För att kunna reagera effektivt på förändringar i omgivningen måste bakterier snabbt kunna slå på eller av specifika gener. Trots att de övergripande mekanismerna bakom genregleringen varit kända länge har dess finare detaljer gäckat forskarna i årtionden. Forskare vid Uppsala universitet kan nu ge en bild av hur proteiner reglerar genuttryck på atomnivå.
Den 16 november kan du möta hela världen på Museum Gustavianum. Under dagen bjuds på allt från pekingopera till argentinsk tango. Under rubriken Identiteter i en globaliserad värld diskuteras länder och regioners självbild.
När alltfler använder digitala läroplattformar och nätverk som Facebook, Instagram och Youtube i undervisningen vid universitet och högskolor har frågan om vem som har rätt till materialet blivit allt hetare. Tillfaller upphovsrätten universitet eller läraren som upphovsman? Den 18 november arrangeras en nordisk konferens vid Uppsala universitet där denna fråga diskuteras.
Olle Eriksson, professor vid institutionen för fysik och astronomi, och Erik Hagersten, professor vid institutionen för informationsteknologi, har utsetts till årets mottagare av Björkénska priset.
En tydlig svensk lagreglering kring blivande föräldrars familjerättsliga status efter surrogatarrangemang är en åtgärd som brådskar. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet där de juridiska aspekterna kring surrogatarrangemang undersöks.
Vävnadsprocesser vid långvarig smärta som kronisk tennisarmbåge kan visualiseras med bilddiagnostisk metod. Det visar resultat från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i PLOS ONE. Forskaren Magnus Peterson presenterar en ny användning av positron-emissions-tomografi (PET) och en markör för signalreceptorn NK1 för att visualisera en fysiologisk process associerad till smärtan.
Det är sedan länge känt att egenskaperna hos många växter med stor utbredning kan variera geografiskt, beroende på skillnader i klimat. Men även förändringar i betestryck och pollination kan påverka naturliga växtpopulationers genetiska sammansättning, visar en ny studie.
Kan uppmätta stresshormonnivåer förutsäga risker för framtida sjukdom? Hur förstår egentligen spädbarn andra människors handlingar och vilka olika metoder finns det att för att arbeta preventivt med stöd till barn och föräldrar? Dessa frågor och fler kommer att tas upp under konferensen Forskning pågår där forskare möter yrkesverksamma inom till exempel skola och hälsovård.
Kognitiv beteendeterapi (KBT) kan vara en bra metod för att hjälpa personer med hyperacusis att bli mindre känsliga för ljud. Det visar en ny doktorsavhandling från Uppsala universitet.
Forskare vid Uppsala universitet har tidigare visat att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa. Resultaten baserades på en individ från en bondekultur i Västergötland. I sin avhandling visar Pontus Skoglund resultat från ytterligare tre individer som stärker den kopplingen. Han visar också att de fyra bönderna delar DNA-profil med personer som idag lever på Sardinien.
En internationell konferens om romernas utsatthet äger rum vid Uppsala universitet den 23-25 oktober. Syftet med konferensen är att bidra till en tydligare bild av antiziganismen som fenomen, historiskt och i vår egen tid. Den uttalade ambitionen är att skapa ett bärkraftigare kunskapsläge på ett område där systematisk forskning var en sällsynthet före år 2000.
Hjärnäpplet, Uppsala universitets pris för framgångsrik kunskapsöverföring, tilldelas i år professor Ulf Landegren för hans entreprenörsinsatser inom området molekylära analyser inom medicin och biologi.
Religiösa aktörer finns med som aktiva deltagare på de stora tidningarnas debattsidor – men de spelar på mediernas villkor och förutsättningarna är olika beroende på vilken religiös grupp de representerar. Det visar religionssociologen Marta Axner i sin avhandling där debattartiklar av religiösa aktörer i några stora svenska dagstidningar studerats.
En tidigare upptäckt har visat att samma gen som orsakar Shar-Pei-hundens rynkiga hud också orsakar en för rasen vanlig febersjukdom. Nu kan samma internationella forskargrupp visa att den även ligger bakom ett brett spektrum av inflammatoriska symptom som drabbar hud, öron och kropp hos denna ras. Studien publiceras nu i tidskriften PLOS ONE.
Identifiering av ett nytt protein i lungorna ger nya möjligheter att tidigt diagnosticera den allvarliga lungsjukdomen interstitiell lungfibros. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science Translational Medicine, kan även ge ny kunskap om orsaken till vanliga sjukdomar som astma och kronisk bronkit.
Ledare, läkare, tränare och sponsorer är avgörande för idrottaren, inte minst i överföringen av attityder, åsikter och värderingar. Genom att utkräva ansvar bortom idrottsutövaren som individ, får vi en bättre bild av hur dopningskulturen ser ut och fungerar. Det föreslår Ashkan Atry i en ny avhandling från Uppsala universitet.
Vulkanen på den Skottska halvön Ardnamurchan är en välkänd plats i geologkretsar för att studera insidan av en vulkan och dess bergarter. Den förekommer i läroböcker och forskare har sedan länge varit säkra på att den har tre magmakammare. En forskargrupp ledd från Uppsala universitet visar nu med hjälp av visualiserade fältmätningar i 3D att den berömda vulkanen bara har en enda stor kammare.
Den 4 juli 2012 presenterade de två stora experimenten vid LHC (Large Hadron Collider) på CERN, ATLAS och CMS, att de fått tydliga tecken på förekomst av en ny partikel som bedömdes vara Higgspartikeln. Idag gick nobelpriset i fysik som väntat till denna upptäckt.
Personer med allergisk astma får andningssvårigheter när en av immunförsvarets celler – mastcellen – aktiveras i lungorna. Forskare från Uppsala universitet har nu isolerat den cell som ger upphov till mastceller. De nya rönen, som läggs fram i en avhandling av Joakim Dahlin, kommer förhoppningsvis att bidra till utvecklingen av nya läkemedel som hindrar mastceller från att ta sig till lungorna.
Nära hälften av alla samtal till sjukvårdsrådgivningen 1177 rör barn. I en ny avhandling vid Uppsala universitet har Elenor Kaminsky sett att telefonsjuksköterskors råd väger tungt för föräldrar. Nästan en fjärdedel av de intervjuade föräldrarna skulle, trots fortsatt stark oro för sitt barn, avstå från att söka sjukvård, om inte detta uttryckligen rekommenderats av telefonsjuksköterska.