Att suga ut blodproppar ur hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt räddar inte fler liv och minskar inte risken för ny hjärtinfarkt jämfört med att endast behandla med ballongvidgning. Det visar en stor skandinavisk studie. Studien bekräftar forskargruppens tidigare resultat och den nya kunskapen kan nu ligga till grund för att ändra internationella riktlinjer.
Den populära konferensen Bostadsmötet, som tidigare ägt rum i Gävle, har flyttat till Uppsala. Konferensen riktar sig till forskare och aktörer i fastighets- och byggbranschen och syftet är att diskutera aktuella bostadsrelaterade frågor och presentera de senaste forskningsrönen under populärvetenskapliga former.
Vår kunskap om vilka genetiska förändringar som krävts för att omvandla en vild art till ett husdjur är fortfarande begränsad. En internationell forskargrupp kan nu visa att när det gäller kaniner har de viktigaste förändringarna skett i gener som påverkar hjärnans och nervsystemets utveckling. Studien publiceras idag i Science och svarar på många viktiga frågor.
Vi kan alla fascineras av en skicklig vallhunds förmåga att leda fåren dit den vill. Men hur lyckas den? En tvärvetenskaplig svensk-brittisk forskargrupp bestående av biologer och matematikerhar nu undersökt detta och visar att hunden styrs av mycket enkla regler.
Skol- och utbildningsaktörer från hela landet möter riksdagspolitiker för att diskutera vilka åtgärder inom lärande och utbildning som krävs för att möta vår tids stora utmaning: att skapa välfärd och rättvisa inom planetens gränser. Halvdagskonferensen äger rum på Rosenbad, Stockholm den 27 augusti.
I en studie publicerad i Nature Genetics presenterar forskare från Uppsala universitet den första globala analysen av genomvariation i honungsbin. Resultaten visar en överraskande hög grad av genetisk mångfald hos honungsbin, och tyder på att arten sannolikt härstammar från Asien, inte från Afrika som man tidigare trott.
I en ny studie publicerad i Nature Communications presenterar forskare från Uppsala universitet en storskalig kartläggning av genetiska, kliniska och livsstilsrelaterade faktorers betydelse för proteinnivåer i blod. Resultaten visar att genetik och livsstil är avgörande för proteinnivåerna, vilket har stor betydelse för möjligheterna att kunna använda fler biomarkörer för att upptäcka sjukdomar.
En ny studie visar att antalet fall av stroke och hjärtinfarkt kan minska om blodtryckssänkande läkemedel skrivs ut efter en samlad riskbedömning, i stället för att som idag basera behandlingen på blodtrycksnivån. Studien publiceras idag i tidskriften The Lancet.
En ny studie ledd av forskare från Uppsala universitet och Wellesley College, USA, visar att immunsystemet hos kräftor kan producera celler med stamcellsegenskaper. Dessa celler kan sedan utvecklas till nya nervceller i det vuxna djuret. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Developmental Cell.
Forskare från Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att visualisera genskador som orsakar cancer. Metoden kan hjälpa oss att förstå utvecklingen av cancer och förbättra framtidens cancerdiagnostik. Resultaten har nyligen publicerats online i tidskriften Journal of Pathology.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att ett hormon som utsöndras i tarmen när vi äter påverkar en del av hjärnan som är viktig för inlärning och minne. Resultaten har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.
För att uppmärksamma en av Uppsala universitets mest kända forskare, Anders Ångström, arrangeras under hösten en rad aktiviteter. Men redan på hans födelsedag den 13 augusti äger en högtidlig kransnedläggning rum vid hans grav.
Mer än 80 procent av alla läkemedelskandidater inom läkemedelsindustrin har problem med för låg löslighet och ratas därför under tid utvecklingsfas. I en ny studie visar nu Uppsalaforskare att det nya materialet Upsalite® har stor potential för vidareutveckling av dessa ratade läkemedel.
Ny forskning från Uppsala universitet visar hur två gener som är kopplade till fetma reglerar födointaget. Upptäckten har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften ”PLoS Genetics”.
För första gången har forskare med hjälp av världens mest kraftfulla röntgenstrålkälla lyckats observera och filma dynamiken i växternas fotosyntes på molekylär nivå. Studien beskrivs i det senaste numret av tidskriften Nature och visar på teknikens stora potential.
I en ny bok beskriver ekonomhistorikern Jan Ottosson civilflygets historia i Sverige. Den ger en intressant inblick i relationen mellan stat och privata aktörer i mottagandet av den nya tekniken. Skillnaderna är betydande i jämförelse med utbyggnaden av andra transportmedel i landet.
Genom ett svensk-tyskt samarbete, där en ny metod och ett nytt instrument utveckats, har ett viktigt steg tagits som öppnar för helt nya analyser vid de 50 stora synkrotronljuslaboratorier som finns i världen. Detta kan ge en skjuts åt utvecklingen inom den idag så viktiga materialforskningen. Studien har nyligen publicerats i Nature Communications.
Vetenskapsrådet har beviljat Uppsala universitet 145 miljoner kronor för att rekrytera professor Elisabetta Dejana, en ledande internationell auktoritet inom forskningsområdet vaskulärbiologi. Med rekryteringen hoppas Uppsala universitet kunna stärka den redan befintliga kompetensen på området och skapa ett program för att föra forskning från laboratoriet till klinisk tillämpning.
Mia Phillipson tilldelas 2014 års Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Hon får priset för sin nyskapande och avancerade forskning som syftar till att förstå de vita blodkropparnas normala funktioner för bibehållen hälsa, samt hur de bidrar till olika tillstånd som till exempel cancer, diabetes och transplantationer.
Uppsala universitets Oscarspris till yngre forskare har tilldelats F.D. Christian Benedict, institutionen för neurovetenskap, och F.D. Steffi Burchardt, institutionen för geovetenskaper.