Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Språkets betydelse för identiteten hos immigranters ättlingar

    Människor som brutit upp från sina rötter för att bosätta sig i ett nytt land hamnar i en ny språklig och kulturell situation. I sin avhandling har Boglárka Straszer undersökt hur personer med ungersk bakgrund i Sverige och Finland förhåller sig till det ungerska språket och den ungerska kulturen.

  • Inga kända aktiverare kan förklara samspelet mellan antikroppssvaret och komplement

    Människor eller djur som saknar vissa komplementfaktorer får ett sämre antikroppssvar och har högre risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Forskarna har hittills inte förstått hur antikroppar och komplementsystemet samarbetar. En studie ledd av forskare från Uppsala universitet visar att varken IgM eller någon av de andra kända aktiverarna är nödvändig för att sätta igång antikroppssvaret.

  • Konferens om individer i kläm mellan stat och kommun

    I Sverige har det vuxit fram en tudelad välfärdsstat där majoriteten av medborgarna omfattas av ett statligt socialförsäkringssystem medan kommunerna bär det yttersta ansvaret för oförsäkrade individer. Den 17 oktober bjuder Uppsala Center for Labour Studies (UCLS) och FAS in till en konferens för att diskutera forskningen kring de grupper som hamnar mellan stolarna.

  • Landets lärosäten diskuterar forskningskvalitet i Uppsala

    Hur skapas högsta kvalitet inom forskningen? Det är huvudfrågan som ska diskuteras när rektorer, förvaltningschefer och styrelseordförande vid landets universitet och högskolor samlas i Uppsala den 18 oktober. Utbildningsminister Jan Björklund inleder programmet.

  • Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala

    Att människor förolämpar varandra verbalt är ett tidlöst fenomen. I sin avhandling ger Erik Falk vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet en historisk dimension åt förolämpningar genom att undersöka deras funktion i 1630-talets Uppsala.

  • Miljontals nya reglerelement funna i människans arvsmassa

    En internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA har kartlagt och jämfört 29 däggdjurs arvsmassa. Resultaten som nu publiceras i Nature visar på miljontals nya reglerelement i människans arvsmassa. Den nya kunskapen är viktig för att förstå hur mutationer i människans arvsmassa ger upphov till sjukdom.

  • Uppsalaforskare tar pulsen på supervulkanen Krakatau

    1883 chockades hela världen av den indonesiska vulkanen Krakataus stora utbrott som orsakade minst 36 000 dödsfall. Vulkanens kollaps kunde höras både i Australien och Indien och den efterföljande tsunamin var mätbar i engelska kanalen. En grupp forskare från Uppsala universitet hoppas nu bättre kunna förklara dess beteende, och hjälpa till med riskförebyggande arbete.

  • Eva Åkesson föreslås bli rektor för Uppsala universitet

    Idag beslutade konsistoriet, Uppsala universitets styrelse, enhälligt att till regeringen föreslå Eva Åkesson, professor i kemisk fysik, som ny rektor från 1 januari 2012. Därmed gick man helt på hörandeförsamlingens och rekryteringsgruppen förslag.

  • Samband visat mellan miljögifter och åderförkalkning

    Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärtkärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade organiska miljögifter i blodet och åderförkalkning kunnat visas. Studien, som gjorts av forskare vid Uppsala universitet, publiceras denna vecka i den ansedda miljötidskriften Environmental Health Perspectives.

  • Tidiga förfäders fotspår ställs ut på Evolutionsmuseet

    Fotspåren funna i ett stenbrott i Polen visar de fossila avtrycken efter en tetrapod, ett fyrfotadjur, som råkade gå förbi där en dag för ungefär 395 miljoner år sedan. Fynden visar att ryggradsdjur anpassade sig till ett liv på land 18 miljoner år tidigare än vad man tidigare trott. Som enda museum utanför Polen kan Evolutionsmuseet i Uppsala nu visa avgjutningar av dessa spår.

  • Rektorer från Östersjöregionen möts i Uppsala

    Den 11-13 oktober träffas rektorer och andra representanter från 62 universitet i 14 olika länder i nätverket Baltic University Programme i Uppsala. Nätverket är ett av de största universitetsnätverken i världen och vid denna tredje rektorskonferens ligger fokus bland annat på att hitta nya former för samarbete mellan universiteten gällande internationalisering och utveckling av undervisningen.

  • BMC öppnar portarna till kemins mysterier

    Kemi för alla blir det när Biomedicinskt centrum, BMC, arrangerar öppet hus nästa veckoslut, den 7-8 oktober. 400 gymnasieelever få välja och vraka bland kemiupplevelser, barn får experimentera och vuxna får veta mer om kemins betydelse för känslor, sinnen och hälsa.

  • Cancer under tonåren ger inte bara negativa konsekvenser

    Cancer under tonåren behöver inte nödvändigtvis leda till att de som drabbats mår dåligt i psykosocialt avseende utan det kan också innebära en positiv psykologisk utveckling. Det visar barnsjuksköterskan Gunn Engvall i en ny avhandling. Tre och fyra år efter diagnos berättar ungdomarna om oroande tankar och utanförskap men också om en mer positiv syn på livet och förbättrad självkänsla.

  • Pressinbjudan: Unik satsning mot droger i Uppsala

    Uppsala universitet, Länsstyrelsen, Uppsala läns landsting, Uppsala kommun, Polisen och en rad andra organisationer: Alla har ett gemensamt intresse av att samordna kunskap och insatser på drogområdet. För just detta syfte har en unik gemensam plattform för samverkan, U-FOLD, skapats och startskottet går den 5 oktober då en gemensam träff och ett panelsamtal arrangeras.

  • Pris till uppsats om löften, förbud och villkor vid fastighetsöverlåtelse

    Årets pris för bästa examensarbete inom fastighetsrätt går till Joel Englund, som i sitt examensarbete vid Uppsala universitet beskrivit och analyserat den svenska regleringen av överlåtelselöften, överlåtelseförbud och villkorliga köp rörande fastigheter. Regleringens systematik och konsekvenser i praktiken står i fokus för studien.

  • Svenskars frukt- och grönsaksbloggande analyserat

    Exhibitionisterna berättar gärna om sin vardagliga konsumtion. Övertalarna försöker påverka andras ätande och auktoriteterna agerar opinionsbildare genom att förmedla någon annans erfarenhet. I en ny avhandling från Uppsala universitet har Anna-Mari Simunaniemi analyserat bloggosfärens frukt- och grönsakskommunikation.

  • Gamla regimens symboler och traditioner efter revolutionen

    Revolutioner är inte längre något som tillhör det förflutna utan något som händer just nu. Även om många människor i allmänhet delar revolutionärernas politiska mål är de ofta mindre beredda att ge upp sedvänjor och traditioner förknippade med den gamla regimen. I en ny bok beskriver historikern Henrik Ågren hur olika regeringar har ställts inför problemet och hur de har försökt lösa det.

  • Forskningskonferens om kemi på brottsplatsen

    Hur kan den mest avancerade forskningen inom medicin och naturvetenskap bäst utnyttjas för forensiska analyser vid brottsutredningar? Den frågan är utgångspunkten för en konferensdag vid Uppsala universitet den 4:e oktober där tillämpningen av kemiska metoder vid forensiska analyser ska diskuteras.

  • Vulkanens inre berättar om jordskorpans uppbyggnad

    Forskare vid Uppsala universitet har besökt kärnan i de döda vulkanerna Geitafell and Dyrfjöll på Island. De har också utvecklat en särskild metod att göra 3D-projiceringar av de kanaler som magman en gång skapade på väg upp mot ytan. Den nya tekniken visar inte bara hur vulkanen såg ut utan även hur den formades över tid.

  • Nära släkting motar bort den svartvita flugsnapparen

    En ny avhandling vid Uppsala universitet visar att släkten är värst. För den svartvita flugsnapparen har konsekvenserna blivit dramatiska sedan den nära släktingen halsbandflugsnapparen flyttade till landet. Den svartvita flugsnapparen får svårt med häckningen, arterna korsar sig och deras avkomma har nedsatt fertilitet. Den svartvita flugsnapparen har dock vissa strategier till sin fördel.

Visa mer