Vad tycker vi om svordomar egentligen och hur svär svenskar på engelska? Dessa är några av de frågor som forskarna i nätverket SwiSca, Swearing in Scandinavia, tar upp under en eftermiddag med öppna föreläsningar den 5 mars.
1930- och 1940-talen var de mest våldsamma årtiondena i vår historia. Japan, Italien och Nazityskland ville bemästra den ekonomiska krisen genom att skapa imperier i sina grannländer och tvekade inte att använda våld för att nå sina mål. Om ett globalt perspektiv på denna strategi handlar den 13:e Hugo Valentin-föreläsningen, som ges av historikern Dieter Pohl, Klagenfurts universitet, Österrike.
När Uppsala universitet summerar 2014 står det klart att universitetet är inne i en mycket positiv utveckling. När man blickar framåt efterfrågas både fler platser och kvalitetsförstärkningar inom utbildningen samt stöd för infrastruktur och stora internationella samarbeten inom forskning, utbildning och innovation.
Allergiska besvär drabbar hela 30 procent av befolkningen, och tio procent av alla barn får astma. Forskare i England, USA, Sverige och Kanada rapporterar i senaste Nature att man upptäckt mer än 30 gener som är kopplade till allergiska besvär och astma. Dessutom styr dessa gener nivån av IgE i blodet, det protein som kan utlösa allergiska reaktioner.
Darwinfinkarna förekommer på Galapagos och Cocos Island och utgör en unik modell för studier av artbildning och evolutionär anpassning. En grupp forskare från Uppsala universitet och Princeton University har nu väsentligt ökat vår kunskap om Darwinfinkarnas evolution och bland annat upptäckt en specifik gen som har starkt bidragit till variation i näbbens form bland dessa fåglar.
Ett internationellt forskarlag har identifierat 89 nya genregioner med koppling till fetma. Flera funktioner i centrala nervsystemet visas ha en viktig roll i utvecklingen av fetma, liksom omsättningen av fettväv och insulin.
Ett internationellt team lett av forskare vid Uppsala universitet har för första gången lyckats avbilda intakta levande bakterier med en röntgenlaser. Tekniken, som nu beskrivs i tidskriften Nature Communications, kan ge forskare en tydligare inblick i cellens komplexa värld.
Personer som åker Vasaloppet löper en 30 procent lägre risk än andra att drabbas av vanliga cancersjukdomar som är kopplade till hälsa och livsstil. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet i samarbete med kollegor i Mora och Falun som publiceras i European Journal of Cancer. Dock visar studien också att risken för hudcancer är högre hos Vasaloppsåkare.
Två nya avhandlingar från Uppsala Barn och Babylab vid Uppsala universitet har undersökt spädbarns förmåga att förutse vad andra tänker göra. Avhandlingarna visar att vi människor använder oss av vårt motoriska system när vi förutser hur andra ska agera men också att förmågan samtidigt är känslig för den miljö vi lever i och på så sätt eventuellt väldigt flexibel.
När vindkraftverk byggs i skogsmiljö finns särskilda förhållanden att ta hänsyn till. I en ny avhandling av Johan Arnqvist, doktorand i meterologi vid Uppsala universitet, presenteras ny kunskap om hur turbulensen över skog påverkas av den vertikala temperaturskiktningen.
Föräldrar vill att mödrahälsovården ska vara mer pappainkluderande. Det konstaterar barnmorskan och barnsjuksköterskan Margareta Widarsson i en ny avhandling där hon undersökt hur föräldrar upplever det föräldrastöd som de erbjuds. Avhandlingen visar också att föräldrautbildningen även bör fokusera på depressiva symtom och föräldrastress för att förstärka föräldrars gemensamma ansvar för barnen.
Depression drabbar både nyblivna mammor och pappor. En ny avhandling av barnsjuksköterskan Birgitta Kerstis vid Uppsala universitet visar att depressiva symtom påverkar föräldrarnas anknytning till barnet och hur man kommer överens med sin partner. Dessutom ökar depression risken för att föräldrarna separerar innan barnet fyllt åtta år.
Ett utökat och mer koordinerat samarbete inom utbildning, forskning och innovation för båda parters bästa. Det är syftet med ett avtal som kommer att undertecknas av Uppsala universitet och ABB vid en sammankomst på Ångströmlaboratoriet den 2 februari. Medier hälsas välkomna.
Att äta och producera lokalproducerad mat presenteras ofta som ett avgörande steg mot att göra vår konsumtion mer hållbar. I en ny avhandling visar Sofie Joosse, forskare i kulturgeografi vid Uppsala universitet, att det finns en mängd olika sätt att se på vad lokal mat egentligen är. Hon visar också vilken viktig roll mellanhänder som matkassetjänster har för att lyfta lokalproducerad mat.
Vetenskapsrådet har beviljat Uppsala universitet 80 miljoner kronor för att rekrytera professor Don Kulick, internationellt erkänd antropolog. Don Kulick kommer att leda ett brett tvärvetenskapligt forskningsprogram med både humanister och samhällsvetare för att belysa hur vi bättre kan förstå utsatthet och sårbarhet i förhållande till människor, djur och miljön.
Klimatforskaren Doreen Stabinsky blir Uppsala universitets första gästprofessor på Zennströms klimatprofessur, som kommer att inriktas på området klimatledarskap. Hon tillträder sin professor den 1 februari och kommer att vara med och bygga upp en verksamhet som blir unik både nationellt och internationellt.
Ett sätt att lagra solenergi är att omvandla energin direkt till ett bränsle. Forskare vid Uppsala universitet har i en ny studie påvisat en reaktion som gör processen att skapa bränsle från solens energi mer effektiv och mindre energikrävande. Resultaten publiceras i Nature Chemistry idag.
Forskare vid SciLifeLab, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala har identifierat en ny gen som kan orsaka fosterdöd sent i graviditeten. Resultaten kan användas för att hjälpa familjer att få en diagnos för ett barn som dött samt för fosterdiagnostik i aktuella familjer. Studien publiceras idag i tidskriften Journal of Medical Genetics.
Handikapp och funktionsnedsättning hos patienter med multipel skleros (MS) kan reverseras med blodstamcellstransplantation. Det visar forskare från Uppsala universitet som i samarbete med Northwestern University i Chicago beskriver långtidseffekter av blodstamcellstransplantation för MS i en ny studie.
Blodtryckssänkande behandling kan förhindra stroke och död hos personer med lätt förhöjt blodtryck och utan tidigare hjärt-/kärlsjukdom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet som nu publiceras i den ledande tidskriften Annals of Internal Medicine.