Har biologiska forskare ett ansvar för forskning som kan komma att skada andra? I en doktorsavhandling från Uppsala universitet diskuterar Frida Kuhlau vilket ansvar forskare har för att deras forskning inte används för att utveckla biologiska vapen.
Forskare publicerar sina resultat för att göra dem tillgängliga. Men i en värld av konkurrens är publikationen också ett mått på framgång. Det lockar forskare att tänja på gränserna, säger Stefan Eriksson, lektor i forskningsetik vid Uppsala universitet, som i dagarna är aktuell med den första svenska boken om etik i vetenskaplig publicering.
Forskare från Uppsala universitet och Leiden University Medical Center har i världens hittills största masspektrometriska proteomikstudie kartlagt hur genetiska varianter påverkar proteininnehållet i blodplasma. Metoden kan både kvantifiera och sekvensbestämma människans proteinprofil – till stor nytta inom forskningen om sjukdomar.
Den medicinska och tekniska utvecklingen går snabbt. Den möjliggör bättre hälsa och längre liv, men skapar också nya ekonomiska utmaningar och etiska dilemman. Uppsala satsar nu på att etablera en mötesplats för kvalificerad dialog om dessa frågor: Uppsala Health Summit.
Ett internationellt möte där det handlar mer om att lyssna än att berätta för andra: Den 3-4 juni 2014 bjuds en grupp inflytelserika beslutsfattare och opinionsbildare inom hälsoområdet, representanter för akademi och industri in för att ta ett gemensamt steg mot bättre hälsa i världen.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att personer som utsatts för sömnbrist väljer större portioner av energirika mellanmål och måltider än de gör efter en natts normal sömn. Dåliga sömnvanor kan därför på sikt påverka risken för att utveckla övervikt. Resultaten publiceras i tidsskriften Psychoneuroendocrinology.
Litar svenskarna på biobanksforskare? Ja, i alla fall enligt en avhandling från Uppsala universitet av läkaren och bioetikern Linus Johnsson. Och det faktum att vi litar på dem gör att forskarna har ett moraliskt ansvar gentemot oss.
Att förstå hur människans hjärna fungerar är en av den moderna vetenskapens största utmaningar. När EU-kommissionens flaggskeppsprojekt simulerar hjärnan är Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) vid Uppsala universitet med för att ta hand om de etiska och filosofiska utmaningarna.
Uppsala universitet har nyligen inrättat ett Forum för kinastudier som ett led i att stärka utbildning och forskning om och med Kina. Invigning äger rum den 30 januari.
Svensk forskning har under senare år tappat fart vid internationell jämförelse. Uppsala universitet bjuder nu in till ett forskningspolitiskt seminarium för att diskutera vad som krävs för att vända trenden.
Genom att bombardera 360 miljoner år gamla fossil med högenergetisk synkrotronstrålning har ett internationellt forskarteam för första gången lyckats dokumentera ryggradens komplexa struktur hos de tidigaste ryggradslanddjuren, tetrapoderna. Studien publiceras idag i tidskriften Nature.
De möjliga kvarlevorna efter Carin Göring, hustru till nazistledaren Herman Göring, hittades 1991 på en plats i närheten av där hon begravdes. I en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS ONE presenterar Maria Allen, professor i genomik vid Uppsala universitet, och hennes medarbetare bevis som stödjer att det är Carin Görings kvarlevor som identifierats.
Enligt en mångårig tradition blir Nobelpristagarna inbjudna till Uppsala universitet i samband med Nobelfestligheterna i Stockholm. I år håller pristagarna i fysik, medicin, kemi och ekonomi öppna föreläsningar den 13 december.
Bengt Mannervik, seniorprofessor i biokemi vid Uppsala universitet, och Anders Lindroth, professor i naturgeografi vid Lunds universitet, tilldelas Uppsala universitets finaste vetenskapliga belöning; Björkénska priset.
I en stor internationell studie har grisens arvsmassa kartlagts. Forskare från Uppsala universitet och SLU har bidragit till studien genom att analysera de gener som haft störst betydelse inom tamgrisens utveckling samt genom att kartlägga grisens uppsättning av endogena retrovirus (ERV). Resultaten publiceras nu i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och PNAS.
Barn till mödrar med bipolär sjukdom löper högre risk att födas för tidigt oavsett om mamman behandlats med stämningsstabiliserande läkemedel eller om hon står utan behandling. Det har forskare vid Uppsala universitet och KI sett i en ny studie. Om modern har en obehandlad bipolär sjukdom har barnet också en högre risk att drabbas av tillväxthämning under fosterlivet.
Den första november tillträdde Mohammad Fazlhashemi som professor i islamisk teologi och filosofi vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet. Professuren är den första i sitt slag i Sverige och ett viktigt led i en ny utbildningssatsning vid universitetet.
Forskare vid Uppsala universitet och Stockholms universitet har gjort en omfattande genetisk studie av sill och strömming runt våra kuster. Forskningen visar att det finns relativt få men mycket tydliga genetiska skillnader mellan sill och strömming och att dessa skillnader måste bero på genetisk anpassning till lokala miljöförhållanden. Studien publiceras idag i tidskriften PNAS.
Så kallade genomtäckande associationsstudier har blivit vanliga inom medicin. Målet är att ta reda på vilka gener som har betydelse för olika sorters sjukdomstillstånd. Carl Nettelblad vid Uppsala universitet visar i sin nya avhandling hur nya beräkningsmetoder kan göra analyserna mer exakta utan att kräva mer datorkraft.
Idag presenterades helheten i forskningspropositionen av regeringen. Det mesta av innehållet var känt sedan tidigare med bland annat stora satsningar på life science och en höjning av forskningsanslagen till universiteten.