Enligt en mångårig tradition blir Nobelpristagarna inbjudna till Uppsala universitet i samband med Nobelfestligheterna i Stockholm. I år håller pristagarna i medicin, kemi och ekonomi öppna föreläsningar den 13 december.
Hur lär sig elever att tillägna sig och använda kunskaper i olika sammanhang? Att kunna läsa och skriva räcker inte, utan det behövs något mer. På senare år har man inom forskningen börjat använda begreppet ”Literacy” - ett vidgat begrepp som sätter läs- och skrivförmågor och bildning i ett större sammanhang. Nu kommer två böcker i ämnet.
Hur bakterier snabbt anpassar sig till en förändrad yttre miljö med fortsatt hög tillväxt är en av forskningens stora utmaningar inom molekylär mikrobiologi. Det har inte minst betydelse för förståelsen av antibiotikaresistens. I en studie från Uppsala universitet presenteras nu en modell över hur bakterier genom smart reglering av sitt genuttryck snabbt kan anpassa sig till förändringar i miljön.
Inom modern sjukvård är det inte ovanligt med behandlingar där biomaterial, alternativt celler och vävnader används. Problemet är att patientens naturliga immunförsvar ofta reagerar och försvårar behandlingen. I ett stort EU-finansierat projekt lett från Uppsala universitet ska nu akademin och företag tillsammans lära sig att efterlikna naturens eget sätt att reglera systemet.
Miljövänliga lösningsmedel kräver ofta trycktåliga och tryckgenererande komponenter för att fungera. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Sam Ogden hur paraffin kan användas för att driva både miniatyriserade pumpar och ventiler som kan hantera mycket höga tryck.
Vid implantatoperationer är infektioner ett stort problem. I en ny avhandling visar doktoranden Mirjam Lilja att modifiering av implantatytor med hjälp av bioaktiva skikt som dessutom har antibakteriella egenskaper kan vara ett sätt att minska infektionsrisken.
Förutsättningarna är goda för att satsa på vågkraftsutbyggnad i Östersjön. Det visar en tvåårig EU-finansierad pilotstudie som nu avslutats. Den 28 november presenteras resultaten av studie vid ett öppet seminarium på Geocentrum, Uppsala universitet. Journalister och allmänhet hälsas välkomna.
För framtidens elektronik behövs nya metoder för att bygga komponenter. Molekyler är de minsta byggklossar som kan användas, och att tillverka aktiva komponenter av molekyler har många fördelar. En ny avhandling från Uppsala universitet visar att molekyler kan fungera som strömbrytare där de med hjälp av ljus eller värme kan omstruktureras och få bättre respektive sämre ledningsförmåga.
Retrovirus kan korsa artbarriärer och infektera nya värdorganismer, men kunskapen om deras evolutionära historia är begränsad. Eftersom retorvirus kan ge upphov till svåra sjukdomar är det angeläget att få veta mer om dem. Genom att kartlägga endogena retrovirus kan forskare vid Uppsala universitet nu ge en unik inblick i de evolutionära samspelen mellan retrovirus och deras värdorganismer.
Enesca är ett forskningsprojekt vid Uppsala universitet som utvecklat ett organiskt batteri, det första någonsin baserat på algcellulosa. Projektet leds av forskare inom nanoteknologi och kemi vid Uppsala Universitet. Forskarna söker nu kreativa idéer för att kunna rikta in den fortsatta utvecklingen av batteriet.
Punken som subkultur uppstår inte som revolt mot orättvisor, utan skapas och definieras inifrån, oavsett hur omvärlden ser ut. Det framgår av en ny avhandling från Uppsala universitet där svenska och indonesiska punkares syn på sig själva och samhället undersöks.
I en enkätundersökning, som genomförs i samtliga medlemsländer i EU, ska befolkningens kunskap om och inställning till övervakning i brottsförebyggande syfte undersökas. Uppsala universitet är ett av de lärosäten som ingår i forskningsprojektet som finansieras av EU:s 7:e ramprogram.
Miljarder neutriner passerar varje kvadratcentimeter av jordytan på en sekund. Genom mätningar i Antarktis is har forskare nu funnit det första tecknet på neutriner med energier mer än en miljon gånger högre än hos exploderande supernovor. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Science, innebär att ett nytt fönster öppnats mot universum.
Inlandsvatten avger mycket mer koldioxid till atmosfären än man tidigare har trott. Det visar den första systematiska kartläggningen av inlandsvattnets koldioxidavgång. Den nya studien, som publiceras i tidskriften Nature, visar att inlandsvatten utgör en betydande del av jordens naturliga kolkretslopp.
En internationell forskningsstudie, som nu publiceras i Nature, har gjort ett genombrott i frågan om den amerikanska ursprungsbefolkningens härkomst. Nyckeln blev 24 000 år gamla benrester från ett barn i Sibirien som kastar helt nytt ljus på deras historia, liksom på släktskapsförhållanden mellan grupper i Europa och Asien under stenåldern.
Medicinering med Waran för att förebygga blodpropp är vanligt, men kräver en hel del arbete med att ställa in dosen. I en ny internationell studie som publiceras i den ansedda tidskriften New England Journal of Medicine visar forskaren Mia Wadelius med kollegor i Uppsala, Enköping och England att en snabb genanalys vid behandlingsstart leder till att rätt dos av Waran kan uppnås snabbare.
De senaste tio årens utveckling inom forskningen har bland annat handlat om att allt större mängder data måste kunna hanteras och analyseras. När nu Uppsala universitets centrum för högpresterande datorberäkningar och storskalig lagring, UPPMAX, firar tio år, är området hetare än någonsin.
Prissättning är avgörande för de flesta verksamheter, och påverkar i hög grad vårt köpbeteende. Prismodellen – vad vi väljer att betala för – påverkar även företagets relationer med leverantörer, anställda och andra samarbetspartners.
Victoria Enkvist har i sin avhandling i konstitutionell rätt undersökt religionsfrihetens rättsliga ramar med utgångspunkt i grundlagen och Europakonventionen. Med hjälp av konkreta exempel på religionsrelaterade företeelser visar hon att det finns en risk för olika tolkningar av religionsfriheten.
För att kunna reagera effektivt på förändringar i omgivningen måste bakterier snabbt kunna slå på eller av specifika gener. Trots att de övergripande mekanismerna bakom genregleringen varit kända länge har dess finare detaljer gäckat forskarna i årtionden. Forskare vid Uppsala universitet kan nu ge en bild av hur proteiner reglerar genuttryck på atomnivå.