Under människans utveckling har våra förfäder fått barnmed Neandertalare, men också med andra besläktade hominider. I veckans nätupplaga av PNAS publicerar forskare från Uppsala universitet rön som visar att människor i Östasien delar genetiskt material med Denisova-människan, som fått sitt namn efter en grotta i Sibirien där de först upptäcktes.
Nyfödda möss som exponeras för Bisfenol A får förändringar i spontanbeteende och försämrad anpassning till nya miljöer samt blir hyperaktiva som unga vuxna. Det har forskare vid Uppsala universitet sett. Studien visade även att ett av hjärnans viktigaste signalsystem, det kolinerga signalsystemet, påverkades av Bisfenol A och att effekten kvarstod i vuxen ålder.
Två språkforskare vid Uppsala universitet har tillsammans med en amerikansk kollega dechiffrerat ett handskrivet manuskript från 1730-talet. Manuskriptet visade sig härröra från okulisterna, ett hemligt sällskap vars syfte var bland annat att kartlägga frimurarnas hemliga ritualer.
”Vodkabältet” är en del av norra Europa med en särskild social och kulturell dynamik vad gäller droger. Den 26-27 oktober hålls en workshop vid Uppsala universitet om droger, droganvändning och drogbekämpning i Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen.
E-post och mobiltelefon är de vanligaste verktygen för kommunikation i arbetslivet. Men direktmeddelanden, chatt, används allt mer och kommer sannolikt att bli ännu vanligare i framtiden. Det visar Uppsalaforskaren Håkan Selg i en studie om nya kontaktmönster i arbetslivet.
Hur har det svenska utbildningssystemet utvecklats över tid? Den 25 november bjuder Nationella forskarskolan i utbildningshistoria vid Uppsala universitet in till ett seminarium där såväl skolans organisatoriska som skolämnenas innehållsmässiga förändring från 1800-talet och framåt skärskådas.
Utveckling av solceller, materialproblem inom kärnkraft, luftavfuktare, antibakteriella ytor: Industrin brottas med många materialproblem som blir ett hinder för lönsamheten och den långsiktiga utvecklingen. På AIMday materials den 25 oktober träffas industrifolk och forskare från nio universitet och institut för att gemensamt närma sig problemens lösning.
Under Olof Rudbeckdagen idag belönas två forskare vid Uppsala universitet. Olof Rudbeckpriset delas ut till hjärtforskaren Lars Wallentin och Eric K. Fernströms pris till yngre särskilt lovande forskare går till Anders Tengholm för hans forskning om orsakerna till diabetes.
Betyder introduktionen av en ny främmande art alltid att det ursprungliga djurlivet blir lidande eller kan det skapas positiva effekter? I sin avhandling har Philipp Hirsch sett att introduktionen av vandringsmussla i svenska sjöar faktiskt bidragit till en större mångfald inom populationerna hos abborre och mört.
Hur hör toppmoderna och avancerade analytiska metoder ihop med antika konstverk och medeltida vapen? Den 22 oktober bjuder Uppsala universitet in till en eftermiddag där kemin bakom persiska mattor, tibetanska rullar och medeltida svärd står i fokus.
Människor som brutit upp från sina rötter för att bosätta sig i ett nytt land hamnar i en ny språklig och kulturell situation. I sin avhandling har Boglárka Straszer undersökt hur personer med ungersk bakgrund i Sverige och Finland förhåller sig till det ungerska språket och den ungerska kulturen.
Människor eller djur som saknar vissa komplementfaktorer får ett sämre antikroppssvar och har högre risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Forskarna har hittills inte förstått hur antikroppar och komplementsystemet samarbetar. En studie ledd av forskare från Uppsala universitet visar att varken IgM eller någon av de andra kända aktiverarna är nödvändig för att sätta igång antikroppssvaret.
I Sverige har det vuxit fram en tudelad välfärdsstat där majoriteten av medborgarna omfattas av ett statligt socialförsäkringssystem medan kommunerna bär det yttersta ansvaret för oförsäkrade individer. Den 17 oktober bjuder Uppsala Center for Labour Studies (UCLS) och FAS in till en konferens för att diskutera forskningen kring de grupper som hamnar mellan stolarna.
Hur skapas högsta kvalitet inom forskningen? Det är huvudfrågan som ska diskuteras när rektorer, förvaltningschefer och styrelseordförande vid landets universitet och högskolor samlas i Uppsala den 18 oktober. Utbildningsminister Jan Björklund inleder programmet.
Att människor förolämpar varandra verbalt är ett tidlöst fenomen. I sin avhandling ger Erik Falk vid institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet en historisk dimension åt förolämpningar genom att undersöka deras funktion i 1630-talets Uppsala.
En internationell forskargrupp ledd av Kerstin Lindblad-Toh vid Uppsala universitet och Broad Institute i USA har kartlagt och jämfört 29 däggdjurs arvsmassa. Resultaten som nu publiceras i Nature visar på miljontals nya reglerelement i människans arvsmassa. Den nya kunskapen är viktig för att förstå hur mutationer i människans arvsmassa ger upphov till sjukdom.
1883 chockades hela världen av den indonesiska vulkanen Krakataus stora utbrott som orsakade minst 36 000 dödsfall. Vulkanens kollaps kunde höras både i Australien och Indien och den efterföljande tsunamin var mätbar i engelska kanalen. En grupp forskare från Uppsala universitet hoppas nu bättre kunna förklara dess beteende, och hjälpa till med riskförebyggande arbete.
Idag beslutade konsistoriet, Uppsala universitets styrelse, enhälligt att till regeringen föreslå Eva Åkesson, professor i kemisk fysik, som ny rektor från 1 januari 2012. Därmed gick man helt på hörandeförsamlingens och rekryteringsgruppen förslag.
Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för hjärtkärlsjukdom. För första gången har ett samband mellan ökande halter av långlivade organiska miljögifter i blodet och åderförkalkning kunnat visas. Studien, som gjorts av forskare vid Uppsala universitet, publiceras denna vecka i den ansedda miljötidskriften Environmental Health Perspectives.
Fotspåren funna i ett stenbrott i Polen visar de fossila avtrycken efter en tetrapod, ett fyrfotadjur, som råkade gå förbi där en dag för ungefär 395 miljoner år sedan. Fynden visar att ryggradsdjur anpassade sig till ett liv på land 18 miljoner år tidigare än vad man tidigare trott. Som enda museum utanför Polen kan Evolutionsmuseet i Uppsala nu visa avgjutningar av dessa spår.