur världen är uppbyggd. Uppsalaforskare har nu tillsammans med svenska och utländska kollegor observerat tydliga atomsvävningar. Arbetet publiceras idag i tidskriften Physical Review Letters.
Spädbarns uppmärksamhet dras mot saker som rör sig och låter samtidigt. Men forskare vid Spädbarnslabbet vid Uppsala universitet upptäckt att barnen helt ignorerar denna sortens information om de upptäcker rörelse som härstammar från människor. Forskningen publiceras nu i tidskriften Neuropsychologia och resultaten kan bland annat användas i forskningen kring barn och autism.
Ronald Inglehart vid University of Michigan och Pippa Norris vid Harvard University tilldelas årets skytteanska pris. De får priset för sin framgångsrika och innovativa forskning kring värderingar och politiskt beteende i ett globalt sammanhang. Det skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda priserna inom statsvetenskapen.
Antalet människor som röker vattenpipa ökar dramatiskt i hela världen. En stor andel av dem som börjar är unga och många tror att vattenpipan är mindre farlig än cigaretter. Något som inte stämmer. Vid Uppsala universitet pågår forskning omkring varför man börjar röka vattenpipa.
Dataspelsvärlden är ett relativt nytt forskningsområde som kan studeras utifrån en mängd olika aspekter. Den 26 april hålls en konferens vid Uppsala universitet där den senaste forskningen presenteras och där ett nytt internationellt nätverk ska bildas.
För ett halvår sedan togs ett första gemensamt steg för en global kraftsamling mot antibiotikaresistens. Inför Världshälsodagen den 7 april uppmanar nu nätverket ReAct, som leds från Uppsala universitet, världen att öka sina ansträngningar. För första gången på många år finns initiativ att få igång utveckling av de nya läkemedel som måste finnas när de gamla helt slutat fungera.
I västvärlden är havandeskapsförgiftning den vanligaste orsaken till graviditetsrelaterad dödlighet för både mor och barn. I sin avhandling visar Hella Hultin att risken för att drabbas av havandeskapsförgiftning var mer än tiofaldigad hos kvinnor som tidigare opererats för bisköldkörtelsjukdom.
Sverige och övriga Östersjöstater står inför stora utmaningar när det gäller att minska utsläppen och förbättra miljön i sina kustvatten för att leva upp till överenskomna internationella åtaganden. Magnus Karlsson har i sin avhandling vidareutvecklat metoder för att förutsäga hur föroreningar transporteras och tas upp av ekosystem i kustzonen.
Det växande problemet med antibiotikaresistens är ett stort hot mot den globala folkhälsan. I sin avhandling har Elisabet Nielsen utvecklat matematiska modeller som kan främja en effektivare utvecklingsprocess för läkemedel och som kan förbättra doseringsstrategierna för nya och redan tillgängliga antibiotika. Avhandlingen försvaras den 25 mars.
Upptäckten att vissa nervceller kan använda två olika signalsubstanser i sin kommunikation gör att forskare nu bättre kan förstå sjukdomar som schizofreni, Parkinsons sjukdom och olika former av beroenden. I tidskriften Nature Reviews Neuroscience presenterar Uppsalaforskaren Åsa Mackenzie, tillsammans med kanadensiska kollegor, en forskningsöversikt över ett nytt spännande område.
Kronisk smärta är ett tillstånd som är oerhört besvärligt för den som drabbas och som man idag inte kan behandla på ett tillfredställande sätt. I en ny studie presenterar nu Uppsalaforskare rön om inflammatorisk smärta som kan få betydelse för utveckling av nya behandlingar. Studien publiceras denna vecka i Proceedings of the National Academy of Sciences, PNAS.
Uppsala universitet deltar i Europas största satsning på ett samarbete mellan akademi och industri i syfte att utveckla ny diagnostik för i första hand tarmcancer. Projektet innebär ett viktigt steg mot att snabbt omsätta forskning i patientnytta inom cancerområdet.
En internationell forskargrupp ledd från Uppsala universitet och Broad Institute vid MIT och Harvard har upptäckt genen bakom hundrasen Shar-Peis karakteristiskt rynkiga hud. Samma gen visade sig vara kopplad till en kronisk febersjukdom som ofta drabbar rasen. Rönen publiceras idag i PLoS Genetics och har medicinsk betydelse även för människors hälsa.
I en avhandling som läggs fram den 25 mars vid Uppsala universitet har Birgitta Segebladh undersökt om kronisk stress och våld i nära relationer kan vara faktorer som bidrar till svåra premenstruella besvär. Resultaten visar att det främst är de kvinnliga hormonerna progesteron och östrogen som utlöser symtomen.
Vad sysslar svenska genusforskare med i dag? Har svensk genusforskning bredd, relevans och hög kvalitet? Under Genusfokus bjuder universiteten i Linköping, Umeå, Uppsala, Örebro samt Mittuniversitetet på en dag av populärvetenskapliga föreläsningar om aktuell svensk genusforskning.
Nervgiftet BMAA, som produceras av vanligt förekommande alger, har föreslagit vara förknippade med sjukdomar som ALS, Parkinson och andra neurologiska sjukdomar. Oskar Karlsson har visat i sin avhandling vid Uppsala universitet att giftet tas upp i hjärnan hos unga möss som exponerats för giftet.