I en ny avhandling från Uppsala universitet har språkvetaren Saga Bendegard studerat varför EU-texter anses mer svårlästa än motsvarande svenska texter. Resultaten visar att det behövs ny forskning och tolkning av vad som gör en text begriplig för olika människor i olika situationer.
Ansvar, ägarstyrning och etik är tre områden som hör till de mest omdebatterade i samhället och inom näringslivet idag. En världsledande forskare inom dessa områden kommer den 29 september till Uppsala universitet för att hålla den årliga föreläsningen Uppsala Lectures in Business.
Lördagen den 27 september får årets Skytteanske pristagare, Professor David Collier vid University of California, Berkeley, ta emot sitt pris och håller i samband med det en öppen föreläsning i universitetshuset.
Med de digitala möjligheter som präglar dagens samhälle finns ett stort behov att diskutera offentlighetens gränser. Vilken information bör vara tillgänglig i ett fungerande demokratiskt samhälle och vilken behöver regleras? Denna högaktuella fråga diskuteras under en internationell tvärvetenskaplig konferens den 18-19 september.
Det är fullt möjligt att reducera miljöskadliga kväveoxidutsläpp från dieselmotorer genom att förbättra efterbehandlingssystemet i katalysatorn. Det visar Soma Tayamon i en ny avhandling vid Uppsala universitet.
Den 16 och 17 september anordnar Uppsala universitet och Tokyo Institute of Technology ett symposium på Ångströmlaboratoriet där toppforskare ska mötas för att diskutera nya samarbeten som främjar grundforskning och möjliggör framtida teknologiska genombrott.
1988 undertecknades i Bologna ett dokument, Magna Charta Universitatum, som uttrycker universitetens grundläggande akademiska frihet. Sedan dess har universitetens villkor regelbundet diskuterats vid återkommande konferenser i staden. När Uppsala universitet i år fått äran att vara värd för den första konferensen utanför staden Bologna står bland annat ämnen som integritet och etik på agendan.
En reservoar av mutationer tillåter ciklider att snabbt anpassa sig och utveckla nya arter när deras miljö förändras. En ny studie i Nature kastar ljus över ryggradsdjurens evolution.
Genom att motionera på en måttlig nivå över en timme, alternativt träna hårt 30 minuter om dagen, kan en person sänka risken för att drabbas av hjärtsvikt med 46 procent. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.
Finland kallas “de tusen sjöarnas land”, på bilarnas registreringsskyltar i Minnesota står det “10 000 lakes!”, och i Sverige finns det cirka 100 000 insjöar. Men hur många sjöar finns det i världen? Ny forskning från Uppsala universitet ger svaret: det finns 117 miljoner insjöar, och de täcker nästan fyra procent av världens landyta, glaciärerna på Grönland och Antarktis oräknat.
Att suga ut blodproppar ur hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt räddar inte fler liv och minskar inte risken för ny hjärtinfarkt jämfört med att endast behandla med ballongvidgning. Det visar en stor skandinavisk studie. Studien bekräftar forskargruppens tidigare resultat och den nya kunskapen kan nu ligga till grund för att ändra internationella riktlinjer.
Den populära konferensen Bostadsmötet, som tidigare ägt rum i Gävle, har flyttat till Uppsala. Konferensen riktar sig till forskare och aktörer i fastighets- och byggbranschen och syftet är att diskutera aktuella bostadsrelaterade frågor och presentera de senaste forskningsrönen under populärvetenskapliga former.
Vår kunskap om vilka genetiska förändringar som krävts för att omvandla en vild art till ett husdjur är fortfarande begränsad. En internationell forskargrupp kan nu visa att när det gäller kaniner har de viktigaste förändringarna skett i gener som påverkar hjärnans och nervsystemets utveckling. Studien publiceras idag i Science och svarar på många viktiga frågor.
Vi kan alla fascineras av en skicklig vallhunds förmåga att leda fåren dit den vill. Men hur lyckas den? En tvärvetenskaplig svensk-brittisk forskargrupp bestående av biologer och matematikerhar nu undersökt detta och visar att hunden styrs av mycket enkla regler.
Skol- och utbildningsaktörer från hela landet möter riksdagspolitiker för att diskutera vilka åtgärder inom lärande och utbildning som krävs för att möta vår tids stora utmaning: att skapa välfärd och rättvisa inom planetens gränser. Halvdagskonferensen äger rum på Rosenbad, Stockholm den 27 augusti.
I en studie publicerad i Nature Genetics presenterar forskare från Uppsala universitet den första globala analysen av genomvariation i honungsbin. Resultaten visar en överraskande hög grad av genetisk mångfald hos honungsbin, och tyder på att arten sannolikt härstammar från Asien, inte från Afrika som man tidigare trott.
I en ny studie publicerad i Nature Communications presenterar forskare från Uppsala universitet en storskalig kartläggning av genetiska, kliniska och livsstilsrelaterade faktorers betydelse för proteinnivåer i blod. Resultaten visar att genetik och livsstil är avgörande för proteinnivåerna, vilket har stor betydelse för möjligheterna att kunna använda fler biomarkörer för att upptäcka sjukdomar.
En ny studie visar att antalet fall av stroke och hjärtinfarkt kan minska om blodtryckssänkande läkemedel skrivs ut efter en samlad riskbedömning, i stället för att som idag basera behandlingen på blodtrycksnivån. Studien publiceras idag i tidskriften The Lancet.
En ny studie ledd av forskare från Uppsala universitet och Wellesley College, USA, visar att immunsystemet hos kräftor kan producera celler med stamcellsegenskaper. Dessa celler kan sedan utvecklas till nya nervceller i det vuxna djuret. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Developmental Cell.
Forskare från Uppsala universitet har tagit fram en ny metod för att visualisera genskador som orsakar cancer. Metoden kan hjälpa oss att förstå utvecklingen av cancer och förbättra framtidens cancerdiagnostik. Resultaten har nyligen publicerats online i tidskriften Journal of Pathology.