Gå direkt till innehåll

Ämnen: Forskning

  • Panelsamtal om Tyskland och Europas framtid

    Den aktuella eurokrisen kommer av allt att döma att få vittgående följder för hela Europa. Med Tyskland som utgångspunkt diskuteras dagens och framtidens Europa under ett panelsamtal den 23 januari.

  • Rullande muskler kan visa vägen till nya behandlingar

    Det finns tusentals sjukdomar som drabbar väldigt få, men sammantaget innebär det att många svenskar lider av en ovanlig sjukdom. Läkaren Jimmy Sundblom har undersökt några drabbade familjer och kan presentera resultat som på sikt kan leda till behandlingar även mot betydligt vanligare sjukdomar.

  • Uppsalaforskare leder EU-satsning inom regenerativ medicin

    Behandling av sjukdomstillstånd som orsakats av skadad eller förlorad vävnad utgör en stor utmaning. Donatorerna är få. Forskare vid Uppsala universitet leder från och med årsskiftet ett internationellt projekt där ledande forskargrupper tillsammans med företag ska utveckla metoder för att med hjälp av stamceller, tillväxtfaktorer och funktionella material få kroppen att läka sig själv.

  • Forskare och företag möts för att diskutera diabetes

    Den 10 januari träffas företag och forskare inom diabetesområdet på Uppsala universitet för att utbyta kunskap i skräddarsydda diskussionsgrupper. Företagen har satt agendan genom att i förväg skicka in frågor som de önskar få belysta i samtal med forskare. Konceptet kallas AIMday® och har tidigare testats med stor framgång inom andra vetenskapsområden.

  • Strålbehandling vid bröstcancer kan ge förträngningar av hjärtats kranskärl

    Det är känt att viss typ av strålbehandling ökar risken för hjärtinfarkt. En ny bröstcancerstudie vid Uppsala universitet visar att den ökade infarktrisken beror på en strålorsakad skada av kranskärlen. Med denna nya kunskap och modern teknik kan risken minskas eller elimineras. Resultaten publiceras nu i den välrenommerade amerikanska tidsskriften Journal of Clinical Oncology.

  • Ökad inblandning i interna konflikter oroar forskare

    Under de senaste åren har fredsforskare observerat en oroande trend där extern inblandning i interna konflikter – med intensifiering av konflikten som följd – blivit allt vanligare. Detta beskrivs av forskare vid Uppsala Konfliktdataprogram (UCDP) i den senaste rapporten om stater i väpnad konflikt, States in Armed Conflict 2010.

  • Svarta höns bidrar till att förklara snabb evolution hos husdjur

    Människan har i alla tider intresserat sig för sina husdjurs egenskaper och lärt sig föra dem vidare genom avel. Det har lett till en snabb genetisk evolution hos husdjuren, som nu kan undersökas och förklara evolutionens mekanismer i stort. Idag publiceras en studie om svarta höns, som bär på en viss sorts genetisk förändring som spelat en viktig roll under husdjurens snabba evolution.

  • Metod att mäta felläst genetisk kod öppnar nytt forskningsfält

    Allt liv förutsätter snabb och noggrann översättning av den genetiska koden i cellen. Blir det fel påverkar det cellens funktion. Denna vecka publiceras en studie i PNAS nätupplaga där forskare vid Uppsala universitet presenterar en metod som innebär att en rad grundläggande frågor, t ex med anknytning till antibiotikaresistens, nu kan testas experimentellt.

  • Före detta rebellers politiska engagemang viktigt för Liberia

    Återintegreringsprogram för rebeller och soldater är en del av det omfattande fredsarbete som pågår i Liberia. I sin avhandling har statsvetaren Johanna Söderström sett hur dessa program påverkar deltagarnas fortsatta relation till politik efter kriget. Signaler som förmedlas via programmens utformning kan antingen stärka eller gradvis rasera den demokratiska utvecklingen i landet.

  • Uppsala universitets forskningsstrategier klara

    Uppsala universitet vill bidra till att lösa samhällets framtida utmaningar genom strategiska satsningar på grundläggande och tillämpad forskning inom en rad områden. Idag beslutade Uppsala universitets styrelse, konsistoriet, om de forskningsstrategier för åren 2013-2016 som presenteras för regeringen.

  • Tamiflu i miljön kan ge resistent influensapandemi

    Influensaläkemedlet Tamiflu kommer ut i vattenmiljön då det används i stora mängder. Det visar en ny avhandling vid Uppsala universitet. Låga nivåer av Tamiflu i vatten har också visat sig ge resistens i influensavirus hos änder. Resistenta fågelvirus utgör en fara även för människor och eftersom Tamiflu är en hörnsten i många länders beredskapsplaner är fynden allvarliga.

  • Forskningsprojekt kan ge bättre behandlingar mot svampinfektion

    En ny doktorsavhandling vid Uppsala Universitet kan ha lagt grunden för bättre behandlingar av de svampinfektioner som ofta plågar patienter med nedsatt immunförsvar och patienter med sjukdomen autoimmunt polyendokrint syndrom typ-1. Genom djupare kunskap om kroppens eget försvar mot svampinfektioner kommer framtida behandlingar att kunna riktas mot de drabbade patienternas felaktiga immunförsvar.

  • Lovande forskarrön i kampen mot aids

    Dagens läkemedel mot hiv/aids har gjord den tidigare dödliga sjukdomen till en kronisk men behandlingsbar sjukdom. Trots detta är sjukomen långt ifrån besegrad och det krävs fortfarande kontinuerlig introduktion av nya läkemedel. I sin avhandling har apotekare Per Öhrngren identifierat och utvärderat nya molekyler med god effekt på hiv.

  • Meriterna bakom professorsbefordran undersökta

    Forskning väger tyngst, medan kvalitativt pedagogiskt arbete lönar sig dåligt. Det visar en analys av hur professorer befordras vid Uppsala universitet. Vilka meriter som krävs varierar också mellan fakulteterna. Resultatet kan användas i universitetets utvecklingsarbete.

  • Mer energi finns att hämta i vågkraften

    Vågenergi utgör en stor oexploaterad källa till förnybar energi. Uppsala universitet bedriver forskning om vågraft vid en anläggning utanför Lysekil. I sin avhandling har Jens Engström visat hur anläggningens nuvarande aggregat kan förbättras för att kunna omvandla ännu mer av vågornas energi till elektricitet.

  • Nytt datamaterial möjliggör unika konfliktstudier

    Vilka faktorer är det som ökar risken för väpnad konflikt och krig? Under vilka förhållanden är konfliktlösning mer lyckosam? Dessa grundfrågor måste besvaras för att fredsfrämjande arbete ska bära frukt. Idag släpps ett nytt datamaterial från Uppsala Conflict Data Program som öppnar helt nya möjligheter att studera konflikter. Det finns redan användbara resultat inom bland annat klimatområdet.

  • Staten Kirgizistan följer inte normen

    Det finns en utbredd föreställning om staten som universell företeelse som ser likadan ut överallt. Underutvecklade länder antas vara på väg mot ett stadium som liknar den moderna västerländska statem. Johan Engvall menar i sin avhandling om Kirgizistan att detta inte kan tas för givet. I Kirgizistan har penningkorruption blivit en dominerande norm för fördelningen av ”kollektiva” nyttigheter.

  • Sju Nobelpristagare besöker Uppsala universitet

    Enligt en mångårig tradition blir Nobelpristagarna inbjudna till Uppsala universitet i samband med Nobelfestligheterna i Stockholm. I år håller pristagarna i fysik, medicin, kemi och ekonomi öppna föreläsningar den 13 december. De båda mottagarna av Nobels fredspris deltar i en paneldebatt i Universitetsaulan.

  • Minskade koldioxidhalter bidrog till nedisningen av Antarktis

    Nya forskningsrön visar att koldioxidhalten i jordens atmosfär har spelat en stor roll när det gäller tidigare globala klimatförändringar. En minskning av koldioxidhalten var en avgörande förutsättning för den globala nedkylning och nedisning av Antarktis som inleddes för cirka 34 miljoner år sedan. Resultatet publiceras nu i tidskiften Science.

  • Storslagen bokgåva till Uppsala universitetsbibliotek

    Fredag den andra december tar Uppsala universitetsbibliotek emot en mycket värdefull bokgåva från Slovenska Vetenskapsakademien. Verket Iconotheca Valvasoriana består av 17 stora läderband och innehåller avbildningar av Johann Weichard von Valvasors konstsamling från 1600-talet.

Visa mer