Att navelsträngen har betydelse för ett nyfött barn även sedan det lämnat livmodern visades för några år sedan av svenska forskare – en studie som fick stor internationell uppmärksamhet. I en uppföljande studie i tidskriften JAMA Pediatrics kan de nu visa samband mellan sen avnavling och barnets finmotorik vid fyra års ålder, särskilt hos pojkar.
Människor som får höftledsproteser inopererade får ofta en förhöjd livskvalitet. I en ny avhandling från Uppsala universitet beskriver Maria Pettersson hur man genom att använda kiselnitridbeläggningar skulle kunna undvika en del av de nötnings och korrosions problemen som finns med dagens material.
För tidigt födda kan barn kan drabbas av en sjukdom på näthinnan som kan påverka deras syn. Men även för tidigt födda som inte fått sjukdomen kan få problem med ögonen. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Hanna Åkerblom att fotoreceptorernas funktion i näthinnan är reducerad hos för tidigt födda barn.
Årets utställning i Carolina Rediviva uppmärksammar 500-årsjubileet av Andreas Vesalius födelse. Andreas Vesalius (1514–1564) räknas som den moderna anatomins grundare, och hans epokgörande verk De humani corporis fabrica, Människokroppens byggnad, från 1543 är en milstolpe i medicinens historia.
Flera stora forskningsprojekt undersöker möjligheten att utnyttja energin som uppstår vid fusionsreaktioner till att producera elektricitet. En svårighet i arbetet är att det är så varmt i reaktorn att man inte kan ha mätinstrument där. I en avhandling från Uppsala utforskas olika metoder för att beräkna neutronflödet från reaktorn för att på så sätt få fram information om vad som händer där inne.
Författaren och statsvetaren Francis Fukuyama vid Stanford universitetet är 2015 års mottagare av skytteanska priset i statskunskap. Han får priset för att med ”hisnande beläsenhet, skärpa och djärvhet kastat nytt ljus över framväxten av den moderna politiska ordningen” . Det skytteanska priset är ett av de största och mest prestigefyllda prisen som delas ut inom statskunskapen.
I en ny studie, publicerad i Nature, presenterar en forskargrupp från Uppsala universitet upptäckten av en ny mikroorganism. Denna mikroorganism representerar en felande länk i evolutionen av komplext liv och studien visar hur de komplexa celler som utgör växter, svampar samt djur och människor har utvecklats från enklare organismer.
Den 22 maj samlas kvinnor inom forskarvärlden till en konferens i syfte att uppmärksamma kvinnors väg till forskningstoppen och inspirera fler unga kvinnor att satsa på en forskarkarriär. Bland talarna finns flera internationellt ledande forskare som delar med sig av sina erfarenheter.
Asylsökandes chans att få stanna i Sverige påverkas av den politiska sammansättningen i nämndemannagruppen. Det visar en studie från Uppsala universitet, som för första gången kvantitativt undersöker hur nämndemannasystemet fungerar i praktiken.
I ett mångkulturellt samhälle och en globaliserad värld behövs bra tolkar och i utbildningssammanhang och vid tester används ofta rollspel. Magnus Dahnberg har i en färsk avhandling från Uppsala universitet gjort en samtalsanalys och visar att olika saker mäts beroende på rollspelets upplägg.
Kriget i Ukraina och Rysslands upprustning har aktualiserat frågor som var centrala i Sveriges säkerhetspolitiska diskussioner på 1940-talet. Bör Sverige gå med i NATO? Hur kan små staters regeringar motstå kraftigt tryck från militärt starkare stormakter? På dagen 70 år efter VE-day (segerdagen i Europa), försvarars en ny avhandling från Uppsala universitet på detta ämne.
Svenska pappor får inte samma möjligheter som mammor att lära sig om vård och uppfostran av sina barn. Det visar en ny avhandling från institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.
För att göra rymdteknik tillgänglig för den breda massan krävs att kostnaden minskar. Då uppskjutningen utgör en betydande del av denna kostnad, och står i direkt relation till rymdfarkostens massa finns stora besparingar att hämta genom att göra farkosterna mindre. I en ny avhandling utvecklas processer för tillverkning av keramiska mikroraketer som tål mycket höga temperaturer.
I Sverige används silver i bland annat hygienprodukter, kläder, skor och som sårförband inom sjukvården för att avdöda bakterier. I en ny avhandling från Uppsala universitet visar Susanne Sütterlin att silver saknar effekt mot viktiga sårbakterier och att vår stora användning av silvertillsatser leder till att bakterier blir resistenta mot antibiotika.
Rekombination, eller genetisk överkorsning, sker när könsceller bildas. Då byter delar inom varje kromosompar plats med varandra. Rekombination spelar därför en viktig roll för uppkomsten av genetisk variation. Matthew Webster och Andreas Wallberg vid Biomedicinskt centrum, Uppsala universitet, har undersökt processen hos en art som drivit den till sin spets, nämligen honungsbiet.
Över 2 000 äldre avhandlingar, eller dissertationer, från 1600-, 1700- och 1800-talen har digitaliserats och publicerats i universitetets vetenskapliga arkiv DiVA. Avhandlingarna är ett eftertraktat forskningsmaterial och att de nu digitaliserats möjliggör nya sätt att arbeta med materialet samt att det blir tillgängligt överallt.
Det är vanligt att kvinnor som genomgått klimakteriet får underlivsbesvär. Hos kvinnor som får behandling för östrogenkänslig bröstcancer blir besvären ofta värre. I en ny avhandling från Uppsala universitet presenteras ny kunskap om hur antiöstrogen behandling påverkar vaginalslemhinnan. Kunskap som i framtiden skulle kunna leda till utvecklingen av nya behandlingsstrategier.
I en ny studie från Uppsala Barn och Babylab vid Uppsala universitet har forskare visat att spädbarn som har ett äldre syskon med autismspektrumtillstånd (AST) är långsammare på att planera rörelser jämfört med barn som inte har AST i släkten. Syskon till barn med AST har själva förhöjd sannolikhet att få AST på grund av att AST har en stark ärftlig komponent.
Ett 40-tal svenska forskare besöker denna vecka Sydkorea för att inom ramen för Korea – Sweden Excellence seminar under två dagar träffa koreanska kollegor i en serie tvärvetenskapliga rundabordssamtal för att stärka befintliga kontakter och utveckla nya. Frågor om kreativitet och innovation, miljö och välfärd finns högt på agendan.
Hur påverkar klimatförändringar arters förekomst och utbredning? Det är en nyckelfråga i klimatdebatten som är svår att svara på utan information om artens naturliga variation. Nu kan forskare från Uppsala universitet för första gången ge en detaljerad bild av naturlig variation genom en stor studie som idag publiceras i den ledande vetenskapliga tidskriften Current Biology.