Över 2 000 äldre avhandlingar, eller dissertationer, från 1600-, 1700- och 1800-talen har digitaliserats och publicerats i universitetets vetenskapliga arkiv DiVA. Avhandlingarna är ett eftertraktat forskningsmaterial och att de nu digitaliserats möjliggör nya sätt att arbeta med materialet samt att det blir tillgängligt överallt.
Det är vanligt att kvinnor som genomgått klimakteriet får underlivsbesvär. Hos kvinnor som får behandling för östrogenkänslig bröstcancer blir besvären ofta värre. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenteras ny kunskap om hur antiöstrogen behandling påverkar vaginalslemhinnan. Kunskap som i framtiden skulle kunna leda till utvecklingen av nya behandlingsstrategier.
I en ny studie från Uppsala Barn och Babylab vid Uppsala universitet har forskare visat att spädbarn som har ett äldre syskon med autismspektrumtillstånd (AST) är långsammare på att planera rörelser jämfört med barn som inte har AST i släkten. Syskon till barn med AST har själva förhöjd sannolikhet att få AST på grund av att AST har en stark ärftlig komponent.
Ett 40-tal svenska forskare besöker denna vecka Sydkorea för att inom ramen för Korea – Sweden Excellence seminar under två dagar träffa koreanska kollegor i en serie tvärvetenskapliga rundabordssamtal för att stärka befintliga kontakter och utveckla nya. Frågor om kreativitet och innovation, miljö och välfärd finns högt på agendan.
Hur påverkar klimatförändringar arters förekomst och utbredning? Det är en nyckelfråga i klimatdebatten som är svår att svara på utan information om artens naturliga variation. Nu kan forskare från Uppsala universitet för första gången ge en detaljerad bild av naturlig variation genom en stor studie som idag publiceras i den ledande vetenskapliga tidskriften Current Biology.
Med avstamp i WHOs globala handlingsplan mot antibiotikaresistens, som beslutas i maj, tas nästa viktiga steg för att realisera planen vid toppmötet Uppsala Health Summit 2-3 juni. Programmet är klart och bland deltagarna finns representanter från flera inflytelserika internationella aktörer.
Den 26 april till 1 maj samlas forskare från hela världen i Uppsala för att diskutera solbränsle – ett växande forskningsfält inom kemi och biologi. Arrangörer är Konsortiet för artificiell fotosyntes vid Uppsala universitet och journalister är välkomna att delta och ta del av det senaste inom detta heta forskningsområde.
Forskare vid Uppsala universitet har tillsammans med forskare från Åbo och Bergen funnit en ny biomarkör som kan särskilja de kvinnor med livmodercancer som har god prognos från de som har hög risk för återfall i sjukdomen. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Gynecologic Oncology.
Personer med utvecklingsstörning ska ha samma rättigheter och ha självbestämmanderätt på samma villkor som andra. Men hur fungerar detta konkret i rättsliga sammanhang? Det diskuterar jur. dr. Therése Fridström Montoya i en ny avhandling från Uppsala universitet.
Uppsala universitet rekryterar den internationellt ansedde media- och kommunikationsforskaren Nico Carpentier. Rekryteringen är ett led för universitetet att stärka sin forskning inom digitala medier och det nutida samhället.
I en ny avhandling från Uppsala universitet visar David Lagman att många av de gener som gör skillnad mellan tappar och stavar i ögat uppstod i de tidiga fördubblingarna av ryggradsdjurens arvsmassa.
I Ukraina har befolkningen minskat i mycket högre grad än i Ryssland. Sociologen Katharina Wesolowski har under sitt avhandlingsarbete studerat kvinnors reproduktiva beteende och visar bland annat att en förändrad familjepolitik skulle kunna öka födelsetalen i länder med låga födelsetal. Den 17 april lägger hon fram sin avhandling som ger viktig kunskap i ämnet även för andra länder.
Elbilar och solel har blivit allt vanligare och de har en påverkan på det lokala elnätet. Variabiliteten i elkonsumtion och elproduktion ökar när man introducerar solel och elbilsladdning visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Modellerna som utvecklats i avhandlingen ligger till grund för elnätsberäkningar för framtidens elnät.
Risken för att insjukna i kronisk inflammatorisk tarmsjukdom är mycket hög jämfört med andra länder. Det framgår av överläkaren Daniel Sjöbergs avhandling som han lägger fram vid Uppsala universitet den 13 mars. Han visar också att prognosen varierar mellan olika sjukhus och blodbrist inte alltid åtgärdas trots nationella riktlinjer.
I takt med att naturvetenskapen ger svar på tidigare obesvarade frågor utmanas en rad religiösa trosföreställningar, samtidigt som allt fler inser vetenskapens begränsningar. För att öka kunskapen om relationen mellan vetenskap och religion och erbjuda ett forum för dialog, har ett nytt utbildnings- och forskningsprojekt startat vid Uppsala universitet.
Läsbarhet i surfplattans tidevarv och hur internet kan hjälpa äldre att förebygga fallolyckor är exempel på samverkansprojekt som fått stöd av UU Innovation under det gångna året. Om universitetets innovationsstöd och forskarnas ökade intresse av kommersialiserings- och samverkansstöd kan du nu läsa om i UU Innovations och UU Holdings gemensamma årsberättelse för 2014.
Varför tycks vissa länder utvecklas i rasande takt, medan andra knappt utvecklas alls? Denna fråga står i centrum i diskussioner om den så kallade fattigdomsfällan. Genom att använda matematik på stora tillgängliga datamaterial kan forskare nu presentera helt nya insikter och peka på vilka länder som kan förväntas utvecklas snabbare än andra. Studien publiceras idag i tidskriften Big Data.
Måndagen den 23 mars invigs Zennströms gästprofessur och den nya Uppsala-satsningen på klimatledarskap med en föreläsning av Doreen Stabinsky, professor i global miljöpolitik och Uppsala universitets första gästprofessor i klimatledarskap.
I början av 2000-talet öppnades nya möjligheter att sprida sin musik via Internet. Det var också då det så kallade ”tjejbandet” Sahara Hotnights slog igenom. I en ny avhandling i musikvetenskap granskar Linus Johansson begreppet ”tjejband” och hur begreppet används i medierna.
Forskare från Uppsala universitet och ett kinesiskt forskningsinstitut presenterar i senaste numret av tidskriften Acta Anthropologica Sinica upptäckten och analysen av en tand från Pekingmänniskan som hittades 2011 på Evolutionsmuseet, Uppsala universitet. Fyndet ger ny kunskap om en av den moderna människans mest mytomspunna förfäder.