Identifiering av ett nytt protein i lungorna ger nya möjligheter att tidigt diagnosticera den allvarliga lungsjukdomen interstitiell lungfibros. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science Translational Medicine, kan även ge ny kunskap om orsaken till vanliga sjukdomar som astma och kronisk bronkit.
Ledare, läkare, tränare och sponsorer är avgörande för idrottaren, inte minst i överföringen av attityder, åsikter och värderingar. Genom att utkräva ansvar bortom idrottsutövaren som individ, får vi en bättre bild av hur dopningskulturen ser ut och fungerar. Det föreslår Ashkan Atry i en ny avhandling från Uppsala universitet.
Vulkanen på den Skottska halvön Ardnamurchan är en välkänd plats i geologkretsar för att studera insidan av en vulkan och dess bergarter. Den förekommer i läroböcker och forskare har sedan länge varit säkra på att den har tre magmakammare. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet visar nu med hjälp av visualiserade fältmätningar i 3D att den berömda vulkanen bara har en enda stor kammare.
Den 4 juli 2012 presenterade de två stora experimenten vid LHC (Large Hadron Collider) på CERN, ATLAS och CMS, att de fått tydliga tecken på förekomst av en ny partikel som bedömdes vara Higgspartikeln. Idag gick nobelpriset i fysik som väntat till denna upptäckt.
Personer med allergisk astma får andningssvårigheter när en av immunförsvarets celler – mastcellen – aktiveras i lungorna. Forskare från Uppsala universitet har nu isolerat den cell som ger upphov till mastceller. De nya rönen, som läggs fram i en avhandling av Joakim Dahlin, kommer förhoppningsvis att bidra till utvecklingen av nya läkemedel som hindrar mastceller från att ta sig till lungorna.
Nära hälften av alla samtal till sjukvårdsrådgivningen 1177 rör barn. I en ny avhandling vid Uppsala universitet har Elenor Kaminsky sett att telefonsjuksköterskors råd väger tungt för föräldrar. Nästan en fjärdedel av de intervjuade föräldrarna skulle, trots fortsatt stark oro för sitt barn, avstå från att söka sjukvård, om inte detta uttryckligen rekommenderats av telefonsjuksköterska.
För första gången arrangeras den Europeiska konferensen Eurothrombosis i Sverige. Den 3-5 oktober samlas Europaeliten inom hjärt-kärlforskningen för att presentera de allra senaste rönen i Uppsala.
Lewykroppar är långa olösliga proteintrådar som anses ligga bakom Parkinsons sjukdom och Lewy body demens. I sitt avhandlingsarbete vid Uppsala universitet har Therese Fagerqvist framställt antikroppar som specifikt binder till de skadliga förstadierna till Lewykroppar och som genom antikroppsbehandling visat sig kunna minska nivåerna av skadliga proteiner i det centrala nervsystemet hos möss.
Våldtäkt i krig kan inte ses isolerat, utan måste ses i sitt samanhang, såväl lokalt som globalt. Det är en av de slutsatser som dras i en ny avhandling om situationen i östra delen av Demokratiska republiken Kongo.
Upptäckten av vad som kan vara det tidigaste kända djuret med vad vi skulle betrakta som ett ansikte beskrivs av forskare från Kina, USA och Uppsala universitet i Nature. Entelognathus primordialis är en enastående välbevarad 419 miljoner år gammal fisk från Kina och det mest primitiva ryggradsdjuret med en modern typ av käke. Upptäckten ger nya perspektiv på ryggradsdjurens tidiga evolution.
Tidig upptäckt och snabba åtgärder är av största vikt för att förhindra att barn och unga med ätstörning och viktnedgång utvecklar kroniska ätstörningar med de ökade risker som följer med dessa. Agneta Rosling, överläkare och barn- och ungdomsspecialist, visar i sin avhandling att tillfrisknandet kan påskyndas med rätt behandling utan att sjukhusvistelse blir nödvändig.
På lördag den 28 september, får årets Skytteanske pristagare, Robert Axelrod vid Gerald R. Ford School of Public Policy och Department of Political Science, University of Michigan, ta emot sitt pris och håller i samband med det en öppen föreläsning i universitetshuset.
Forskare från Uppsala universitet och Akademiska barnsjukhuset i Uppsala presenterar en omfattande studie av epigenetisk DNA-metylering i benmärgsprover från 764 barn med akut leukemi. Studiens resultat, som publiceras av den välrenommerade tidskriften Genome Biology, kan bidra till bättre diagnostik och behandling av akut lymfatisk leukemi (ALL) hos barn.
De fackliga tilläggsförsäkringarna, som blivit allt vanligare sedan a-kassans tak sänktes 2007, leder till sänkning av den allmänna a-kassan. Detta drabbar de som står utanför. Detta framgår av nationalekonomen Jonas Kolsrud avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 18 september.
I en ny avhandling undersöks förekomsten av skador orsakade av hjärt-lungräddning. Resultaten innebär ingen förändrad syn på själva hjärt-lungräddningen. Den räddar liv. Däremot ger studierna viktig information till vården för bästa omhändertagande av överlevande patienter.
Cancerforskningen saknar i stor utsträckning relevanta cellmodeller för tumörer, något som är nödvändigt för att hitta nya behandlingar av cancer. Nu visar en avhandling från Uppsala universitet att det är möjligt att ta fram komplexa modeller med stamcellsmetoder.
Tidigare har man trott att de två olika testmetoderna signalerat om samma typ av astma. Men en ny studie, som letts av forskare vid Uppsala universitet, visar att metoderna egentligen signalerar för två olika inflammationsprocesser. Genom att börja använda testen i kombination finns det större möjligheter att ge patienten med astma precis rätt behandling.
Kommunister misslyckades med att skapa ett sovjetiskt idealsamhälle. Men idén lever kvar – från den nationalistiska idén ”Ryssland för ryssar” till en dröm om att återställa Sovjetunionens gränser. Vilka framtidsvisioner existerar i dagens Ryssland och vilka krafter formar dem? Den 19 och 20 september samlas en grupp ledande Rysslandsforskare för att diskutera bland annat denna fråga.
I samarbete med flera europeiska forskningsinstitut presenterar forskare från Uppsala universitet idag en karta över genetiska orsaker till olikheter mellan människor. Studien, som publiceras i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Nature Biotechnology, beskriver den hittills största mängden data som länkar samman variationer i människans DNA med genaktivitet på RNA-nivå.
En individs livslängd bestäms till viss del av genetiska faktorer. Dessa kan påverka risken att utveckla genetiskt styrda sjukdomar, och har generellt ansetts ha samma effekt på både hanar och honor. En ny studie på bananflugor, genomförd av forskare i Tyskland och Sverige, kullkastar nu denna bild och visar att genetiska faktorer oftast påverkar livslängden helt olika mellan de två könen.