På lördag den 28 september, får årets Skytteanske pristagare, Robert Axelrod vid Gerald R. Ford School of Public Policy och Department of Political Science, University of Michigan, ta emot sitt pris och håller i samband med det en öppen föreläsning i universitetshuset.
Forskare från Uppsala universitet och Akademiska barnsjukhuset i Uppsala presenterar en omfattande studie av epigenetisk DNA-metylering i benmärgsprover från 764 barn med akut leukemi. Studiens resultat, som publiceras av den välrenommerade tidskriften Genome Biology, kan bidra till bättre diagnostik och behandling av akut lymfatisk leukemi (ALL) hos barn.
De fackliga tilläggsförsäkringarna, som blivit allt vanligare sedan a-kassans tak sänktes 2007, leder till sänkning av den allmänna a-kassan. Detta drabbar de som står utanför. Detta framgår av nationalekonomen Jonas Kolsrud avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 18 september.
I en ny avhandling undersöks förekomsten av skador orsakade av hjärt-lungräddning. Resultaten innebär ingen förändrad syn på själva hjärt-lungräddningen. Den räddar liv. Däremot ger studierna viktig information till vården för bästa omhändertagande av överlevande patienter.
Cancerforskningen saknar i stor utsträckning relevanta cellmodeller för tumörer, något som är nödvändigt för att hitta nya behandlingar av cancer. Nu visar en avhandling från Uppsala universitet att det är möjligt att ta fram komplexa modeller med stamcellsmetoder.
Tidigare har man trott att de två olika testmetoderna signalerat om samma typ av astma. Men en ny studie, som letts av forskare vid Uppsala universitet, visar att metoderna egentligen signalerar för två olika inflammationsprocesser. Genom att börja använda testen i kombination finns det större möjligheter att ge patienten med astma precis rätt behandling.
Kommunister misslyckades med att skapa ett sovjetiskt idealsamhälle. Men idén lever kvar – från den nationalistiska idén ”Ryssland för ryssar” till en dröm om att återställa Sovjetunionens gränser. Vilka framtidsvisioner existerar i dagens Ryssland och vilka krafter formar dem? Den 19 och 20 september samlas en grupp ledande Rysslandsforskare för att diskutera bland annat denna fråga.
I samarbete med flera europeiska forskningsinstitut presenterar forskare från Uppsala universitet idag en karta över genetiska orsaker till olikheter mellan människor. Studien, som publiceras i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Nature Biotechnology, beskriver den hittills största mängden data som länkar samman variationer i människans DNA med genaktivitet på RNA-nivå.
En individs livslängd bestäms till viss del av genetiska faktorer. Dessa kan påverka risken att utveckla genetiskt styrda sjukdomar, och har generellt ansetts ha samma effekt på både hanar och honor. En ny studie på bananflugor, genomförd av forskare i Tyskland och Sverige, kullkastar nu denna bild och visar att genetiska faktorer oftast påverkar livslängden helt olika mellan de två könen.
Bilden av 1930-talets Sverige och det intensiva arbete med att reformera samhället som ägde rum har präglats av föreställningar om social ingenjörskonst och expertvälde. I sin avhandling riktar idéhistoriken Petter Tistedt ljuset på de många aktiviteter som arrangerades för att engagera medborgarna i samhällsutvecklingen och ger därmed en intressant och bredare bild av decenniet.
Barn som intervjuas om sina upplevelser av våld kan hantera ledande frågor och själva definiera vad de upplevt. Mer flexibla intervjumetoder skulle därmed kunna öka förståelsen för barnens upplevelser. Det visar ny forskning från Uppsala universitet.
Människohandel är en av de allvarligaste formerna av organiserad brottslighet och en modern form av slaveri. I en ny avhandling från Uppsala universitet berörs de brister som finns avseende gällande rättsregler och rutiner på området. Studien presenterar även förslag på lämpliga reformer som kan leda till ökad lagföring av brottet.
Att suga ut blodproppar ur hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt räddar inte fler liv jämfört med att endast behandla med ballongvidgning. Det visar en ny unik skandinavisk studie, som presenteras idag vid Europeiska hjärtläkarkonferensen i Amsterdam. Resultaten publiceras samtidigt i tidskriften New England Journal of Medicine.
Sexuellt våld i väpnade konflikter är temat när Margot Wallström håller årets Dag Hammarskjöldföreläsning i Uppsala universitets aula den 9 september. Margot Wallström har tidigare haft rollen som FN:s särskilda representant för att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och andra konflikter.
Nya forskningsresultat från Uppsala universitet visar att så kallade mikroRNA, som reglerar bildandet av kolhydrater, påverkar cellers beteende och potentiellt skulle kunna användas som läkemedel mot cancer. Studien publicerades nyligen i tidskriften the Journal of Biological Chemistry.
En ny mutation i en kalciumkanal i tumöromvandlade celler i binjuren har identifierats i en studie som involverar forskare från Uppsala universitet och Yale universitet. De nya rönen har nyligen publicerats i tidskriften Nature Genetics.
Allt fler får höftledsimplantat inopererade och implantaten behöver hålla allt längre. Uppsala universitet är ett av 13 europeiska lärosäten som tillsammans fått 13 miljoner euro i forskningsanslag från EU för att utveckla mer nötningsbeständiga och ”kroppssnälla” beläggningar för ledimplantat.
I över 100 år har det bedömts vara omöjligt att syntetisera men nu har forskare vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet av en slump lyckats framställa ett nanomaterial av icke-kristallint magnesiumkarbonat. Upptäckten publiceras idag i den ansedda tidskriften PLOS ONE.
Ett alternativt och nytt koncept inom elektronik är att utnyttja elektronens ”vågkvanttal” i kristallen för att hantera information. I en ny artikel i tidskriften Nature Materials föreslår forskare från Uppsala universitet en tillämpning inom ”valleytronics” som i framtiden skulle kunna ge ytterligare en möjlighet att realisera kvantdatorer.
Nya forskningsresultat från Uppsala universitet visar att nyckeln till att behandla prionsjukdomar så som galna kosjukan och Creutzfeldt-Jakobs sjukdom kan ligga i ribosomen, cellens maskin för proteinsyntes. Resultaten publicerades nyligen i Journal of Biological Chemistry.