Det finns diamanter i de Jämtländska Snasahögarna. Diamanterna är små men berättar en unik historia om den geologiska utvecklingen menar forskare från Uppsala universitet tillsammans med internationella kollegor. Forskarnas studie om de jämtländska diamanterna och om hur den nedtryckta jordskorpan där de bildats kommit upp till jordens yta igen publiceras nu i tidskriften Geology.
Den nya internationella utvecklingsagendan är i fokus när chefen för FN:s utvecklingsprogram UNDP och tidigare premiärministern i Nya Zeeland Helen Clark håller 2014 års Dag Hammarskjöldföreläsning i Uppsala universitets aula den 4 november.
Olika typer av gliom diagnostiseras som separata sjukdomar och har ansetts utgå från olika celltyper i hjärnan. Nu har forskare vid Uppsala universitet visat att en och samma ursprungscell kan ge upphov till olika sorters gliom. Det har betydelse för den grundläggande förståelsen för hur dessa tumörer bildas vilket i förlängningen kan leda till mer effektiva och specifika behandlingar.
Populärkultur är en viktig arena där sociala identiteter skapas och bearbetas. I en ny avhandling i sociologi visar Kalle Berggren hur social ojämlikhet är ett centralt tema inom svensk hiphop. Studien visar att detta gäller såväl klass och rasism som frågor om kön och sexualitet.
En ny studie från sömnforskare vid Uppsala universitet visar att män som rapporterade sömnstörningar löpte en ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom jämfört med dem som sov gott. Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
EU har tagit ett avgörande initiativ för att tackla det ökande globala problemet med antibiotikaresistens. Genom en stor satsning med både privata och offentliga medel lanseras idag projektet DRIVE-AB (Driving Reinvestment in R&D and Responsible Antibiotic Use), där Uppsalaforskare har en viktig roll.
I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker sjuksköterskan och doktoranden Inger Wallin Lundell sambandet mellan posttraumatisk stress och abort. Resultaten visar att kvinnor som söker abort inte lider av posttraumatisk stress i högre grad än svenska kvinnor i övrigt.
Vad betyder det när vi säger att vi ska simulera den mänskliga hjärnan? Varför är det viktigt att göra det? Och är det ens möjligt att simulera hjärnan separat från den kropp den faktiskt är en del av? De här frågorna och andra diskuterar två forskare i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Neuron som publiceras idag.
Att inte kunna svettas kan vara livsfarligt. Men många mår också dåligt av att de svettas för mycket. En grupp forskare som letts från Uppsala universitet har identifierat en grundläggande mekanism som reglerar svettning. Resultaten använder de nu för att utveckla en substans som skulle kunna minska svettproduktionen för de människor som lider av oönskad och sjuklig svettning.
Den 22-24 oktober träffas rektorer, ministrar och andra representanter från 55 universitet i 14 olika länder i nätverket Baltic University Programme i Visby, på Uppsala universitet Campus Gotland. Nätverket är ett av de största universitetsnätverken i världen och fokus ligger denna gång bland annat på samarbete kring undervisning och forskning med ett hållbarhetsperspektiv.
Vid förra sekelskiftet hade skolflickor en betydligt modernare syn på jämställdhet än de jämnåriga pojkarna. Flickorna ville bryta sig ur den traditionella kvinnorollen och ta mer plats i samhället, medan skolpojkarna redan då tyckte att kvinnorörelsen ”gått för långt”. Det visar en ny avhandling av utbildningshistorikern Sara Backman Prytz vid Uppsala universitet.
Varför utgjorde invandrare uppemot en tredjedel av alla arbetare på en del svenska storföretag runt 1960 när de samtidigt bara utgjorde en tjugondel av alla förvärvsarbetande? I en ny avhandling i ekonomisk historia har Olle Jansson undersökt hur det kommer sig att utländska arbetstagare koncenterades till metall- och verkstadsindustrin under efterkrigstiden.
Årets Olof Rudbeckdag är ett samarrangemang med Nils Rosén von Rosensteinjubiléet. Eftersom von Rosenstein är känd som pediatrikens fader går dagen i barnhälsovårdens tecken – från navelsträng till trådlös.
Ledande plast kan vara möjligt att använda i framtidens batterier, istället för de metalloxider som används idag. Doktoranden Christoffer Karlsson har under sitt avhandlingsarbete undersökt och testat några sådana polymerer och visar att de har potential. Den 30 oktober försvarar han sin avhandling vid Uppsala universitet.
Ny forskning från Uppsala universitet visar att plasmider som bär på många resistensgener mot antibiotika kan anrikas vid mycket låga koncentrationer av antibiotika och tungmetaller. Resultaten stärker misstanken om att antibiotikarester och tungmetaller (t.ex. arsenik, silver, koppar) som sprids i miljön bidrar till resistensproblematiken. Fynden publiceras i den välrenommerade tidskriften mBio.
Städer har genom att erbjuda den infrastruktur som kopplar samman globala flöden och finansiella system ökat sin politiska makt vid sidan av nationalstaterna. I vissa fall bredrivs egen utrikespolitik på flera områden. Bostads- och urbanforskaren Kristin Ljungkvist har i sin avhandling studerat effekterna av denna utveckling och menar att det finns risker att vara uppmärksam på.
Den Medicinska fakulteten vid Uppsala universitet har utsett tre nya hedersdoktorer. Mats O Karlsson, tidigare ordförande i landstingsstyrelsen, har medverkat till stora satsningar på klinisk forskning och kunskapsutveckling, professor Blake Wilson är en av världens ledande forskare inom cochleaimplantat och logoped Birgitta Johnsen har utvecklat logopedin som akademisk ämnesdisciplin i Sverige.
Nya forskningsresultat om hur fettsyran palmitinsyra hämmar insulinfrisättning skapar förutsättningar för utvecklingen av nya och bättre diabetesläkemedel. Den nya studien från forskare vid Uppsala universitet publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.
Tre forskningsprojekt vid Uppsala universitet har beviljats nya stora anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Pengarna kommer att användas till forskning om genomiken bakom arters utveckling, identifiering av individuella risker för hjärt- och lungsjukdomar samt för forskning inom kvantfältteori och symplektisk geometri.
Riskkommunikation måste nå ut. Men den måste också ha etisk legitimitet. Det kan handla om katastrofer, som kärnkraftsolyckor, men det handlar också om risker som ligger närmare oss: samhällsinformation om vaccineringen mot svininfluensa eller amningsinformation till nyförlösta kvinnor. Den 7 oktober håller Sabine Roeser, professor vid TU Delft en öppen föreläsning på ämnet riskkommunikation.